Försvarets materielverk Försvarets materielverk tillkom 1/7 1968 (SFS 1968:107) och övertog uppgifterna från Arméförvaltningen, Marinförvaltningen, Flygförvaltningen, Försvarets intendentutverk och Försvarets förvaltningsdirektion. Efter tillkomsten bestod FMV:s organisation av styrelse med verkschef, armématerielförvaltningen (A), marinmaterielförvaltningen (M), flygmaterielförvaltningen (F), intendenturmaterielförvaltningen (I) och administrativa avdelningen (B). 1972 (SFS 1972:458) omorganiserades verket och bestod därefter av enheten för centralplanering (CP), huvudavdelningarna för armémateriel (A), marinmateriel (M), flygmateriel (F) och administration (HB) samt huvudavdelningen i Karlstad (HK). 1983 ändrades organisationen igen och bestod därefter av generaldirektör och huvudavdelningar för central ledning (L), kommersiell verksamhet (V), armémateriel (A), marinmateriel (M), flygmateriel (F) och gemensamma fackfrågor (G).
Ordning & struktur
FMV:s arkiv är uppdelat i fyra delar, varav tre är tidsmässigt avgränsade 1) FMV 1968-1982 2) FMV 1983-1999 3) FMV 2000-2009 4) FMV med föregångare, ämnesordnade och särskilda enheters arkiv
Generellt sett är avdelningarnas arkiv inordnade kronologiskt vilket innebär att man kan söka i arkivet både utifrån organisation och utifrån kronologi. Det finns dock arkiv som inte passar in i den kronologiska indelningen. Detta är framför allt arkiv som redovisar en verksamhet som inte varit knuten till en särskild organisatorisk enhet eller arkiv där arkivserierna hållits samman trots organisationsförändringar. Detta innebär således att man för samtliga även kan söka arkiv i den del av FMV:s arkivbildning som kallas FMV med föregångare, ämnesordnade och särskilda enheters arkiv. Här finns bland annat projektarkiv och delar av provplatsernas arkiv.
Den första avgränsningen är orsakad av att arkivet för perioden 1968-1982 levererats till Krigsarkivet och att arkivet för den andra perioden har omordnats efter delvis avvikande principer. Den andra avgränsningen är orsakad av den genomgripande omorganisation som nämnts i ett tidigare stycke.
1968-1982
I början av 1990-talet levererade FMV:s centralarkiv handlingarna från 1968-1982 till Krigsarkivet. Leveransen omfattar till en del handlingar som omfattas av sekretess. Dessa är ordnade och förtecknade för sig och benämns hemliga. Varje enhet ned på byrånivå har betraktats som egen arkivbildare med eget arkiv och egen arkivförteckning.
1983-1999
De allt tätare omorganisationerna fick till resultat att FMV:s arkiv för 1983-1999 blev allt mer oöverskådligt och arkivförteckningarna fungerade inte längre som användbara sökverktyg. För att kunna hitta i arkivet och förenkla inordnandet av handlingar som tillförs i efterhand beslutades därför år 2000 att genomföra ett omordningsprojekt för FMV:s arkiv 1983-1999. Det betyder att arkivstruktur och redovisning bygger på den organisation som gällde 1999. Delarkiven är med några få undantag ordnade och redovisade på lägre nivå än avdelningsnivå. Den arkivstruktur som växt fram 1983-1999 består av två åtskilda delar med arkivläggning efter olika principer:
1. De diarieförda handlingarna 2. De s.k. funktionella handlingarna
Vid ordnandet av de diarieförda handlingarna har FMV betraktats som en arkivbildare. Handlingsregistrering och inte ärenderegistrering har tillämpats. Arkivläggning har skett ämnesvis efter ett klassifikationssystem - KMÄ-systemet. Handlingarna har diariebeteckning efter principen avdelning, ämne, löpnummer och år. Den naturliga sökingången till dessa handlingar är huvuddiariet, som fördes manuellt på talonger t.o.m. juni 1992. Man kan söka handlingar före juli 1992 antingen ämnesvis eller efter avsändare/adressat. 1 juli 1992 infördes diarieföringssystemet DIANA.
Begreppet "funktionella handlingar" stod för sådana handlingar som är knutna till sådana administrativa rutiner att särskilda föreskrifter eller rutiner behövs för deras registrering, förvaring och arkivläggning. Exempel på funktionella handlingar är t.ex inköpshandlingar, ekonomihandlingar, vissa personalhandlingar, protokoll, föredragningslistor och projekthandlingar. De funktionella handlingarna skulle arkivläggas ute på avdelnigarna, sektionerna och byråerna för att så småningom tillföras respektive avdelnings centralarkiv.
2000-
Med utgångspunkt i det s.k. ATHENA-projektet genomfördes stora organisatoriska förändringar vid FMV som kom att påverka arkivstrukturen (se tidigare avsnitt). I och med omorganisationen som infördes 1/1 2000 tillkom en brytningspunkt i arkivet. Systemet med diarieförda handlingar och funktionella handlingar fortlevde, men en ny serie med de diarieförda handlingarna påbörjades och arkivet med de funktionella handlingarna fick en ny uppbyggnad. Liksom tidigare arkivläggs de funktionella handlingarna från år 2000 och framåt ute på de olika avdelningarna och kommer att levereras till centralarkivet efter att ärendena avslutats.
