Sök i arkiven
Genvägar MENY

Enköpings rådhusrätt och magistrat  ( – 1962)

Myndighet (upphörd)

KategoriStatlig myndighet. Magistrater -1964
KategoriStatlig myndighet. Rådhusrätter -1970
Historik
Enköpings stads äldsta kända privilegier utfärdades 1413.

I städerna var borgmästaren och rådet, från 1600-talet kallade magistrater, före kommunalreformen 1863 stadskommunernas styrelser. Deras befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Magistraten utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.

Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina åligganden beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.

Enköpings rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1962. Staden överfördes då i judiciellt avseende till Uppsala läns södra domsaga. För fullgörande av magistratsfunktionerna fanns 1963-1964 en tillförordnad kommunalborgmästare i staden.

I Enköping fanns tidvis jämte rådhusrätten även kämnärsrätt, accisrätt samt hall- och manufakturrätt.

Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. I bl.a. Enköping fortfor länsstyrelsen att vara överexekutor, medan magistraten fungerade som utmätningsman. Beslutens verkställighet kunde av utmätningsmannen överlåtas på exekutionsbiträde eller särskild förrättningsman.

Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten. I Enköping var stadsfiskalen polischef från den 1 januari 1938.

Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet inom staden. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. Enköping införlivades då med Trögds fögderi (häradsskrivardistrikt).

Ärenden om lagfarter och inteckningar avseende fast egendom upptogs t.o.m. 1932 av rådhusrätten, men därefter av inskrivningsdomaren, som utsågs bland rådhusrättens lagfarna ledamöter. Sedan Enköpings rådhusrätt upphört, var 1963-1966 en särskild inskrivningsdomare förordnad för Enköpings stad.

Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. kommunalreformen 1862 representativa organ för stadens borgare. Rådstugan fanns efter 1862 kvar som kommunal representation i de städer som inte hade stadsfullmäktige. I Enköping infördes stadsfullmäktige 1887.

Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.

På grundval av en kungl. resolution 1680, som gett städerna rätt att upprätta auktionskammare, hade ett stadskommunalt auktionsmonopol uppkommit. Med början under 1800-talets sista årtionden uppgav städerna vid skilda tidpunkter detta monopol.
Hänvisningar till orter
Enköpings kommun (Odefinierat värde)
Uppsala län (Odefinierat värde)
ReferenskodSE/ULA/29
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/sfzpWO8bQeZTve1eMvyUeB