Televerket Data bildades 1979 ur Televerkets Rationaliseringsavdelning, O-avdelningen, och fick då namnet ADB-avdelningen med internbeteckningen C. Syftet med bildandet var att samordna utveckling, system- förvaltning och ADB-produktion inom Televerket. ADB-avdelningen var organiserad kring fyra sektioner. Dessa var sektionen för ADB-produktion med internbeteckningen Cd, sektionen för teknik och planering Ct samt sektionen för ADB-system Cs. Dessutom fanns det en personalavdelning Ca, samt en avdelningschef Cc. Huvudlokaliseringsort var Farsta i Stockholm men den flyttades 1986 i samband med en planerad utbyggnad av datorhallen till Haninge strax utanför Stockholm.
ADB-avdelningen fanns kvar till den 1 juli 1984 då avdelningen ombildades till division. I samband med ombildningen bytte avdelningen namn till Televerket ADB-service. Den 1 december 1987 omorganise- rades divisionen. I stället för sektionen för ADB-system bildades två nya sektioner, konsultsektionen Cz och kundsektionen Ck. Dessutom bildades en särskild stab som fick beteckningen Cu samt en sektion för ekonomi- och säkerhetsfrågor Ce. Under denna period genomfördes ett stort projekt med namn Datorhalls- projektet vilket innebar att man flyttade produktionen av datorkraft ut i regionerna. Resultatet blev fyra datorhallar, placerade i Haninge, Kalmar, Göteborg samt i Luleå.
I samband med att Televerket ADB-service bytte namn den 1 juni 1990 till Televerket Data, omorganise- rades divisionen fullständigt. Samtliga sektioner, utom personalsektionen, försvann och i stället bildades tio stycken helt nya sektioner och verksamheten blev uppdelad i två delar, affärsområden och produktion.
Den 1 augusti 1991 blev Televerket Data aktiebolag. Fullständig redovisning av Televerket Datas organisationer och beteckningar finns som bilaga till denna arkivförteckning.
Arkivet efter Televerket Data omfattar handlingar från tiden 1979 till 1991, det vill säga från det då ADB- avdelningen bildades ur Televerkets Rationaliseringsavdelning, till att Televerket Data bolagiserades. Vissa handlingar är dock äldre men är då sådana som övertagits av avdelningen, då främst från O-avdelningen. Även handlingar efter bolagiseringen finns, då främst i form av projekthandlingar där projektet påbörjades innan bolagiseringen ägde rum. Någon åtskillnad mellan Televerket Datas olika namnbyten och omorga- nisationer har ej gjorts. Oavsett namn och/eller organisation så har verksamheten fått råda och enheten har fått anses som en enda arkivbildare.
Arkivet omfattar drygt 60 hyllmeter och täcker i stort sett hela verksamheten. Vissa bitar, främst projekt- dokumentation, är dock ofullständiga och detta härör ur lokalt tagna gallringsinitiativ samt ur en städnings- våg när Telia Data AB skulle kvalitetscertifieras enligt ISO 9001 år 1994.
Förutom denna arkivförteckning finns ett flertal sökingångar till handlingarna som ingår i arkivet. Först och främst finns de diarier som förts inom divisionen. Diariet är gemensamt för hela sektionen, dock finns ett par exempel på diarier som förts på respektive sektion. Dessa får dock anses som utdrag ur det gemensamma diariet. Diariet är även uppdelat i en huvuddel och en del där de skrivelser som inkommit från övriga delar av Televerket redovisas. Övriga sökvägar är postlistor, dossierplaner samt register över ADB-system.
De handlingar som är centrala för Televerket Datas verksamhet är ledningsgruppsprotokoll, projekt- handlingar samt korrespondens.
För vissa handlingar kan råda personsekretess och då främst i personalakterna. Det kan även finnas vissa försvarshemliga handlingar, se vidare serie F 13.
Televerket Data har följt Televerkets gallringsplan. Bevarande/gallringsriktlinjer för Televerkets handlingar dokumentnummer MZ 17/93 154. Några gallringsbeslut finns ej. Vid arkivläggningen har ej gallring genomförts utan endast vederbörlig rensning. Dock har ADB-baserad information gallrats så till vida att endast pappersuttag har bevarats.
Alla handlingar förvaras i kartong om inget annat anges.
Haninge 1995-04-30
Mikael Dahlin, arkivarie Mariebergs Arkivbyrå AB
Ordning & struktur
Förteckning över
420509.103
Televerket Data Televerket ADB-Service Televerket ADB-Avdelningen 1979-1991
Förteckning: Mikael Dahlin, 1995 Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1998 Handläggare: Roger Nyberg
Televerket Data bildades 1979 ur Televerkets Rationaliseringsavdelning, O-avdelningen, och fick då namnet ADB-avdelningen med internbeteckningen C. Syftet med bildandet var att samordna utveckling, system- förvaltning och ADB-produktion inom Televerket. ADB-avdelningen var organiserad kring fyra sektioner. Dessa var sektionen för ADB-produktion med internbeteckningen Cd, sektionen för teknik och planering Ct samt sektionen för ADB-system Cs. Dessutom fanns det en personalavdelning Ca, samt en avdelningschef Cc. Huvudlokaliseringsort var Farsta i Stockholm men den flyttades 1986 i samband med en planerad utbyggnad av datorhallen till Haninge strax utanför Stockholm.
