För arkivhandlingar som är yngre än 70 år gamla krävs godkännande av Ekmans Donationsstiftelse för Vetenskapliga ändamål. Tillgång till arkivhandlingarna får, oavsett arkivhandlingens ålder, enbart ske för vetenskapliga ändamål.
Handelshuset Ekman & Co tillkom 1802 och in- registrerades hos Göteborgs magistrat den 27 januari detta år. Här kommer endast ett par frågor att beröras, som har samband med arkivbildningen. De äldsta bevarade räkenskaperna från släkten Ekmans tid härrör från slutet av 1720-talet. Huvudböckerna börjar 1729, kassaböckerna 1734, och utgående fakturorna 1729. Den äldsta förteckningen över Ekman % Co:s arkiv, uppgjord av Karl Mellander 1933, upptog emellertid även en huvudbok 1714-1717, en journal för samma år samt kassaböcker 1713-1721. Som först amanuens Sven Hallström och sedan Arne Munthe visat, tillhöra dessa räkenskaper den göteborgske grosshandlaren Johann Zanders arkiv och icke den Ekmanska släkten. Dessa räkenskapsvolymer har därför i denna förteckning överförts från resp. huvudserier och sammanförts till en serie H I b Johann Zanders räkenskaper. År 1802 överlät Peter P. Ekman (1740-1807) huvudparten av sin rörelse på sonen G. H. Ekman. G. H. Ekman grundade som nämnts samma år Ekman & Co tillsammans med Gustaf Rudolf Prytz. I räkenskaperna benämnes denna firma emellertid G. H. Ekman & Co. Samtidigt ingick G. H. Ekman, Nils Fredrik Wahlberg och Gustaf Rudolf Prytz i en firma för järnexport med särskild bokföring, benämnd enbart Ekman & Co. Under fem år fanns sålunda tre arkivbildare, P. P. Ekman, G. H. Ekman & Co samt Ekman & Co. I och med P. P. Ekmans bortgång 1807 upphörde uppspaltningen. I förteckningen har de olika arkivbildarnas böcker, det gäller främst räkenskaperna, icke skilts isär i olika serier utan serievis redovisats i tidsföljd. I anmärkningar har angivits böckernas ursprung. Ekman & Co:s äldre arkivbestånd överfördes 1923 och 1924 till landsarkivet. Det förtecknades 1933 av Karl Mellander. Efter stora leveranser 1952 och 1953, varigenom den i landsarkivet förvarade delen av arkivet i stort sett kom att omfatta beståndet från tiden före 1930, omordnades arkivet åren 1956 och 1957 av firmans f.d. kontorschef, Herr Henrik Hedman, i samarbete med undertecknad. Resultatet av ordningsarbetet föreligger i denna förteckning. Till grund för denna har legat förteckningen av 1933. Då det emellertid visade sig att den då begagnade förteckningsplanen icke kunde tillämpas på det nya materialet, har de flesta serier signerats om i anslutning till en plan enligt allmänna arkivschemat. Skillnaderna i seriebeteckningar mellan förteckningen av 1933 och den nuvarande förteckningen framgår av följande tablå. Skillnaderna i seriebeteckningar mellan förteckningen av 1933 och denna förteckning framgår av anmärknings- kolumnen till respektive serie. Vi ber härmed skriftligen att få bekräfta den tidigare muntliga överenskommelsen mellan oss avseende Ekman & Co:s arkiv, som finnes deponerat hos Eder. Arkivet Förvaras av Eder för oss och Ni åtager Eder att ansvara för att materialet arkiveras på betryggande sätt. Arkivet bör vara tillgängligt för allvarligt syftande forskning. Lån ur arkivet må dock i varje enskilt fall prövas av Landsarkivarien eller hans ställföreträdare. Material, som är yngre än 25 år, får endast göras tillgängligt för forskning med vårt tillstånd. Bilagor: PM angående proveniensen av en kassabok 1666-1676 tillhörande Ekmanska arkivet. Se inbunden arkivförteckning. Släkttabeller rörande några medlemmar i släkten Valck. Se inbunden arkivförteckning.
PS Under 1990-talet har Ekman & Co, 1931-1975, Privatarkiv C 6:1:2 ordnats. En hel del material har då påträffats som rör tiden 1930 och tidigare. Endast i undantagsfall har dessa handlingar inordnats i denna arkivförteckning. I de fall där det varit en lucka i en befintlig serie. Observera därför att material före 1930 även finnas i nästa arkivbildare.
