Stockholms teleområde. Teletjänstområdet 1965 - 1990
Historik, organisation och verksamhet
Den 1 april 1965 slås Stockholms Telefonstation och Stockholms Telegrafstation samman och bildar Manuella teletrafikavdelningen, Mta. I den nya organisationen ingår dessutom sektion O. Sektion O handhar bland annat trafikövervakning, utredningar, statistik med mera. Telefonstationens personal- kontor, en kontrollörexpedition med jourtjänst, kansliavdelning, skrivavdelning, samt grupper för klagomålsärenden, förfrågningar sorterar också under sektion O.
Telefonstationen, som leds av en driftingenjör, delas upp på undersektionerna;
Teletjänstsektionen, med nummerbyrå, telefonvakt, vakansexpedition (håller reda på vakanta telefonnummer), telefonkö, televäxlar och abonnentinstruktristjänst.
Rikssektionen, med bland annat riksexpedition.
Utlandssektionen, med utländsk telefon- och teleexpedition och kansli för utlandstrafiken.
Telegrafstationen leds av en telegrafdirektör och delas upp i undersektionerna;
Utlandssektionen, med radio- och trådförbindelser med utlandet, fototelegrafen, och tjänstexpedition med mera.
Inlandssektionen, med inländska trådförbindelser, abonnenttelex för inlämnande och avlämnande av telegram, teleprinterförbindelser med telegrafexpeditioner, telegramrum, taxering med mera.
Telegramutsändnings- och kanslisektionen, med utsändningsexpedition, kansli och personalkontor för telegrafpersonalen.
Under 1967 påbörjas utlokaliseringen av nummerbyrån, i och med att en del flyttas till Gävle. Därefter följer Norrköping 1970 och Kalmar 1976. Nummerbyråns personal avlönas av Televerket Stockholm.
År 1967 flyttas abonnentregistret från Försäljningsavdelningen till vakansexpeditionen.
Från 1 januari 1968 heter sektionen Tm, Sektionen för manuell teletrafik, och delas in i följande grupper:
I samband med omorganisationen upphör tjänsten som telegrafdirektör, och telegrafstationens personkontor flyttas till Tms.
Under 1964 påbörjas arbetet med ATESTO. Mer om detta nedan.
År 1979 omorganiseras Televerket Stockholm enligt O 20-konceptet. För Tm:s del innebär detta ett namnbyte till Trafikområdet i Stockholm, att Telefonstationen "försvinner" som självständig sektion, det vill säga delas upp i olika sektioner efter verksamhetsområde, samt att man får fullständigt personaloch ekonomiansvar. Dessutom sker en del mindre ändringar i organisationen.
År 1985 sker en ny omorganisation, OS 84. I samband med denna bildas en rationaliserings- och tekniksektion och en datasektion (i denna ingår ATESTO-centralen). Dessutom byter man namn till Teletjänstområdet i Stockholm.
Den 1 september 1988 slås Tmd - datasektionen, Tmg - telegrafsektionen och Tmx - telexsektionen samman och bildar Tmx - textsektionen.
Från och med 1 januari 1991 blir Teletjänstområdet en division under huvudkontoret, och bryts i och med det ur Televerket Stockholm. Se förteckningarna för Division Personliga Teletjänster, speciellt för Östra Regionen.
För mer utförlig information om organisationen hänvisas till personaltidningar för Teletjänstområdet, men även för hela Televerket Stockholm, samt till de interna telefonkatalogerna (i Region Stockholms Ledningsstabs arkiv).
Personaldossiéer för personal som gått över till Division Personliga Teletjänster återfinns i divisionens arkiv.
ATESTO
Den 7 april 1964 tillsätts Telegrafutredningen, för att utreda hur Televerket skall sköta telegramtrafiken i framtiden, eftersom telegrafin minskat betydligt. Utredningen tillsätts centralt, Cf P, men i slutet av 1964 tar man in B. Hedebro från Stockholms Telegrafstation i gruppen. Ett resultat blir att man börjar utreda möjligheterna med automatisk telegramförmedling. Så småningom påbörjas arbetet med ATESTO (Automatic Telegraph Equipment for Stockholm Telegraph Office). År 1967 går en anbudsinfordran ut.
Under 1968 tar SMHI, Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut, kontakt med Televerket. Där är man intaresserad av att medverka i ett kommande telegrambefordringssystem. Kontakten leder till ett samarbete.
Beslut om inköp och start av ATESTO tas 1970, och 1974 sänds det första telegrammet. Fram till augusti 1988 så är det Tind - ATESTO-centralen, senare datasektionen, som sköter verksamheten. Under senare delen av 1988 och framåt sköts driften av Tmx - textsektionen.
