Haga slott

Grunddata

Referenskod SE/RA/56510 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/lagNeBUQrH6d0002H087k3 Omfång 24 Hyllmeter  400 Volymer  Datering 1728 – 1977  (Tidsomfång) Villkor Ja Villkorsanm Handlingar som är yngre än 70 år lämnas endast ut efter godkännande av riksmarskalken i varje särskilt fall. Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Slottsarkivet) Arkivbildare/upphov [Proveniens ej registrerad] (Arkivbildare)

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll och historik

Innehåll Inledning Gustav III förvärvade besittningsrätten till Gamla Haga 1771 och vistades där vid åtskilliga tillfällen på 1770-talet. Efter sin utrikes resa i mitten av 1780-talet planerade kungen en ombyggnad av Haga till en festplats med ett nytt slott för hovet. 1785 inköpte Gustav III det norr om Gamla Haga liggande Brahelundsområdet och gav arkitekten och hovintendenten Fredrik Magnus Piper i uppdrag att utarbeta en generalplan, som var färdig 1786. samma år påbörjades en kvadratisk slottsbyggnad, efter ritningar av Olof Tempelman (senare reviderad och utvidgad av Louis Jean Desprez). Tempelman svarade också för ombyggnaden av den ena flygeln vid Brahelund, som förvandlades till bostadspaviljong för kungen ("Gustav III:s paviljong"), med inredningar ritade av Louis Masrieliez. Efter Gustav III:s död 1792 avstannade snart allt arbete och av det påbörjade slottet återstår idag endast grunden. Gustav IV Adolf visade ett varmt intresse för Haga och lät 1802-04 Carl Christoffer Gjörwell bygga ytterligare en paviljong, avsedd för drottningen och de kungliga barnen, nu kallad Haga slott. Efter Gustav IV Adolfs avsättning 1809 inlemmades Haga formellt bland de kungliga slotten. Karl XIV Johan överlät senare slottet till sin kronprins Oscar (I) och under den unga furstefamiljen fick Haga en ny blomstring. Efter Oscar I:s tid har Haga disponerats av andra medlemmar av kungafamiljen, bl a prins August och hans änka, prinsessan Teresia. Under tiden för första världskriget var Haga upptagningshem för genom kriget henlösa barn. Slottet restaurerades och moderniserades 1932 av slottsarkitekten Ragnar Hjorth för prinsparet Gustav Adolf och Sibylla. Konung Gustav VI Adolf avstod 1966 från nyttjanderätten till Haga slott, som nu används till bostad för regeringens utländska gäster. Hänvisningar: Hovförvaltningen; Ulriksdals slott; Slott och gårdar (vol 15); Ragnar Hjorths arkiv (förvaras hos Slottsarkitektkontoret på Stockholms slott). Litteratur: C.D. Moselius, Louis Masreliez, Stockholm 1923. N.G. Wollin, Haga. Ordning & struktur Haga slott Jan Brunius 1997

Hänvisningar

Reproducerat Nej

Kontroll

Senast ändrad 2022-01-20 09:27:20

Inledning Gustav III förvärvade besittningsrätten till Gamla Haga 1771 och vistades där vid åtskilliga tillfällen på 1770-talet. Efter sin utrikes resa i mitten av 1780-talet planerade kungen en ombyggnad av Haga till en festplats med ett nytt slott för hovet. 1785 inköpte Gustav III det norr om Gamla Haga liggande Brahelundsområdet och gav arkitekten och hovintendenten Fredrik Magnus Piper i uppdrag att utarbeta en generalplan, som var färdig 1786. samma år påbörjades en kvadratisk slottsbyggnad, efter ritningar av Olof Tempelman (senare reviderad och utvidgad av Louis Jean Desprez). Tempelman svarade också för ombyggnaden av den ena flygeln vid Brahelund, som förvandlades till bostadspaviljong för kungen ("Gustav III:s paviljong"), med inredningar ritade av Louis Masrieliez. Efter Gustav III:s död 1792 avstannade snart allt arbete och av det påbörjade slottet återstår idag endast grunden. Gustav IV Adolf visade ett varmt intresse för Haga och lät 1802-04 Carl Christoffer Gjörwell bygga ytterligare en paviljong, avsedd för drottningen och de kungliga barnen, nu kallad Haga slott. Efter Gustav IV Adolfs avsättning 1809 inlemmades Haga formellt bland de kungliga slotten. Karl XIV Johan överlät senare slottet till sin kronprins Oscar (I) och under den unga furstefamiljen fick Haga en ny blomstring. Efter Oscar I:s tid har Haga disponerats av andra medlemmar av kungafamiljen, bl a prins August och hans änka, prinsessan Teresia. Under tiden för första världskriget var Haga upptagningshem för genom kriget henlösa barn. Slottet restaurerades och moderniserades 1932 av slottsarkitekten Ragnar Hjorth för prinsparet Gustav Adolf och Sibylla. Konung Gustav VI Adolf avstod 1966 från nyttjanderätten till Haga slott, som nu används till bostad för regeringens utländska gäster. Hänvisningar: Hovförvaltningen; Ulriksdals slott; Slott och gårdar (vol 15); Ragnar Hjorths arkiv (förvaras hos Slottsarkitektkontoret på Stockholms slott). Litteratur: C.D. Moselius, Louis Masreliez, Stockholm 1923. N.G. Wollin, Haga.

 Serier (14 st)

Referenskod Titel Anmärkning   B 1 Utgående skrivelser   C 1 Diarier   D 1 Inventarieförteckningar Serien buntad om ej annat anges   D 2 Register och liggare   E 1 Inkomna skrivelser   F 2 Ståthållareämbetets handlingar Serien inbunden. Serien fortsätter fr. o.m. 1948 som Ståthållarämbetets handlingar i Ståthållarämbetets på Stockholms slott arkiv, II.   F 1 Handlingar ang. fastigheter Serien i arkivkartonger. Liggare över fastigheter se Ulriksdals slott, serie D 2.   F 3 Strödda handlingar Serien i arkivkartonger om ej annat anges.   G 1 Reviderade räkenskaper Serien buntad. Räkenskaper för slottet, parken och trädgården.   G 2 Koncepträkenskaper Serien inbunden om ej annat anges.   G 3 Räkenskaper för visningskassan Serien i arkivkartonger om ej annat anges.   G 4 Lönekort Serien i arkivkartonger.   G 5 Strödda räkenskaper Serien i arkivkartonger.   J 1 Kartor och ritningar Kartor och ritningar, se även Slottsarkivets kartor och ritningar: Haga I-II.