Alternativa namn: Björneborgs Jernverks AB (1898 – )
Alternativa namn: Björneborgs jernbruk
Alternativa namn: Scana Steel Björneborg AB (Nuvarande namn (2006))
Alternativa namn: Björneborgs järnverk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Bäckhammars Bruk AB (Visnum), 1682 – (Ingående arkivbildare) (Volym F 4 AC: 111-148 och serie F AA: Korrespondens och räkenskaper m.m. från Krontorps gård 1922-1936.)
Alternativa namn: Bäckhammars bruk
Alternativa namn: Krontorps bruk
Alternativa namn: Bäckhammars järnbruk
Alternativa namn: Krontorps järnbruk
Alternativa namn: Nordic Paper Bäckhammar AB (2008 – )
Alternativa namn: Krontorpsverken
Alternativa namn: AB Bäckhammar (1888 – 1893)
Alternativa namn: Bäckhammars Nya AB (1893 – )
Alternativa namn: Nya Bäckhammars bruk AB
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfatfabrik, pappersbruk. papp- och kartongbruk)
Wermlands Enskilda Bank grundades 1832 under namnet Wermlands Provincial Bank. Banken var därmed en av de första affärsbankerna i landet. Etableringen skedde till en början i Karlstad, Kristinehamn och Filipstad, och följdes senare av en expansion av rörelsen i Vänersborg 1842, Åmål 1858, Arvika 1863 och Sunne 1868. 1856 bytte banken namn till Wermlands Enskilda Bank.
Banken genomgick en gynnsam utveckling fram till ca 1920. Etableringen av nya kontor skedde omkring sekelskiftet i bl. a. Årjäng, Charlottenberg och Ekshärad, följt av en ny expansionsfas strax efter första världskriget då närmare trettio nya avdelningskontor tillkom bl. a. i Göteborg. 1911 utvidgades rörelsen då Kristinehamns Enskilda Bank övertogs. Tiden efter första världskriget kom emellertid att bli svår. Allmänhetens ökande intresse för aktieaffärer ledde till att banken lämnade ut lån mot höga belåningsräntor. Då aktiekurserna började att falla kraftigt 1919 innebar detta att utvecklingen började att anta en negativ trend. Samtidigt medförde bankens stora industriengagemang stora förluster. Banken rekonstruerades 1923 och nytt kapital tillfördes.
1934 blev banken aktiebolag. Under decenniet skedde en koncentration av verksamheten till Värmland. Detta skedde bl. a. genom många kontorsbyten med andra bankbolag t. ex. AB Skånska Banken och AB Jordbrukarbanken. 1951 övertogs AB Diskontobanken, och därmed var Wermlands Enskilda Bank etablerat i Stockholm. Bankrörelsen kom i fortsättningen att expandera i storstadsområden på bekostnad av de mindre orternas bankkontor. Under 1980-talet gjordes en internationell satsning då kontor öppnades i Oslo 1982 och London 1983.
1990 bildades Gota Bank genom en sammanslagning av Götabanken, Wermlandsbanken och Skaraborgsbanken. De gamla företagsnamnen bibehölls under en tid för att markera bankernas regionala och lokala profiler, men försvann då Gota Bank förvärvades av Nordbanken 1993.
Wermlands Enskilda Bank benämndes i dagligt tal Wermlandsbanken, men det var först 1970 som det namnet blev officiellt. Banken hade från 1850-talet en egen sedelutgivning som upphörde 1901.
Arkivet
Wermlands Enskilda Bank har under bankens verksamhetstid haft ett nittiotal avdelningskontor sammanlagt. Avdelningskontoren bildar egna arkiv, men även huvudkontorets arkiv innehåller information av lokal karaktär. Huvudkontorets arkiv inhämtades 1996 från Nordbankens kontor i Karlstad samt en depå i Ekshärad. Bakgrunden till hämtningen var att Nordbanken i ett riksomfattande projekt bestämt att de övertagna bankernas arkiv skulle tas om hand och så småningom ställas till forskningens tjänst. Totalt inhämtades drygt 300 hyllmeter handlingar från Wermlandsbankens olika kontor. Drygt hälften av detta material hörde till huvudkontorets arkiv.
Huvudkontorets arkiv är relativt väl bevarat, dock inte gällande de allra första åren i bankens verksamhet. Arkiv saknas troligen också gällande t. ex. kundreskontra före sekelskiftet. Vid ordningsarbetet har de många kontorsbyten som förekommit ställt till proveniensmässiga problem. Samma problematik har gällt de många företagsarkiv som påträffats i bankens arkiv.
