bild
Arkiv

Stockholms Idrottsförbund


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0690A
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/5S5ZvDky525LhDid0TZXn5
Omfång
16,6 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Idrotts- och friluftsföreningar i Stockholm (Arkivbildare)
Kategori: Förening

Innehåll och historik

Innehåll
Stockholms idrottsförbund bildades den 21 juni 1898. Initiativtagare var ingenjör Sigge Stenberg, Allmänna Idrottsklubbens ordförande. Ett 10-tal föreningar var med i startomgången. Djurgårdens IF befanns bland dem som tyckte att det kunde räcka med specialförbund för de olika idrottsgrenarna. Stenberg blev förbundets förste ordförande, men klubben låg icke länge i hans hand. Det skiftades till en början raskt i presidiet. Handlanden Herman Jansson följde närmast Stenberg, därpå postexpeditören G.H. Andersson, doktor Axel Wahlstedt (1906 – 1910), kapten N. Djurberg och kamrer A. Öhngren.

Utvecklingen var till en början lugn. Lugnet bröts emellertid 1906 med Riksidrottsförbundets tillkomst. Stockholms Idrottsförbund blev ni distriktsförbund för Stockholm-Uppland. Någon harmonisk var detta icke, en delning med återgång till det gamla verkställdes redan 1910. Friden återkom emellertid icke därmed. Stockholms IF hade att söka sig uppgifter i skuggan av RF och specialförbunden. Det saknades icke tendenser till rivalitet mellan organisationerna. Man slogs på 10-talet om lagbollsporterna, intill dess år 1917 ett särskilt förbund för fotboll och bandy bildades. Dock hävdade sig Stockholms Idrottsförbund ganska väl som den samlande företrädaren för huvudstadens sportutövning. Vid 20-årjubileet 1918 var antalet medlemsorganisationer ca 100.

Betydelsefullt var, att förbundet år 1916 fick som ordförande dåvarande löjtnanten Ernst Killander. Han kvarstod i förbundsledningen till 1935. Han skänkte lugn och stabilitet åt det inre arbetet, samtidigt som han visste att med sin utåtriktade personlighet ge verksamheten profil och appell. En optimistisk anda kom att prägla förbundet. Orienteringen blev en av de stora sporterna. Dagbladsstafetten övertogs. Johanneshovs Idrottsplats anlades.

När ”Kille” gjort sitt, tog en ny dugande kraft vid, redaktören Bertil Nordenfeldt, ännu aktiv löpare. Han satt kvar i presidiet till 1965, därmed signerade en av svensk idrotts längsta förtroendemannagärningar. Under tiden flerdubblades medlemsantalet och Stockholms Idrottsförbund är idag en organisation med mycket tät undervegetation av lokalföreningar.

Stockholm i stadsarkivet den 28 september 1973

Sven Olsson
Stadsarkivarie
Ordning & strukturFörteckning

över

Stockholms Idrottsförbunds arkiv

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2025-04-15 09:35:31