Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Gymnastikklubben Gymnos


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0467
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/WCrld7EEzATQZuFqFiZIa7
Omfång
0,7 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Idrotts- och friluftsföreningar i Stockholm (Arkivbildare)
Kategori: Förening

Innehåll och historik

Innehåll
Gymnastikklubben Gymnos historia har tecknats i två minnesskrifter, 1924 och 1939. Det finns under sådana förhållanden skäl att här vara kortfattad.

Klubben bildades våren 1914. Det var en grupp elitgymnaster i Stockholms Allmänna Gymnastik Avdelning, SAGA, som, samlad kring sin ledare löjtnanten Nils Granfelt, tog det skickelsedigra steget. Utbrytarna stöddes av den kvinnliga elitgruppen inom SAGA med Signe Strandberg i spetsen, först ekonomiskt, sedan genom att gruppen gick in i Gymnos.
Gymnos var under sina bästa år Sveriges största självständiga gymnastikförening. Vid starten var medlemsantalet 30, år 1917 181, på 20-talet, efter viss nedgång sista krigsåret, redan mellan 300 och 400. Ja, 1926 noterades en av de högsta medlemstalen, 470. År 1930 nåddes toppsiffran 503. Trettiotalet var överhuvudtaget ett glansfullt decennium med ännu en notering över halva tusendet, 1939 med 560. Krigs- och krisåren medförde en kraftig tillbakagång. Medlemsantalet pendlar nu mellan 300 och 400, och tillbakagången fortsätter. Normalnoteringen för efterkrigstiden blir 170-200. År 1969 övertogs resterande verksamhet av SAGA.
Den främsta orsaken till regressen på 40-talet var knappast de störningar av verksamheten kriget förorsakade utan gymnastikens förändring. Truppgymnastiken hade sett sina bästa dagar. I dess ställe kom den individuella elitgymnastiken, alltför dyrbar att utöva för en fristående förening som Gymnos.
I Gymnos annaler finns tecknade många vackra framgångar, vackrast kanske den formidabla succén för båda trupperna, den manliga såväl som den kvinnliga, vid Berlinolympiaden 1936. Bland de manliga ledarna märks vid sidan om Nils Granfelt bröderna Bertil och Bengt G:son Uggla samt Bengt Eriksson, bland de kvinnliga Annickan Anderson-Edde, Ester Lundgren-Hjelm, Gerd Högström-Thorson, Tora Amylong och Britt Jansson. Bland individuella gymnaster kan nämnas den sistnämnda, först i raden av svenska mästarinnor, 1943, och olympiagymnasten Edmund Lindmark.
Den store organisatören var Gösta Bergsten, ordförande från starten till 1944. De manliga gymnasterna hade före 1941 i allmännhet sina övningar förlagda till Johannes brandstation, därefter till GCI där också de kvinnliga höll till.
Under de sista årtiondena bedrev Gymnos främst motionsgymnastik; den sista elitavdelningen, kvinnlig, nedlades 1955. Klubben var en kamratförening, i vars regi man gärna umgicks även utanför gymnastiksalen. I 30-talets början förvärvades Långängens gård på Lidingö, för ett par decennier ett hem för alla gymnosare, Gymnosgården, nu Lidingö kommuns friluftsgård. Idrottstävlingar, söndagspromenader, utflykter arrangerades.
Ordning & strukturFörteckning

över

Gymnastikklubben Gymnos arkiv

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2025-04-15 09:33:46