bild
Arkiv

Dataenheten

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11034/407
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/IByZIcmaweZJTe018W43t3
Omfång
5,3 Hyllmeter 
Datering
1971 – 1986  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen, Riksarkivets digitala arkiv)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

I samband med omorganisationen av länsstyrelsen den 1 juli 1971 bildades en skatteavdelning med ett antal enheter. Varje enhet bildade ett eget arkiv. Dataenheten övertog den tidigare datasektionens uppgifter. Dataenheten hade nr 25 i länsstyrelsens dåvarande organisation.

Den 1 januari 1987 bröts hela skatteavdelningen ut ur länsstyrelsen och bildade en länsskattemyndighet. Därmed avslutades arkivbildningen för samtliga enheter inom skatteavdelningen.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2000-04-18 00:00:00
Senast ändrad2025-09-24 16:23:01