Arkiv

Örebro rådhusrätt och magistrat

Grunddata

Referenskod

SE/SVAR/ULA-132180024

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/lMsefaIYqn6ULG2G9x3yT1

ExtraID

ULA-132180024

Arkivinstitution

Svensk Arkivinformation Ramsele

Arkivbildare/upphov

Örebro rådhusrätt och magistrat (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964

Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Örebro rådhusrätt och magistrat
Städernas borgmästare och råd började på 1600-talet benämnas magistrater. Före kommunalreformen 1863 var de stadskommunernas styrelser. Magistratens befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Den utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.

Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina uppgifter beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.

Örebro rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1970. Staden överfördes då i judiciellt hänseende till Örebro tingsrätt.

Fram till 1849 fanns i många städer, även Örebro, en lägre allmän domstol som kallades kämnärsrätten. Accisrätterna, som existerade 1672-1811, avdömde mål som gällde inrikes tullar och vissa konsumtionsskatter. Hall- och manufakturrätterna dömde åren 1739-1846 i mål rörande fabriker och manufakturer. Sådana rätter fanns bara i vissa städer, däribland Örebro.

Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. Underexekutorsgöromålen kom där att handhas av stadsfogden, som i denna funktion benämndes utmätningsman. Överexekutor i Örebro var först borgmästaren, därefter en av rådmännen.

Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten, senare av stadsfiskalen eller - i större städer - av en polismästare. I Örebro tillsattes en polismästare år 1920.

Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet i staden. I regel fanns dock ingen särskild kronokassör, utan sysslan sköttes av stadens egen kassör. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. I stället tillsattes i vissa städer kronokamrerare, vilka i tjänsten var underställda länsstyrelsen, ej magistraten. Så skedde i Örebro; själva titeln kronokamrerare hade använts sedan 1901.

Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. 1862 representativa organ för stadens borgare. I Örebro infördes stadsfullmäktige år 1863.

Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Riksarkivet i Uppsala

Ämnesord, ort

Örebro län

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll