Hallands infanteribataljon, en i Halland uppsatt bataljon, var avsedd att öva Hallands beväringsmanskap. Genom generalorder 19 maj 1813 uppsattes under namn av Hallands läns första infanteribataljon en beväringsbataljon på 600 man med befäl från andra regementen. Bataljonen deltog ombord på arméns flotta i fälttåget mot Norge 1814. Efter kriget upplöstes bataljonen, men redan i augusti 1815 bestämdes genom ett kungl. brev, att 7 officerare och 4 underofficerare skulle utgöra befälsstam för Hallands läns beväring. 1816 stadgades det, att bataljonen skulle lyda under Älvsborgs regemente, utan att sammanslås med detta, men 1818 blev den åter självständig med benämning Hallands infanteribataljon och nummer 28. Den ombildades 1886, då den fick en del befäl från Gotlands nationalbeväring, och 1893 med volontärer från Blekinge bataljon och kallades därefter Hallands bataljon. Bataljonen utgjordes av 18 officerare, 22 underofficerare och musikunderofficerare, 5 civilmilitärer och 188 volontärer av olika grader. Dess chefsstation var Halmstad och dess mötesplats Skedala hed (nära Halmstad). Skedala hed, från 1857 (se utg. skrivelser nr 121 15/2 1859 från Krigsarkivet till Hallands regemente). Vid ingången av 1902 sammanslogs bataljonen med Värmlands fältjägarkår för bildande av Vaxholms grenadjärregemente.
Referenser: Leijonhufvud, E., Nr 28 Kungl. Hallands bataljon (I11. militärrevy, årg 10, 1907, s. 121-127). C. (Öster), F.B., Hallands bataljons krigsminne. Tidn. Hallands söndagsbilaga 1901 nr 6-16.
Arkivbildarhistorik
Hallands bataljon Förbandet uppsattes 1813 men upplöstes därefter; enbart officerare kvarstod. 1816 återuppsattes förbandet. Åren 1816-1835 var förbandet delvis underställt chefen för Älvsborgs regemente. Åren 1813-1814 och 1816-1886 var det ett rent beväringsförband, från 1886 också stamanställda. Mötesplatser var Halmstad 1813-1814, Varberg 1816-1833, Halmstad 1833-1857, Skedala hed (Halmstad) 1857-1901.
Ordning & struktur
Arkivnr KrA/0127:0000:Ö
Förteckning
över
Hallands bataljons arkiv
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2022-03-23 10:56:57
Hallands bataljons arkiv
HISTORIK
Hallands infanteribataljon, en i Halland uppsatt bataljon, var avsedd att öva Hallands beväringsmanskap. Genom generalorder 19 maj 1813 uppsattes under namn av Hallands läns första infanteribataljon en beväringsbataljon på 600 man med befäl från andra regementen. Bataljonen deltog ombord på arméns flotta i fälttåget mot Norge 1814. Efter kriget upplöstes bataljonen, men redan i augusti 1815 bestämdes genom ett kungl. brev, att 7 officerare och 4 underofficerare skulle utgöra befälsstam för Hallands läns beväring. 1816 stadgades det, att bataljonen skulle lyda under Älvsborgs regemente, utan att sammanslås med detta, men 1818 blev den åter självständig med benämning Hallands infanteribataljon och nummer 28. Den ombildades 1886, då den fick en del befäl från Gotlands nationalbeväring, och 1893 med volontärer från Blekinge bataljon och kallades därefter Hallands bataljon. Bataljonen utgjordes av 18 officerare, 22 underofficerare och musikunderofficerare, 5 civilmilitärer och 188 volontärer av olika grader. Dess chefsstation var Halmstad och dess mötesplats Skedala hed (nära Halmstad). Skedala hed, från 1857 (se utg. skrivelser nr 121 15/2 1859 från Krigsarkivet till Hallands regemente). Vid ingången av 1902 sammanslogs bataljonen med Värmlands fältjägarkår för bildande av Vaxholms grenadjärregemente.
Referenser: Leijonhufvud, E., Nr 28 Kungl. Hallands bataljon (I11. militärrevy, årg 10, 1907, s. 121-127). C. (Öster), F.B., Hallands bataljons krigsminne. Tidn. Hallands söndagsbilaga 1901 nr 6-16.