ADB-avdelningen fanns kvar till den 1 juli 1984 då avdelningen ombildades till division. I samband med ombildningen bytte avdelningen namn till Televerket ADB-service. Den 1 december 1987 omorganise- rades divisionen. I stället för sektionen för ADB-system bildades två nya sektioner, konsultsektionen Cz och kundsektionen Ck. Dessutom bildades en särskild stab som fick beteckningen Cu samt en sektion för ekonomi- och säkerhetsfrågor Ce. Under denna period genomfördes ett stort projekt med namn Datorhalls- projektet vilket innebar att man flyttade produktionen av datorkraft ut i regionerna. Resultatet blev fyra datorhallar, placerade i Haninge, Kalmar, Göteborg samt i Luleå.
I samband med att Televerket ADB-service bytte namn den 1 juni 1990 till Televerket Data, omorganise- rades divisionen fullständigt. Samtliga sektioner, utom personalsektionen, försvann och i stället bildades tio stycken helt nya sektioner och verksamheten blev uppdelad i två delar, affärsområden och produktion.
Den 1 augusti 1991 blev Televerket Data aktiebolag. Fullständig redovisning av Televerket Datas organisationer och beteckningar finns som bilaga till denna arkivförteckning.
Arkivet efter Televerket Data omfattar handlingar från tiden 1979 till 1991, det vill säga från det då ADB- avdelningen bildades ur Televerkets Rationaliseringsavdelning, till att Televerket Data bolagiserades. Vissa handlingar är dock äldre men är då sådana som övertagits av avdelningen, då främst från O-avdelningen. Även handlingar efter bolagiseringen finns, då främst i form av projekthandlingar där projektet påbörjades innan bolagiseringen ägde rum. Någon åtskillnad mellan Televerket Datas olika namnbyten och omorga- nisationer har ej gjorts. Oavsett namn och/eller organisation så har verksamheten fått råda och enheten har fått anses som en enda arkivbildare.
Arkivet omfattar drygt 60 hyllmeter och täcker i stort sett hela verksamheten. Vissa bitar, främst projekt- dokumentation, är dock ofullständiga och detta härör ur lokalt tagna gallringsinitiativ samt ur en städnings- våg när Telia Data AB skulle kvalitetscertifieras enligt ISO 9001 år 1994.
Förutom denna arkivförteckning finns ett flertal sökingångar till handlingarna som ingår i arkivet. Först och främst finns de diarier som förts inom divisionen. Diariet är gemensamt för hela sektionen, dock finns ett par exempel på diarier som förts på respektive sektion. Dessa får dock anses som utdrag ur det gemensamma diariet. Diariet är även uppdelat i en huvuddel och en del där de skrivelser som inkommit från övriga delar av Televerket redovisas. Övriga sökvägar är postlistor, dossierplaner samt register över ADB-system.
De handlingar som är centrala för Televerket Datas verksamhet är ledningsgruppsprotokoll, projekt- handlingar samt korrespondens.
För vissa handlingar kan råda personsekretess och då främst i personalakterna. Det kan även finnas vissa försvarshemliga handlingar, se vidare serie F 13.
Televerket Data har följt Televerkets gallringsplan. Bevarande/gallringsriktlinjer för Televerkets handlingar dokumentnummer MZ 17/93 154. Några gallringsbeslut finns ej. Vid arkivläggningen har ej gallring genomförts utan endast vederbörlig rensning. Dock har ADB-baserad information gallrats så till vida att endast pappersuttag har bevarats.
Alla handlingar förvaras i kartong om inget annat anges.
Skyddsronder genomfördes på de platser där produktion skedde, det vill säga, i datorhallarna. Dessa fanns i Farsta/Haninge, Göteborg samt i Kalmar. Därför finns ej heller andra sektioner representerade med skyddskommittéprotokoll.
Serien består av fotografier huvudsakligen avsedda för personaltidningarna, serie B 2 a och andra trycksaker, serie B 2 b. Serien är utan tidsangivelse.
Budgetsystemet är uppbyggt av två delar där den ena - BUDDE är den del där själva budgeterandet sker och den andra delen - BIDDE är budgetuppföljningssystemet. Systemet togs i drift 1988 (BUDDE) respektive 1990 (BIDDE).
Linjedatakortsystemet var ett system för registrering och bearbetning av vissa tekniska och administrativa uppgifter avseende linjeanläggningarna i mellanortsnätet.
Serien består av projekt- och drifthandlingar ur systemen DOGS (Data Om Gemensamma System) och DOLS (Data Om Lokala System) som var system avsedda för att registrera de olika ADB-system som var i drift i Televerket. I fråga om utdata-listor se serie D 4.
Projekt för Televerkets administrativa databehandlingssystem (ursprungligen benämnt TAD-10). TAD-1 var ett system avsett för bland annat order- och beställningsmottagning.
Tiks/Tixnet var televerkets interna kommunikationssystem och var avsett till att möjliggöra kommunikation mellan alla till nätet anslutna datorer/terminaler.
Specifikation för år (1984) saknas eftersom LINUS-kund sattes i drift först under 1985. Tidigare skedde direkt rapportering till Televerkets ekonomienhet.
Den centrala datakommittén bildades 1979 och hade till uppgift att förbättra styrningen av ADB-verksamheten samt att medverka till att användarnas inflytande på systemutformningen ökade. Kommittén var avsedd att verka som beredningsorgan till direktionen.
Svenska institutet för systemutveckling, SISU, med intressentföreningen för svensk informationssystemutveckling, ISVI, hade som syfte att i samarbete med universitet, högskola och andra vetenskapliga institutioner tillsammans med det svenska näringslivet och den offentliga förvaltningen bedriva forskning och utveckling inom informationssystemområdet. Televerket (ADB-service) ingick i institutets styrelse där bland andra Ericsson, Försvaret, ASEA, Statskontoret och Volvo även ingick.