Några olika handlingstyper kan framhållas i bankarkivet. Bankens historia finns väl dokumenterad i serie F 5, som också innehåller en del kuriöst material. Lokalkontorens situation berörs i styrelseprotokoll (A 2 A), föredragningslistor (A 2 B), kontorsstyrelseprotokoll (A 2 D) och reklammaterial (B 2). Dokumentation om enskilda kunders sparande och lån finns i kundreskontran (G 3) och föredragningslistor över krediter m.m. (A 2 BA och A 2 BB). Kunderna står också i centrum i serie F 4, som ofta berör nödlidande fordringar. Bankens roll som stor fordringsägare har ofta medfört att företag som förvaltats av banken också har sina arkiv i bankarkivet (se serie F 4 AC). Det har i regel varit svårt att klart bedöma vad som varit företagets handlingar och vad som hört till banken. Handlingarna har därför fått ligga kvar i arkivet. Det förekommer också aktiebrev från sådana företag (F 4 BA).
Följande arkivbildarkort har upprättats för huvudkontorets arkiv: AB Alltjänst AB B. Bergson & Söner, Karlstad AB Clotho AB Emspad Garpenbergs bruk AB Haraldson & Bohman, Göteborg AB Karlstads Spisbrödsfabrik AB Karlstads Strå- & Filthattfabrik Karlstads Ångtvätt Klarafors Fabrikers Aktiebolag Kroksta egendom Krontorps gård AB Lachesis Mercurius värmecentral Nelsons Skandinaviska Strumpfabriksaktiebolag, Karlstad Norra Finnskoga sockens gåvomedelsfond Nya Wermlands-Tidningens AB Obligationsföreningen Fortuna Rederi AB Fingal, Karlstad AB Sundsviks Ångsåg, Sunne Säffle Sågverks AB AB Träexport, Karlstad AB WEBE AB Vermlands-Eda Badanstalt Wermlands Garanti AB Wermlandsbankens Finans AB Wermlandsbankens Intressekontor Wermlandsbankens Pensionsstiftelse Åmåls Mekaniska Verkstad
Finns Bilagor i pärm.
Bilaga 1. Kontoplan WEB, huvudkontoret t.o.m. 1965, Kontoplan WEB, huvudkontoret t.o.m. 1973. Bilaga 2. Register för Wermlandsbankens inventarium 1979-1982 Bilaga 3. Förteckning över WEB:s kontor Bilaga 4. Kontor Grundat/förvärvat , Upphört/försålts Karlstad Torget 1833 Kristinehamn 1833 , 1868 Filipstad 1833 Vänersborg 1842 , 1868 Åmål 1858 , 1949 Överläts till Sveriges Kreditbank. Arvika 1863 Sunne 1868 , Övertog 1937 AB Jordbrukarbanken, som 1923 , övertog en rörelse grundad 1918 av AB Svenska Lantmännens Bank. Uddeholm 1870 Årjäng 1876 , 1880 Säffle 1899 Kristinehamn (A) 1902 , Fusion 1911 med Kristinehamns Enskilda Bank. Torsby 1902 Årjäng 1904 , Övertog 1937 AB Jordbrukarebanken som 1923 övertog en rörelse grundad 1918 av AB Svenska Lantmännens Bank. Charlottenberg 1906 Ekshärad 1906 Kil 1906 Likenäs 1906 Munkfors 1907 Trollhättan 1907 , 1936 Överläts till AB Göteborgs Handelsbank.. Vänersborg 1907 , 1937 Överläts till Jordbrukarbanken. Värmlands Nysäter 1910 Frediksberg 1911 , 1939 Grundad 1873 av Kristinehamns Enskilda Bank. Överläts 1939 till AB Göteborgs Handelsbank i utbyte mot Töcksforskontoret. Karlskoga (A) 1911 Grundad 1898 av Kristinehamns Enskilda Bank. Laxå 1911 , 1911 Grundad 1904 av Kristinehamns