Akzo Nobel, Skoghall

Grunddata

Referenskod SE/VA/50700 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/xiPzz1mczgbKPvto0xRdc6 ExtraID 50700 Omfång 64 Hyllmeter  (-, Bevarande) Datering 1910 – 2011  (Tidsomfång) Villkor Ja Tillståndsgivare Deponenten Villkorsanm Handlingar från och med år 1985 och senare är endast tillgängliga för forskning efter tillstånd från deponenten. Sökmedel Reversal: Lev. nr. 44/12, 58/12, dnr. 252-2012/1194 Reversal: Lev. nr. 54/10, dnr. 252-2010/195 Reversal: Lev. nr. 72/11, dnr. 252-2011/1266 Övriga hänvisningar Webbsida: Värmlandsarkivs fotodatabas; Akzo Nobel, Skoghall (Skannade fotografier i urval.) Arkivinstitution Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Karolinen, Zakrisdal) Arkivbildare/upphov Akzo Nobel Industrial Chemicals AB, Skoghall (Arkivbildare) Alternativa namn: Elektrokemiska fabriken, Skoghall Kategori: Företag. Processindustri   Skoghallsverken, 1831 – (Arkivbildare) Alternativa namn: Stora Enso Packaging Boards Skoghalls AB Alternativa namn: Akzo Nobel Base Chemical AB  (1994 – 2010) Alternativa namn: Skoghalls (Lunna) faktori  (1831 – ) Alternativa namn: Skoghalls bruk Alternativa namn: Lunna Förlag Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Säckfabrik, sågverk, faktori och lastageplats) Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, sulfatfabrik, pappersbruk, kartongbruk, elektrokemisk rörelse) Kategori: Företag. Transport- och lagringsföretag

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll och historik

Innehåll Akzo Nobel chemicals industrial AB Akzo Nobels fabrik är under nedläggning år 2011-2012. En verksamhet som pågått sedan 1918. Kemen eller klorfabriken i Skoghall har sitt ursprung i Stjerns sulfatfabrik i Stjernsfors. Bakgrunden till klorfabriken var behovet av att bleka massa från skogsråvaror. Den första sulfatfabriken i världen var Uddeholms fabrik i Stjernsfors. Personalen från Stjernsfors följde med till Skoghall så år 1919 fanns 51 anställda i fabriken. Behovet av blekmedel till massaindustrin ökade så år 1929 började man med flytande klor i fat och tankvagn. I slutet av 1930 talet undersökte man nya produkter och en del finkemikalier tillverkades. Men när andra världskriget bröt ut beställde staten kemikalier hos de svenska kemiska industrierna, så man slutade med finkemikalierna. Skoghall fick istället förfrågningar på att tillverka monoklorättiksyra för Astra i Södertälje, en produkt som senare blev viktig på Akzo i Skoghall. Monoklorättiksyra (MCA) går att använda vid framställning av CMC (karboxylmetylcellulosa) och tillverkningen startade i cellsalskällaren. När kriget var slut var Elektrokemiska fabriken en riktig diversehandel, man hade kommit upp i 37 olika produkter. Nya celler och en ny cellsal byggdes år 1946. Då sysselsatte fabriken 267 personer. År 1947 var det personalbrist så man kunde inte tillverka allt som kunderna frågade efter. I början av 1950 talet såg man över produktionen och resultatet blev en koncentration till lönsammare produkter. Det blev en satsning på klor, lut, tri och per samt monoklorättiksyra. År 1962 kom boken "Tyst vår" ut av Rachel Carson, den handlade om att människan förgör miljön. Reaktionen för Akzo var att allt var nys men sen ändrade man inställning så 1967 samlade man ihop alla avloppstuber på fabriken för att få ordning på utsläppen. DDT, ogräspreparat, insektsgift fanns inte längre i produktionen men kvicksilver användes i cellerna. I mitten av 1970 talet så beslöt Staten om ett villkorslån, ifall Uddeholm skaffade kvicksilverfria celler. I USA hittade man en ny teknik med membranceller där membranen var gjorda av teflon. Arkivbildarhistorik Skoghallsverken Sulfitfabrik 1915-, sulfatfabrik 1918-, pappersbruk 1930-, säckfabrik, kartongbruk 1977-, sågverk 1855-1987, faktori och lastageplats 1831-, elektrokemisk rörelse 1918-2010. Idag verksamhet under firmanamn Stora Enso Packaging Boards Skoghalls Bruk AB (2006). Arkivhistorik Lev. nr: 54/10 (dnr. 252-2010/195), 72/11 (dnr. 252-2011/1266) samt 44 och 58/12 (dnr. 252-2012/1194). Allmän anmärkning Anholmen Fastighets AB är deponent. Förteckningsnummer 15/06

Tillgänglighet

Deposition Ja

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter Se-hänvisning från: Elektrokemiska fabriken, Skoghall (SE/VA/50545)

Kontroll

Skapad 2011-11-17 15:07:59 Senast ändrad 2024-06-18 08:21:45

Akzo Nobel chemicals industrial AB Akzo Nobels fabrik är under nedläggning år 2011-2012. En verksamhet som pågått sedan 1918. Kemen eller klorfabriken i Skoghall har sitt ursprung i Stjerns sulfatfabrik i Stjernsfors. Bakgrunden till klorfabriken var behovet av att bleka massa från skogsråvaror. Den första sulfatfabriken i världen var Uddeholms fabrik i Stjernsfors. Personalen från Stjernsfors följde med till Skoghall så år 1919 fanns 51 anställda i fabriken. Behovet av blekmedel till massaindustrin ökade så år 1929 började man med flytande klor i fat och tankvagn. I slutet av 1930 talet undersökte man nya produkter och en del finkemikalier tillverkades. Men när andra världskriget bröt ut beställde staten kemikalier hos de svenska kemiska industrierna, så man slutade med finkemikalierna. Skoghall fick istället förfrågningar på att tillverka monoklorättiksyra för Astra i Södertälje, en produkt som senare blev viktig på Akzo i Skoghall. Monoklorättiksyra (MCA) går att använda vid framställning av CMC (karboxylmetylcellulosa) och tillverkningen startade i cellsalskällaren. När kriget var slut var Elektrokemiska fabriken en riktig diversehandel, man hade kommit upp i 37 olika produkter. Nya celler och en ny cellsal byggdes år 1946. Då sysselsatte fabriken 267 personer. År 1947 var det personalbrist så man kunde inte tillverka allt som kunderna frågade efter. I början av 1950 talet såg man över produktionen och resultatet blev en koncentration till lönsammare produkter. Det blev en satsning på klor, lut, tri och per samt monoklorättiksyra. År 1962 kom boken "Tyst vår" ut av Rachel Carson, den handlade om att människan förgör miljön. Reaktionen för Akzo var att allt var nys men sen ändrade man inställning så 1967 samlade man ihop alla avloppstuber på fabriken för att få ordning på utsläppen. DDT, ogräspreparat, insektsgift fanns inte längre i produktionen men kvicksilver användes i cellerna. I mitten av 1970 talet så beslöt Staten om ett villkorslån, ifall Uddeholm skaffade kvicksilverfria celler. I USA hittade man en ny teknik med membranceller där membranen var gjorda av teflon.

 Serier (2 st)

Referenskod Titel Anmärkning   F 1 a Personalakter Serien i arkivbox. Serien sorterad efter personnummerordning. Personalakter.   F 1 b Övriga personalhandlingar Serien i arkivbox.