Handlingarna kring ATESTO har samlats i en serie, trots att vissa delar drivits som projekt och driften skötts av verksamheten. Vissa handlingar finns i huvudkontorets arkiv. Dessutom finns handlingar om telegrafutredningen i serie F 3 d.
Arkivets struktur och överensstämmelse med verksamheten
Arkivet består till stora delar av material från tjänsterum. Detta speglas i arkivläggningen. Många handlingar är kopior. Ordningen är ofta skapad under förteckningsarbetet för att göra materialet sökbart. I vissa fall har jag valt att föra samman handlingar rörande en viss verksamhet i en serie. Detta gör att det i arkivet finns handlingar från föregångarna Stockholms Telegrafstation och Stockholms Telefonstation. Arkivet är inte fullständigt eftersom viss gallring skett i samband med omorganisationer.
De flesta handlingar som verksamheten avsatt är gallringsbara enligt Televerkets bevarande- och gallringsriktlinjer, diarienummer MZ 17/93, och har således gallrats.
Personalhandlingar i serie F 2 omfattas i vissa fall av personsekretess, enligt Sekretesslagen, SFS 1980: 100, 7 kap 11 §.
Arkivförteckning upprättad den 30 augusti 1996, av Christina Hipfl, Telia AB, Bodelningsprojektet Stockholm.
Ordning & struktur
Förteckning över
420509.070
Televerket Stockholms teleområde Teletjänstområdet 1965-1990
Förteckning: Christina Hipfl, 1996 Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1998 Handläggare: Roger Nyberg
Kontroll
Senast ändrad
2022-10-06 13:11:57
Stockholms teleområde. Teletjänstområdet 1965 - 1990
Historik, organisation och verksamhet
Den 1 april 1965 slås Stockholms Telefonstation och Stockholms Telegrafstation samman och bildar Manuella teletrafikavdelningen, Mta. I den nya organisationen ingår dessutom sektion O. Sektion O handhar bland annat trafikövervakning, utredningar, statistik med mera. Telefonstationens personal- kontor, en kontrollörexpedition med jourtjänst, kansliavdelning, skrivavdelning, samt grupper för klagomålsärenden, förfrågningar sorterar också under sektion O.
Telefonstationen, som leds av en driftingenjör, delas upp på undersektionerna;
Teletjänstsektionen, med nummerbyrå, telefonvakt, vakansexpedition (håller reda på vakanta telefonnummer), telefonkö, televäxlar och abonnentinstruktristjänst.
Rikssektionen, med bland annat riksexpedition.
Utlandssektionen, med utländsk telefon- och teleexpedition och kansli för utlandstrafiken.
Telegrafstationen leds av en telegrafdirektör och delas upp i undersektionerna;
Utlandssektionen, med radio- och trådförbindelser med utlandet, fototelegrafen, och tjänstexpedition med mera.
Inlandssektionen, med inländska trådförbindelser, abonnenttelex för inlämnande och avlämnande av telegram, teleprinterförbindelser med telegrafexpeditioner, telegramrum, taxering med mera.
Telegramutsändnings- och kanslisektionen, med utsändningsexpedition, kansli och personalkontor för telegrafpersonalen.
Under 1967 påbörjas utlokaliseringen av nummerbyrån, i och med att en del flyttas till Gävle. Därefter följer Norrköping 1970 och Kalmar 1976. Nummerbyråns personal avlönas av Televerket Stockholm.
År 1967 flyttas abonnentregistret från Försäljningsavdelningen till vakansexpeditionen.
Från 1 januari 1968 heter sektionen Tm, Sektionen för manuell teletrafik, och delas in i följande grupper:
I samband med omorganisationen upphör tjänsten som telegrafdirektör, och telegrafstationens personkontor flyttas till Tms.
Under 1964 påbörjas arbetet med ATESTO. Mer om detta nedan.
År 1979 omorganiseras Televerket Stockholm enligt O 20-konceptet. För Tm:s del innebär detta ett namnbyte till Trafikområdet i Stockholm, att Telefonstationen "försvinner" som självständig sektion, det vill säga delas upp i olika sektioner efter verksamhetsområde, samt att man får fullständigt personaloch ekonomiansvar. Dessutom sker en del mindre ändringar i organisationen.
År 1985 sker en ny omorganisation, OS 84. I samband med denna bildas en rationaliserings- och tekniksektion och en datasektion (i denna ingår ATESTO-centralen). Dessutom byter man namn till Teletjänstområdet i Stockholm.
Den 1 september 1988 slås Tmd - datasektionen, Tmg - telegrafsektionen och Tmx - telexsektionen samman och bildar Tmx - textsektionen.