Enskilda Bank. Malung 1911 , 1936 Grundad 1896 av Kristinehamns Enskilda Bank. Överläts 1936 till AB Svenska Handelsbanken. Molkom 1911 , 1925 Överläts till AB Skånska banken. Råda 1911 Grundad 1870 av Kristinehamns Enskilda Bank. Sysslebäck 1911 Grundad 1902 av Kristinehamns enskilda Bank. Bograngen 1916 , 1987 Adolfsfors 1918 , 1986 Deje 1918 , 1918 Edane 1918 Forshaga 1918 Frändefors 1918 , 1918 Glava 1918 Gräsmark 1918 Gunnarskog 1918 Högboda 1918 Laxå 1918 , 1920 Överläts till AB Göteborgs Handelsbank. Lysvik 1918 Långserud 1918 , 1979 Mangskog 1918 , 1988 Norra Fjöle 1918 , 1925 Olsäter 1918 , 1973 Sillerud 1918 , 1988 Stöpafors 1918 , 1925 Vitsand 1918 Västra Ämtervik 1918 Åtorp 1918 , 1970 Östmark 1918 Hagfors 1919 Skoghall 1919 , 1923 Grums 1920 Göteborg Palace 1920 , 1927 Överläts till AB Göteborgs Handelsbank. Storfors 1920 , 1925 Hällefors 1921 , 1923 Karlanda 1921 , 1974 Deje 1925 Övertog AB Sydsvenska Bankens kontor som 1922 övertog Sydsvenska Kredits rörelse. Grundad 1918. Fensbol ? , 1925 Koppom 1925 Grundad 1907 av Sydsvenska kredit AB. Övertogs 1922 av AB Sydsvenska Banken. Mosstakan ? , 1925 Ambjörby 1936 , 1986 Grundad 1920 av Enskilda Banken i Vänersborg. Övertogs 1925 av AB Skånska Banken. Höljes 1936 Grundad 1918 av Sydsvenska Kredit AB. Övertogs 1922 av AB Skånska Banken. Molkom 1936 Grundad 1903 av Filipstads Bank. Övertogs 1914 av Sydsvenska Kredit AB och 1922 av AB Skånska Banken. Stöllet 1936 Grundad 1908 av Sydsvenska Kredit AB. Övertogs 1922 av AB Skånska Banken. Storfors 1937 Åmotfors 1937 Grundad 1918 av AB Svenska Lantmännens Bank. Övertogs 1923 av AB Jordbrukarbanken. Töcksfors 1939 Grundat 1908 av AB Göteborgs Handelsbank. Skoghall 1946 Degerfors 1949 Grundat 1916 av Sydsvenska Kredit AB. Övertogs 1922 av AB Skånska Banken och 1936 av AB Göteborgs Handelsbank. Karlstad Herrhagen 1951 , 1988 Stockholm Kungsträdgården (A) Grundad 1919 av Diskonto AB. Övertogs 1928 av AB Diskontobanken. Överläts 1990 till Götabanken Region Stockholm. Göteborg Palace 1956 Grundad 1918 av AB Köpmannabanken. Karlstad Rudsvägen 1958 Karlstad Duvan 1962 , 1991 Karlskoga 1963 , 1979 Karlstad Våxnäs 1963 Vålberg 1964 Karlskoga (C) 1965 , 1985 Stockholm Hornsgatan (B) 1967 , 1989 Överläts Gotabanken. Örebro 1967 Karlstad Örsholmen 1968 Flyttat från Skattkärr. Karlstad Skåre 1969 , 1978 Kristinehamn (B) 1970 , 1977 Göteborg Sisjön 1973 , 1990 Överfört till Götabanken. Stockholm Folkungagatan (C) 1973 , 1982 Stockholm Sveavägen (D) 1974 , 1991 Göteborg , Grimbo 1982 , 1990 Oslo 1982 London 1983 , 1988 Göteborg Avenyn 1984 , 1989 Göteborg Linnégatan 1984 , 1990 Överfört till Götabanken. Karlstad Mäklarhuset 1988 Örebro Aspholmen 1988 Göteborg Kungälv 1989 , 1990 Bengtsfors 1990 Övertogs från Götabanken. Billingsfors 1990 Övertogs från Götabanken. Bilaga 5. Kostnadsställen inom WEB. Bilaga 6. Förteckning över fastigheter inom WEB. Bilaga 7.Gallrade handlingar i huvudkontorets arkiv.