I ordnandet av de diarieförda handlingarna kvarstod samma rutiner som för arkivet 1983-1999: en arkivbildare, handlingsregistrering och arkivläggning efter KMÄ-systemet. År 2005 började man emellertid att arkivlägga handlingarna efter löpnummer.
Sekretess
En stor del av FMV:s verksamhet och verksamhetsdokumentation omfattas av sekretess enligt sekretesslagstiftningen (vanligen paragraf 2:1 utrikessekretess, 2:2 rikets säkerhet, 5:2 säkerhet och bevakning, 5:3 upplysning om chiffer, kod el. liknande metod, 6:2, 8:10 kommersiell sekretess, 7:11 enskilds personliga förhållanden, 8:13 företagssekretess och patentärenden). Även andra sekretessregler kan vara tillämpliga för FMV arkiv, som lagen om försvarsuppfinningar (1971:1078). I dokumenthanteringen separeras dessa dokument, vilket gör att FMV:s arkiv fysiskt består av två åtskilda arkiv med åtskild arkivredovisning; det öppna offentliga arkivet och det hemliga.
Arkivhistorik
Försvarets materielverk tillkom 1 juli 1968 (SFS 1968:107) och övertog uppgifterna från Arméförvaltningen, Marinförvaltningen, Flygförvaltningen, Intendenturverket och Försvarets förvaltningsdirektion. Den administrativa uppbyggnaden av den nya myndigheten speglade sammanslagningen av tidigare självständiga förvaltningar. En linjeorganisation skapades med styrelse och verksamhetschef i toppen och därunder enheterna Arméförvaltningen, Marinförvaltningen, Flygmaterielförvaltningen, Intendenturförvaltningen och administrativa avdelningen. Under respektive enhet löpte avdelningar, sektioner och byråer ut. Arvet från den första linjeorganisationen satte sin prägel på myndighetens struktur fram till den genomgripande omvandlingsfas som inleddes kring millennieskiftet.
Fr.o.m. 1 juli 1993 fick Försvarets materielverk en ny huvudstruktur bestående av verksledning och stab, tre materielledningar (armématerielledning, marinmaterielledning och flygmaterielledning), elva produktavdelningar och fyra stödavdelningar. Fr.o.m. 1 juli 1994 kom Försvarets materielverk inte längre ingå i Försvarsmakten, utan fick en egen instruktion. Ännu en ny organisation infördes den 1/7 1996 omfattande en styrelse, verksledning, gemensamma staber samt fyra divisioner (Division armémateriel, Division marinmateriel, Division flygmateriel samt Division lednings- och försörjningssystem) indelade i avdelningar och materielledningar.
I och med inträdet i 2000-talet övergavs den för svenska myndigheter klassiska organisationsmodellen och FMV formerade sig för en modern och flexibel processbaserad myndighet där verksamheten bedrivs i mer eller mindre tillfälligt sammansatta projektgrupper. Verksamhetsledning och resursledning fanns vertikalt i linjeenheter medan projekten utfördes horisontellt inom olika verksamhetsområden. Förutom styrelsen och generaldirektören bestod FMV av fyra ledningsenheter. Ledningsstaben ansvarade för verksgemensamma funktioner inom ekonomi- och verksamhetsstyrning, kompetens- och informationsförsörjning samt administrativ service. Stab juridik hade hand om FMV:s verksamhet avseende affärsjuridik inom upphandlingsverksamheten och FMV:s förvaltningsrättsliga frågor. Systemledningens verksamhet bestod av FMV:s kontakter mot externa kunder och Produktionsledningen ansvarade för kontakterna med FMV:s leverantörer och ledde arbetet med anskaffning, vidmakthållande och avveckling av materiel och tjänster. Den 1/11 2002 tillkom dessutom Affärsledningen. Deras område var tillhandahållande av kommersiellt stöd till FMV produktion och kvalificerad affärsrådgivning. Denna modell fanns kvar till den 1/4 2007 då FMV återgick till att vara en linjeorganisation. För att få mer information om FMV:s historia kan det vara en bra början att läsa verkets årsberättelser.
Dagens organisation
Verksledningen är de som ytterst leder FMVs verksamhet. Inom verksledningen har generaldirektören ett särskilt ansvar för den integrerade materielledningsfunktionen (IML) samt för verksamhet som bedrivs inom Strategisk materielledning (SML) och inom anskaffningskontoren (AK). Överdirektören har ett särskilt ansvar för verksamhet som bedrivs inom Test & Evaluering (T&E) och Försäljning och export.
Styrelsen för Försvarets materielverk ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten. Styrelsens ansvar och uppgifter anges i verksförordningen och instruktionen för Försvarets materielverk.
Produktionsdelen består av Strategisk materielledning (SML), Anskaffningskontor Mark (AK Mark), Anskaffningskontor Sjö (AK Sjö), Anskaffningskontor Flyg och Rymd (AK Flyg&Rymd), Anskaffningskontor Ledning (AK Led), Anskaffningskontor Logistik (AK Log), Anskaffningskontor Gemensam verksamhet med särskilda myndighetsuppgifter (AK Gem), Test och Evaluering (T&E) samt Försäljning och Export (Förs&Exp). Verksamhetsstödjande enheter är Ekonomi och Finans (EkFinans), Human Resources (HR), Rättsfrågor (Rätts), Infrastruktur (Infra) samt Information och Kommunikation (Info).