Lars Holm 1997-12-23
Biographical history
Ekman & Co Handelshuset Ekman & Co tillkom 1802 och inregistrerades hos Göteborgs magistrat den 27 januari detta år. Före firmans grundande hade emellertid släkten Ekman i flera generationer drivit handel. Släktens historia kan följas tillbaka till 1600-talets förra hälft. Den utgick ursprungligen från Värmland men överflyttade på 1600-talet sin verksamhet till Vänersborg. Den 1 september 1733 erhöll en ledamot av släkten, Peter Ekman (1704-1783), burskap i Göteborg. Från denna tid har släkten Ekmans ekonomiska verksamhet haft sitt huvudsäte i Göteborg. Släkten Ekmans historia har ingående behandlats i litteraturen. Arne Munthe har sålunda utförligt skildrat fem generationer Ekmans ekonomiska verksamhet i verket "Släkten Ekman. Handelshuset Ekman & Co:s föregångare", Göteborg 1958. Jan Magnus Fahlström har i "The History of a Gothenburg House of Merchants", Göteborg 1952, givit en översikt över handelshusets insatser fram till 1950-talet. Till dessa arbeten hänvisas. Här kommer endast ett par frågor att beröras, som har samband med arkivbildningen. De äldsta bevarade räkenskaperna från släkten Ekmans tid härör från slutet av 1720-talet. Huvudböckerna börjar 1729, kassaböckerna 1734, och utgående fakturorna 1729. Den äldsta förteckningen över Ekman & Co:s arkiv, uppgjord av Karl Mellander 1933, upptog emellertid även en huvudbok 1714-1717, en journal för samma år samt kassaböcker 1713-1721. Som först amanuens Sven Hallström och sedan Arne Munthe visat, tillhöra dessa räkenskaper den göteborgske grosshandlaren Johann Zanders arkiv och icke den Ekmanska släkten. Dessa räkenskapsvolymer har därför i denna förteckning överförts från resp. huvudserier och sammanförts till en serie H I b Johann Zanders räkenskaper.
År 1802 överlät Peter P. Ekman (1740-1807) huvudparten av sin rörelse på sonen G. H. Ekman. G. H. Ekman grundade som nämnts samma år Ekman & Co tillsammans med Gustaf Rudolf Prytz. I räkenskaperna benämnes denna firma emellertid G. H. Ekman & Co. Samtidigt ingick G. H. Ekman, Nils Fredrik Wahlberg och Gustaf Rudolf Prytz i en firma för järnexport med särskild bokföring, benämnd enbart Ekman & Co. Under fem år fanns sålunda tre arkivbildare, P. P. Ekman, G. H. Ekman & Co samt Ekman & Co. I och med P. P. Ekmans bortgång 1807 upphörde uppspaltningen. I förteckningen har de olika arkivbildarnas böcker, det gäller främst räkenskaperna, icke skilts isär i olika serier utan serievis redovisats i tidsföljd. I anmärkningar har angivits böckernas ursprung.
LITTERATUR
Ekman, Gustaf. Ur Storforsverkens historia. Göteborg. 1921. Dalhede, Christina. Viner kvinnor kapital, Partille 2006. Fahlström, J.M. The History of A Gothenburg House of Merchents. Göteborg. 1952. Gårdlund Torsten, Svensk industrifinansiering under genombrottsskedet. Stockholm. 1947. Kuuse, Jan, Ekman & Co. 1997. (Innehåller omfattande litteraturlista). Mannström, Oscar. Oscar Ekman 1812-1907. Stockholm. 1923. Munthe, Arne, Släkten Ekman. Handelshuset Ekman & Co:s föregångare. Göteborg. 1958.