Allmän anmärkning
Förteckningsnummer 32/98
Gallringsbar
Nej
Tillgänglighet
Sekretess
Ja
Deposition
Ja
Språk
Svenska
Kontroll
Skapad
2008-04-01 10:39:54
Senast ändrad
2023-05-05 10:36:12
Historik
Wermlands Enskilda Bank grundades 1832 under namnet Wermlands Provincial Bank. Banken var därmed en av de första affärsbankerna i landet. Etableringen skedde till en början i Karlstad, Kristinehamn och Filipstad, och följdes senare av en expansion av rörelsen i Vänersborg 1842, Åmål 1858, Arvika 1863 och Sunne 1868. 1856 bytte banken namn till Wermlands Enskilda Bank.
Banken genomgick en gynnsam utveckling fram till ca 1920. Etableringen av nya kontor skedde omkring sekelskiftet i bl. a. Årjäng, Charlottenberg och Ekshärad, följt av en ny expansionsfas strax efter första världskriget då närmare trettio nya avdelningskontor tillkom bl. a. i Göteborg. 1911 utvidgades rörelsen då Kristinehamns Enskilda Bank övertogs. Tiden efter första världskriget kom emellertid att bli svår. Allmänhetens ökande intresse för aktieaffärer ledde till att banken lämnade ut lån mot höga belåningsräntor. Då aktiekurserna började att falla kraftigt 1919 innebar detta att utvecklingen började att anta en negativ trend. Samtidigt medförde bankens stora industriengagemang stora förluster. Banken rekonstruerades 1923 och nytt kapital tillfördes.
1934 blev banken aktiebolag. Under decenniet skedde en koncentration av verksamheten till Värmland. Detta skedde bl. a. genom många kontorsbyten med andra bankbolag t. ex. AB Skånska Banken och AB Jordbrukarbanken. 1951 övertogs AB Diskontobanken, och därmed var Wermlands Enskilda Bank etablerat i Stockholm. Bankrörelsen kom i fortsättningen att expandera i storstadsområden på bekostnad av de mindre orternas bankkontor. Under 1980-talet gjordes en internationell satsning då kontor öppnades i Oslo 1982 och London 1983.
1990 bildades Gota Bank genom en sammanslagning av Götabanken, Wermlandsbanken och Skaraborgsbanken. De gamla företagsnamnen bibehölls under en tid för att markera bankernas regionala och lokala profiler, men försvann då Gota Bank förvärvades av Nordbanken 1993.
Wermlands Enskilda Bank benämndes i dagligt tal Wermlandsbanken, men det var först 1970 som det namnet blev officiellt. Banken hade från 1850-talet en egen sedelutgivning som upphörde 1901.
Arkivet
Wermlands Enskilda Bank har under bankens verksamhetstid haft ett nittiotal avdelningskontor sammanlagt. Avdelningskontoren bildar egna arkiv, men även huvudkontorets arkiv innehåller information av lokal karaktär. Huvudkontorets arkiv inhämtades 1996 från Nordbankens kontor i Karlstad samt en depå i Ekshärad. Bakgrunden till hämtningen var att Nordbanken i ett riksomfattande projekt bestämt att de övertagna bankernas arkiv skulle tas om hand och så småningom ställas till forskningens tjänst. Totalt inhämtades drygt 300 hyllmeter handlingar från Wermlandsbankens olika kontor. Drygt hälften av detta material hörde till huvudkontorets arkiv.
Huvudkontorets arkiv är relativt väl bevarat, dock inte gällande de allra första åren i bankens verksamhet. Arkiv saknas troligen också gällande t. ex. kundreskontra före sekelskiftet. Vid ordningsarbetet har de många kontorsbyten som förekommit ställt till proveniensmässiga problem. Samma problematik har gällt de många företagsarkiv som påträffats i bankens arkiv.
Några olika handlingstyper kan framhållas i bankarkivet. Bankens historia finns väl dokumenterad i serie F 5, som också innehåller en del kuriöst material. Lokalkontorens situation berörs i styrelseprotokoll (A 2 A), föredragningslistor (A 2 B), kontorsstyrelseprotokoll (A 2 D) och reklammaterial (B 2). Dokumentation om enskilda kunders sparande och lån finns i kundreskontran (G 3) och föredragningslistor över krediter m.m. (A 2 BA och A 2 BB). Kunderna står också i centrum i serie F 4, som ofta berör nödlidande fordringar. Bankens roll som stor fordringsägare har ofta medfört att företag som förvaltats av banken också har sina arkiv i bankarkivet (se serie F 4 AC). Det har i regel varit svårt att klart bedöma vad som varit företagets handlingar och vad som hört till banken. Handlingarna har därför fått ligga kvar i arkivet. Det förekommer också aktiebrev från sådana företag (F 4 BA).
