bild
Arkiv

Länspolischefens expedition

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11034/411
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/JByZIcmaweZJTe018W43t3
Omfång
13,3 Hyllmeter 
Datering
1965 – 1987  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning(delvis) (Enbart vissa serier)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Den 1 januari 1965 förstatligades polisväsendet, som tidigare sorterat under länsstyrelserna och städernas magistrater. Länsstyrelsen behöll dock ett ansvar för polisverksamheten i länet genom en särskild expedition för polisfrågor. Expeditionen leddes av en länspolischef.

Länspolischefen hade i uppgift att utöva tillsyn över polisdistrikten och åstadkomma en effektiv ledning av polisverksamheten på länsplanet. Många ärenden gäller personalfrågor, polisväsendets organisation och vägtrafik.

Länspolischefens expedition utgjorde del 41 i länsstyrelsens dåvarande organisation.

Arkivet upphör i samband med omorganisationen av länsstyrelsen den 1 januari 1988.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se-hänvisning från: Förteckning över auktoriserade bevakningsföretag (SE/ULA/11034/301/C I na)

Kontroll

Skapad2000-04-17 00:00:00
Senast ändrad2025-09-02 15:10:27