Handelshuset Ekman & Co tillkom 1802 och in- registrerades hos Göteborgs magistrat den 27 januari detta år. Här kommer endast ett par frågor att beröras, som har samband med arkivbildningen. De äldsta bevarade räkenskaperna från släkten Ekmans tid härrör från slutet av 1720-talet. Huvudböckerna börjar 1729, kassaböckerna 1734, och utgående fakturorna 1729. Den äldsta förteckningen över Ekman % Co:s arkiv, uppgjord av Karl Mellander 1933, upptog emellertid även en huvudbok 1714-1717, en journal för samma år samt kassaböcker 1713-1721. Som först amanuens Sven Hallström och sedan Arne Munthe visat, tillhöra dessa räkenskaper den göteborgske grosshandlaren Johann Zanders arkiv och icke den Ekmanska släkten. Dessa räkenskapsvolymer har därför i denna förteckning överförts från resp. huvudserier och sammanförts till en serie H I b Johann Zanders räkenskaper. År 1802 överlät Peter P. Ekman (1740-1807) huvudparten av sin rörelse på sonen G. H. Ekman. G. H. Ekman grundade som nämnts samma år Ekman & Co tillsammans med Gustaf Rudolf Prytz. I räkenskaperna benämnes denna firma emellertid G. H. Ekman & Co. Samtidigt ingick G. H. Ekman, Nils Fredrik Wahlberg och Gustaf Rudolf Prytz i en firma för järnexport med särskild bokföring, benämnd enbart Ekman & Co. Under fem år fanns sålunda tre arkivbildare, P. P. Ekman, G. H. Ekman & Co samt Ekman & Co. I och med P. P. Ekmans bortgång 1807 upphörde uppspaltningen. I förteckningen har de olika arkivbildarnas böcker, det gäller främst räkenskaperna, icke skilts isär i olika serier utan serievis redovisats i tidsföljd. I anmärkningar har angivits böckernas ursprung. Ekman & Co:s äldre arkivbestånd överfördes 1923 och 1924 till landsarkivet. Det förtecknades 1933 av Karl Mellander. Efter stora leveranser 1952 och 1953, varigenom den i landsarkivet förvarade delen av arkivet i stort sett kom att omfatta beståndet från tiden före 1930, omordnades arkivet åren 1956 och 1957 av firmans f.d. kontorschef, Herr Henrik Hedman, i samarbete med undertecknad. Resultatet av ordningsarbetet föreligger i denna förteckning. Till grund för denna har legat förteckningen av 1933. Då det emellertid visade sig att den då begagnade förteckningsplanen icke kunde tillämpas på det nya materialet, har de flesta serier signerats om i anslutning till en plan enligt allmänna arkivschemat. Skillnaderna i seriebeteckningar mellan förteckningen av 1933 och den nuvarande förteckningen framgår av följande tablå. Skillnaderna i seriebeteckningar mellan förteckningen av 1933 och denna förteckning framgår av anmärknings- kolumnen till respektive serie. Vi ber härmed skriftligen att få bekräfta den tidigare muntliga överenskommelsen mellan oss avseende Ekman & Co:s arkiv, som finnes deponerat hos Eder. Arkivet Förvaras av Eder för oss och Ni åtager Eder att ansvara för att materialet arkiveras på betryggande sätt. Arkivet bör vara tillgängligt för allvarligt syftande forskning. Lån ur arkivet må dock i varje enskilt fall prövas av Landsarkivarien eller hans ställföreträdare. Material, som är yngre än 25 år, får endast göras tillgängligt för forskning med vårt tillstånd. Bilagor: PM angående proveniensen av en kassabok 1666-1676 tillhörande Ekmanska arkivet. Se inbunden arkivförteckning. Släkttabeller rörande några medlemmar i släkten Valck. Se inbunden arkivförteckning.
PS Under 1990-talet har Ekman & Co, 1931-1975, Privatarkiv C 6:1:2 ordnats. En hel del material har då påträffats som rör tiden 1930 och tidigare. Endast i undantagsfall har dessa handlingar inordnats i denna arkivförteckning. I de fall där det varit en lucka i en befintlig serie. Observera därför att material före 1930 även finnas i nästa arkivbildare.
Serien, som upplagts av Ekman & Co, är kronologiskt ordnad och består av inkomna handlingar utom brev, vilka av en eller annan anledning ansetts böra bevaras särskilt.
Serien har varit ordnad alfabet- iskt efter leverantör. Orderna i avskrift innehålla ofta an- teckning om transport, skeppning m.m. Serien är förstörd så när som på en volym.
Serien är alfabetiskt ordnad efter skeppsnamn i två avdelningar, den första omfattar räkenskaper från tiden före 1850 (seriens nr 1-30) den andra omfattar räkenskaper från tiden 1859-1891 (seriens nr 31-38).
Den äldsta förteckningen över Ekman & Co:s arkiv, uppgjord av Karl Mellander 1933, upptog en huvudbok 1714-1717, en journal för samma år samt kassaböcker 1713-1721. Som först amanuens Sven Hallström och sedan Arne Munthe visat, tillhöra dessa räkenskaper den göteborgske grosshandlaren Johann Zanders arkiv och icke den Ekmanska släkten. Dessa räkenskapsvolymer har därför i denna förteckning överförts från resp. huvudserier och sammanförts till en serie H I b Johann Zanders räkenskaper. För en modifiering av denna teori se Dalhede, C Vin kvinnor och Kapital.
Nya reparebanan till skillnad från den äldre, som fanns på det Gatenhielmska området, där Bangatan nu går fram. En reparebana här tycks ha gamla anor. 1612 nämner Olof Stråle i en rapport till fältmarskalken Kruus, att fienden lägrat sig på repbanan vid Älfsborg d. 6 maj, att de begynt förskansa sig samt hämtat 8 murbräckor från Bohus. I slutet av 1820-talet ägdes en reparbana här av grosshandlanden A. M. Prytz & intressenter. Den siste, som där ute drev yrket i större omfattning, var fabrikören Sven Wennerblad, som gick ur tiden 1869. Det forna Majorna i ord och bild, Axel Rosén, 1938, s. 31