Rådhusrätten och magistraten är en medeltida företeelse, som skapades i och med städernas uppkomst och organisering i mitten av 1200-talet. Visby har nästan inga handlingar från den danska tiden före 1645, förutom ett fåtal pergamentsbrev, men däremot en obruten serie handlingar och domböcker fram tills Rådhusrätten upphörde 1961.
Rådhusrätten dömde i alla mål. underdomstol var på danska tiden Byfogden med Bytinget och 1654-1849 Kämnärsrätten. Från Rådhusrätten vädjade man till Hovrätten. Rätten förstatligades 1965 och ersattes av tingsrätten men i Visby redan 1961 genom sammanslagning med häradsrätterna till Gotlands domsaga. RR dömde alla vädjade mål från Kämnärsrätten men hade också hand om växel- ocjh sjöprotestmål, boskillnad, avveckling av skulder, inteckningar och lagfart, bördsrätt, arv, förmynderskap och testementen. Gotlands Domsaga övertog alla mål utom tryckfrihetsmål som överfördes till Stockholms tingsrätt.
Magistraten - 1964 var stadens förvaltande myndighet. Dess uppgifter: att vara statens kontrollredskap men också att tillvarata stadens intressen under landshövdingens överinseende. Den övervakade skjuts- och gästgiveriväsen, förvaltade stadens jord och pengar, övervakade båtsmännen och inkvartering, kronouppbörden, väg- och gatuhållning, brandväsen, polis, hälsovård, passväsende, fattigvård, var överexekutor (dvs ordnade indrivning) förrättade val ( fram till 1954).  Med kommunalreformen och stadsfullmäktiges införande  upphörde från 1863 Magistratens beslutande rätt i kommunala frågor. En viss övervakning över stadsfullmäktiges m fl verksamheter skulle dock vara kvar. Dessutom hade man arbetsuppgifter som tillstånd, personalärenden, verksamhetsanmälningar, skeppsbilbrev och redareeder.
I den Allmänna Rådstugan ( ingår i arkivet) skulle borgarna, dvs de med burskap fatta sina beslut och den fungerade som kommunalt organ. Den ersattes 1863 av Stadsfullmäktige men Rådstugan för alla röstberättigade fanns kvar till 1954 och valde t ex stadsfullmäktige.
Stadens äldste bestod av utvalda hantverkare och köpman. Den var borgerskapets språkrör och ibland i konflikt med Magistraten. Arbetsuppgifterna övertogs 1863 av stadsfullmäktige och dess organ. Tillsammans med Magistraten skulle den besluta om skatter och bevillningar. "Verkställande organ blev "de 7 män", bestående av borgmästare, 2 rådmän och 4 av stadens äldste. Detta skulle inkräva skatter och intäkter och utbetalningar skedde med deras samtycke. Efter verksamhetsåret skulle det göra räkenskap inför landshövdingen och Magistraten.
Sjumanskammaren bildar eget arkiv 1821-1851 och ersattes 1848 av Drätselkommissionen. den i sin tur ersattes 1864 av Drätselkammaren (upphörd 1970).
I Rådhusrättsarkivet ingår andra verksamheter som inte blivit egna arkivbildare.
Inskrivningsdomaren fram till 1961.
Kronouppbördskassören eller Uppbördskontoret, en föregångare till Skattemyndigheten. Magistraten var huvudman fram till 1947. Tidigare fanns Stadskassören som tillsattes av Magistraten men hade Stadens äldste till huvudman. Byggnadsinspektören, tillsatt av Sjumanskammaren senare av Drätselkommissionen, sysslade under denna tid med uppbörd av stadens räkenskaper och fördelning av medel.
Lagsökningsdomaren från 1936 hade hand om ärenden om betalningsförelägganden för gäldenärer och ansökningar om handräckning, något som tidigare sköttes av Överexekutorn.
Överexekutorn (ca 1877-1961), därefter Länsstyrelsen och från 1982 Kronofogdemyndigheten, hade Magistraten som huvudman. Handlade lagsökning, handräckning ( för att få ut fordran), ansökningar om kvarstad, skingringsförbud, vräkning, reseförbud mm.
Överförmyndaren, reglerad genom förordning 1669, från 1734 under Magistratens tillsyn och med "gode män".
Notarius publicus omtalas på 1600-talet, reglerades 1748 och med stadga 1882. Han verkställde växelprotester, bevittnade underskrifter, gjorde avskrifter, övervakade lotterier och hjälpte allmänheten att upprätta handlingar.

ALLMÄNT OM ARKIVET: Visby är en liten ort och ett fåtal tjänstemän skötte många olika arbetsuppgifter. Därför är det inte förvånande att man i arkivet kan finna handlingar från Häradsrätterna, eftersom borgmästaren och rådmännen vikarierade,Militärbefälhavaren ( magistratssekreteraren var auditör), Sjumanskammaren, Stadens äldste, Drätselkammaren, Hamndirektionen, Hallrätten, Kämnärsrätten mm. Där det har varit möjligt, har dessa handlingar överförts till resp. arkiv. Nya arkivbildare har tillkommit.
Inneliggande handlingar, serie F 1 A och C, resp räkenskaper, serie H 3 är sammanblandade och det har inte varit möjligt att göra en omsortering.
Arkivet ordnades och färdigställdes i februari 2007 av f stadsarkivarei Birgit Bender