bild
Arkiv

Utrikesavdelningen

Generalstaben

Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0200/007:H
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/6dke4d3iWKsomt04RJvyp6
Datering
1882 – 1939  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Generalstaben, 1873 – 1937 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 18 september 1908 uppdelades generalstabens militärstatistiska avdelning i central-, organisations- och utrikesavdelningen. Någon instruktion för utrikesavdelningen tycks aldrig ha utfärdas.
Dess uppgift var att inhämta, granska och sammanställa underrättelser rörande militärväsendet i utlandet, särskilt grannländerna, och bearbeta dessa så att kännedom kunde erhållas om militär organisation och utveckling i olika länder.

Avsikten var - enligt vad avdelningschefen förklarade i sina bestämmelser för utrikesavdelningen, fastställda 1928 - att alla uppgifter skulle finnas samlade på ett ställe och där vara tillgängliga då så erfordrades.
Studiematerial var militärattachéernas rapporter, andra rapporter av kommenderade officerare, handlingar från utrikesdepartementet och andra myndigheter samt offentligt tryckt i litteratur och tidningar.

Avdelningen var organiserad på en expedition med arkiv, olika utländska detaljer samt en detalj, som sysslade med frågor rörande mobilisering, underrättelsetjänst och inhemsk press (Den s.k. underrättelsebyrån, UB).
Antalet utländska detaljer växlade - år 1926 fanns sju sådana, år 1928 tre.

Utrikesavdelningen arkiv tjänstgjorde som ett slags arkivdepå. Här förvarades inte bara centralexpeditionens arkiv. Detaljernas diarier, föredragningslistor och bearbetningar fördes hit och inordnades i serierna. Ålandsdetachementen 1918 och 1919 lämnade också sina handlingar hit (F IV).
Hit översände militärattachéerna sina arkiv.
Även enskilda arkiv överlämnades hit.
År 1934 översände överste Erland Mossberg sina handlingar från militärattachétiden i London 1915-1920 (handbrev 378) och överstelöjtnant Gösta Drake sina anteckningar från en kommendering till franska armén 1910-1911 (handbrev 309).
Flera exempel härpå ges. Dessa båda privatarkiv blev inte inarbetade i Utrikesavdelningens arkiv. Så var däremot fallet med fil. doktor Gustaf Hallströms privata anteckningar.
Arkivbildarhistorik
Generalstaben
Generalstaben tillkom 1873 (SFS 1873:87). Generalstabens uppgifter var bl. a. att bidra till den krigsvetenskapliga bildningen inom armén, utbilda sina officerare och avlämna dessa till tjänst hos andra myndigheter, studera militärväsendet utomlands, i detalj utarbeta planer för arméns moblisering och dess koncentrering på olika krigsskådeplatser, skriva landets krigshistoria och vårda dess krigshistoriska arkiv, utföra landets militära kartläggning samt dess undersökning och beskrivning i militärt hänseende (varigenom Topografiska kåren uppgick i Generalstaben).
Generalstaben organiserades till en början på en chef med chefsexpedition och fyra avdelningar: kommunikationsavdelningen (1873-1937), militärstatistiska avdelningen (1873-1908), krigshistoriska avdelningen (1873-1937) med krigsarkivet och topografiska avdelningen (1873-1937).
Uppgiften att handha rikets militära kartläggning överfördes till Rikets allmänna kartverk 1894. Den militärstatistiska avdelningen delades 1908 upp på tre: centralavdelningen, organisationsavdelningen och utrikesavdelningen. År 1912 delades kommunikationsavdelningen. Den enda delen behöll det gamla namnet och ägnade sig åt det egentliga transportväsendet. Den andra kallades tekniska avdelningen och ägnade sig år telegraf, telefon, ballonger, flygmaskiner, bilar m. m.
Den tekniska avdelningen upphörde 1712 1931 och ersattes av utbildningsavdelningen, som dessutom handlade frågor om reglementen och instruktioner som rörde utbildningen.
Generalstaben upphörde 1/7 1937 och dess uppgifter övertogs i första hand av försvarsstaben och arméstaben. För fullständig historik se BÖ 1:34.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2024-01-04 11:49:08