Följande arkivbildarkort har upprättats för huvudkontorets arkiv: AB Alltjänst AB B. Bergson & Söner, Karlstad AB Clotho AB Emspad Garpenbergs bruk AB Haraldson & Bohman, Göteborg AB Karlstads Spisbrödsfabrik AB Karlstads Strå- & Filthattfabrik Karlstads Ångtvätt Klarafors Fabrikers Aktiebolag Kroksta egendom Krontorps gård AB Lachesis Mercurius värmecentral Nelsons Skandinaviska Strumpfabriksaktiebolag, Karlstad Norra Finnskoga sockens gåvomedelsfond Nya Wermlands-Tidningens AB Obligationsföreningen Fortuna Rederi AB Fingal, Karlstad AB Sundsviks Ångsåg, Sunne Säffle Sågverks AB AB Träexport, Karlstad AB WEBE AB Vermlands-Eda Badanstalt Wermlands Garanti AB Wermlandsbankens Finans AB Wermlandsbankens Intressekontor Wermlandsbankens Pensionsstiftelse Åmåls Mekaniska Verkstad
Finns Bilagor i pärm.
Bilaga 1. Kontoplan WEB, huvudkontoret t.o.m. 1965, Kontoplan WEB, huvudkontoret t.o.m. 1973. Bilaga 2. Register för Wermlandsbankens inventarium 1979-1982 Bilaga 3. Förteckning över WEB:s kontor Bilaga 4. Kontor Grundat/förvärvat , Upphört/försålts Karlstad Torget 1833 Kristinehamn 1833 , 1868 Filipstad 1833 Vänersborg 1842 , 1868 Åmål 1858 , 1949 Överläts till Sveriges Kreditbank. Arvika 1863 Sunne 1868 , Övertog 1937 AB Jordbrukarbanken, som 1923 , övertog en rörelse grundad 1918 av AB Svenska Lantmännens Bank. Uddeholm 1870 Årjäng 1876 , 1880 Säffle 1899 Kristinehamn (A) 1902 , Fusion 1911 med Kristinehamns Enskilda Bank. Torsby 1902 Årjäng 1904 , Övertog 1937 AB Jordbrukarebanken som 1923 övertog en rörelse grundad 1918 av AB Svenska Lantmännens Bank. Charlottenberg 1906 Ekshärad 1906 Kil 1906 Likenäs 1906 Munkfors 1907 Trollhättan 1907 , 1936 Överläts till AB Göteborgs Handelsbank.. Vänersborg 1907 , 1937 Överläts till Jordbrukarbanken. Värmlands Nysäter 1910 Frediksberg 1911 , 1939 Grundad 1873 av Kristinehamns Enskilda Bank. Överläts 1939 till AB Göteborgs Handelsbank i utbyte mot Töcksforskontoret. Karlskoga (A) 1911 Grundad 1898 av Kristinehamns Enskilda Bank. Laxå 1911 , 1911 Grundad 1904 av Kristinehamns Enskilda Bank. Malung 1911 , 1936 Grundad 1896 av Kristinehamns Enskilda Bank. Överläts 1936 till AB Svenska Handelsbanken. Molkom 1911 , 1925 Överläts till AB Skånska banken. Råda 1911 Grundad 1870 av Kristinehamns Enskilda Bank. Sysslebäck 1911 Grundad 1902 av Kristinehamns enskilda Bank. Bograngen 1916 , 1987 Adolfsfors 1918 , 1986 Deje 1918 , 1918 Edane 1918 Forshaga 1918 Frändefors 1918 , 1918 Glava 1918 Gräsmark 1918 Gunnarskog 1918 Högboda 1918 Laxå 1918 , 1920 Överläts till AB Göteborgs Handelsbank. Lysvik 1918 Långserud 1918 , 1979 Mangskog 1918 , 1988 Norra Fjöle 1918 , 1925 Olsäter 1918 , 1973 Sillerud 1918 , 1988 Stöpafors 1918 , 1925 Vitsand 1918 Västra Ämtervik 1918 Åtorp 1918 , 1970 Östmark 1918 Hagfors 1919 Skoghall 1919 , 1923 Grums 1920 Göteborg Palace 1920 , 1927 Överläts till AB Göteborgs Handelsbank. Storfors 1920 , 1925 Hällefors 1921 , 1923 Karlanda 1921 , 1974 Deje 1925 Övertog AB Sydsvenska Bankens kontor som 1922 övertog Sydsvenska Kredits rörelse. Grundad 1918. Fensbol ? , 1925 Koppom 1925 Grundad 1907 av Sydsvenska kredit AB. Övertogs 1922 av AB Sydsvenska Banken. Mosstakan ? , 1925 Ambjörby 1936 , 1986 Grundad 1920 av Enskilda Banken i Vänersborg. Övertogs 1925 av AB Skånska Banken. Höljes 1936 Grundad 1918 av Sydsvenska Kredit AB. Övertogs 1922 av AB Skånska Banken. Molkom 1936 Grundad 1903 av Filipstads Bank. Övertogs 1914 av Sydsvenska Kredit AB och 1922 av AB Skånska Banken. Stöllet 1936 Grundad 1908 av Sydsvenska Kredit AB. Övertogs 1922 av AB Skånska Banken. Storfors 1937 Åmotfors 1937 Grundad 1918 av AB Svenska Lantmännens Bank. Övertogs 1923 av AB Jordbrukarbanken. Töcksfors 1939 Grundat 1908 av AB Göteborgs Handelsbank. Skoghall 1946 Degerfors 1949 Grundat 1916 av Sydsvenska Kredit AB. Övertogs 1922 av AB Skånska Banken och 1936 av AB Göteborgs Handelsbank. Karlstad Herrhagen 1951 , 1988 Stockholm Kungsträdgården (A) Grundad 1919 av Diskonto AB. Övertogs 1928 av AB Diskontobanken. Överläts 1990 till Götabanken Region Stockholm. Göteborg Palace 1956 Grundad 1918 av AB Köpmannabanken. Karlstad Rudsvägen 1958 Karlstad Duvan 1962 , 1991 Karlskoga 1963 , 1979 Karlstad Våxnäs 1963 Vålberg 1964 Karlskoga (C) 1965 , 1985 Stockholm Hornsgatan (B) 1967 , 1989 Överläts Gotabanken. Örebro 1967 Karlstad Örsholmen 1968 Flyttat från Skattkärr. Karlstad Skåre 1969 , 1978 Kristinehamn (B) 1970 , 1977 Göteborg Sisjön 1973 , 1990 Överfört till Götabanken. Stockholm Folkungagatan (C) 1973 , 1982 Stockholm Sveavägen (D) 1974 , 1991 Göteborg , Grimbo 1982 , 1990 Oslo 1982 London 1983 , 1988 Göteborg Avenyn 1984 , 1989 Göteborg Linnégatan 1984 , 1990 Överfört till Götabanken. Karlstad Mäklarhuset 1988 Örebro Aspholmen 1988 Göteborg Kungälv 1989 , 1990 Bengtsfors 1990 Övertogs från Götabanken. Billingsfors 1990 Övertogs från Götabanken. Bilaga 5. Kostnadsställen inom WEB. Bilaga 6. Förteckning över fastigheter inom WEB. Bilaga 7.Gallrade handlingar i huvudkontorets arkiv.
Serien i kartong. Kronologisk ordning efter handläggningsår. I serien ingår fullmakter, kontrakt, fastighetshandlingar, konkurshandlingar, protokollsutdrag m.m. Jämför serierna F 4 AB - AC.
Serien består av arkivalier från företag som övertagits av, eller stått under bankens förvaltning. Jämför serie F 4 AA. Serien inbunden där inte annat anges. I alfabetisk ordning på företag.
Serien i arkivboxar. Innehåller både svartvita och färgfotografier. Fotografer; Kurt Wreime Karlstad. Ole Fjelde AB Karlstad. Uno Gustafsson. Hylte fritidsfoto. Foto - Kenne Johanneshov. Heinz von Sterneck Stockholm. J O Swenson Atelje Drottninggatan 15. Rune Thorin foto AB, V.Frölunda. Bele Beermann, Kristinehamn. Gunner. Karl Nyström, K-d. Lindgrens foto, Forshaga. Gunnar af Jochnick, Kr-hamn. Bele Beeermann.
Serien i kartong. Bankkamrer Sven Elovsson (f. 12/5 1899), anställdes i banken 1917, och hade vid pensioneringen 1964 förestått huvudkontorets inlåningsavdelning sedan 1947. Hans samling består av systematiskt insamlade data rörande banken och dess personal i form av anteckningar, fotografier, reklamtryck och pressklipp.