Från och med 1 januari 1991 blir Teletjänstområdet en division under huvudkontoret, och bryts i och med det ur Televerket Stockholm. Se förteckningarna för Division Personliga Teletjänster, speciellt för Östra Regionen.
För mer utförlig information om organisationen hänvisas till personaltidningar för Teletjänstområdet, men även för hela Televerket Stockholm, samt till de interna telefonkatalogerna (i Region Stockholms Ledningsstabs arkiv).
Personaldossiéer för personal som gått över till Division Personliga Teletjänster återfinns i divisionens arkiv.
ATESTO
Den 7 april 1964 tillsätts Telegrafutredningen, för att utreda hur Televerket skall sköta telegramtrafiken i framtiden, eftersom telegrafin minskat betydligt. Utredningen tillsätts centralt, Cf P, men i slutet av 1964 tar man in B. Hedebro från Stockholms Telegrafstation i gruppen. Ett resultat blir att man börjar utreda möjligheterna med automatisk telegramförmedling. Så småningom påbörjas arbetet med ATESTO (Automatic Telegraph Equipment for Stockholm Telegraph Office). År 1967 går en anbudsinfordran ut.
Under 1968 tar SMHI, Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut, kontakt med Televerket. Där är man intaresserad av att medverka i ett kommande telegrambefordringssystem. Kontakten leder till ett samarbete.
Beslut om inköp och start av ATESTO tas 1970, och 1974 sänds det första telegrammet. Fram till augusti 1988 så är det Tind - ATESTO-centralen, senare datasektionen, som sköter verksamheten. Under senare delen av 1988 och framåt sköts driften av Tmx - textsektionen.
Handlingarna kring ATESTO har samlats i en serie, trots att vissa delar drivits som projekt och driften skötts av verksamheten. Vissa handlingar finns i huvudkontorets arkiv. Dessutom finns handlingar om telegrafutredningen i serie F 3 d.
Arkivets struktur och överensstämmelse med verksamheten
Arkivet består till stora delar av material från tjänsterum. Detta speglas i arkivläggningen. Många handlingar är kopior. Ordningen är ofta skapad under förteckningsarbetet för att göra materialet sökbart. I vissa fall har jag valt att föra samman handlingar rörande en viss verksamhet i en serie. Detta gör att det i arkivet finns handlingar från föregångarna Stockholms Telegrafstation och Stockholms Telefonstation. Arkivet är inte fullständigt eftersom viss gallring skett i samband med omorganisationer.
De flesta handlingar som verksamheten avsatt är gallringsbara enligt Televerkets bevarande- och gallringsriktlinjer, diarienummer MZ 17/93, och har således gallrats.
Personalhandlingar i serie F 2 omfattas i vissa fall av personsekretess, enligt Sekretesslagen, SFS 1980: 100, 7 kap 11 §.
Arkivförteckning upprättad den 30 augusti 1996, av Christina Hipfl, Telia AB, Bodelningsprojektet Stockholm.
Från och med 1988 delas sektionschefsmötena in i ärendemöten, som protokollförs, och temamöten, med endast kallelser och bilagor samt en del dokumenterade beslut.
Serien arkivlagd i kronologisk/ protokollnummerordning.
Från och med 1990 är diariet fört med datastöd. Detta diarium är mikrofilmat och filmerna har levererats till Riksarkivet. För information om diariet se bilaga till leveransen. Kopia finns bilagd förteckningen i Region Stockholms Ledningsstabs arkiv.
Handlingarna till diariet är dossierlagda och återfinns under serie F 1.
Personalkorten var ursprungligen ordnade alfabetiskt på efternamn, men under 1994 sorterades de om. Tidsangivelsen syftar på detta omsorteringsarbete. Tidigare avställningsår varierar eftersom serien består av flera serier som samsorterats.
Se även serie F 2 bb, speciellt volym 19.
Tidsangivelsen i anmärkningskolumnen syftar på födelsedatum.
Personalkorten har i många fall förts parallellt med de personalkort som återfinns i personaldossiéerna i Region Stockholms Ledningsstabs arkiv.
I volym 106 finns personal vid Södertälje station och personal som lånats ut till ATESTO-projektet.
Se även Stockholms telefonstations och Stockholms telegrafstations arkiv.
Arkivlagt alfabetiskt per sektion om inget annat anges.
Handlingarna är gallringsbara enligt Televerkets Bevarande- och gallringsriktlinjer, diarienummer MZ 17/93, men eftersom pensionsgrundande anställningsuppgifter om viss extrapersonal saknas, så har handlingarna bevarats.
Telefondirektören i Stockholm Axel Hultman instiftade 1927 en fond. Denna syftade till att ge sjukliga eller mindre bemedlade kvinnliga telefonister i Stockholm möjlighet att för en tid vistas på ett vilohem.