Arkiv

Generaltullstyrelsen II ADB-byrån

Generaltullstyrelsen

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420088/16

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/s16BA2yybyWIXVkFpf97YN

ExtraID

TULL_42008816-1

Omfång

8,5 Hyllmeter

107 Volymer

Datering

1989 – 1999 (Tidsomfång)

Villkor

Nej

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Generaltullstyrelsen, 1825 – 1999 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Kungl. Generaltullstyrelsen (1825 – 1974)

Alternativa namn: GTS (1825 – 1999)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll

Historik och organisation: Se Generaltullstyrelsens arkivbeskrivning för mer omfattande information.

Tulldatautrednigen (TDU) tillsattes som en statlig utredning i september 1986. Målet med utredningen var att frångå den blankettbaserade tullhanteringen och istället låta import- och exportföretag deklarera med hjälp av elektronisk informationsöverföring (EDI). År 1989 lämnades slutbetänkandet, SOU 1989:40. Den 1 juli 1989 bildades ADB-byrån även kallad Tulldata som organisatoriskt tillhörde Generaltullstyrelsen. ADB-byrån var placerad i Luleå och hade en underliggande ADB-sektion i Stockholm. I samband med byråns inrättande övergick TDU till att bedrivas i projektform och arbetet bytte namn till TDS-projektet (Tulldatasystemet). TDS utformades i samverkan med näringslivet. TDS konstruerades och infördes i fyra etapper. I juni 1993 var hela TDS igång och färdigutvecklat, därefter följde endast förvaltning av systemet. I och med Sveriges inträde i EU 1995 krävdes att TDS-systemet skulle ha en EU-anpassad taxa. ADB-byrån påbörjade därför införandet av en sådan taxa, TARIC som var klar i slutet av år 1994. TARIC uppdaterades direkt från Bryssel och inte från TDS, denna lösning blev så framgångsrik att TARIC-paket såldes både till Estland och Lettland.Arkivet är fragmentariskt och en hel del handlingar har förkommit. ADB-byrån avvecklades 19990228 och arbetsuppgifterna övertogs av Kanslibyrån.

Sökingång till arkivet är de två kronologiska diarier (C 1 och C 2) som tillhör ADB-byrån och TDU. Register till diarierna saknas. Övriga handlingar är sorterade efter ämne i F-serier. Redan fr.o.m. 1992 hanterades tulldatautredningshandläggning inom Trafikbyrån (serie E 1, dossié nr: 572).

Arkivbildarhistorik

Generaltullstyrelsen
Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.

Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.

1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.

1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.

Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.

Kansliet (1825-1879)

I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.

Advokatfiskalskontoret (1825-1879)

Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.

Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)

Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.

Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)

Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.

Kanslibyrån (1879-)

Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.

Kameralbyrån (1879-)

Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.

Revisionsbyrån (1879-)

Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	2017-11-09 00:00:00
Senast ändrad	2018-02-09 15:54:37

Serier (15 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
A	PROTOKOLL			Läsesal
A 1	Protokoll styrgruppsmöten	1989 – 1992	Styrgruppen för projektet TDS första möte är 1989-09-01. Ordförande för styrgruppen är Alf Nilsson. Sista styrgruppsmötet hölls 1992-08-25. Ansvaret för TDS överfördes då till byråerna.
A 2	Protokoll ledningsgruppen för införande av TDS	1992 – 1993	TDS=tulldatasystemet.
A 3	Protokoll rörande TDS	1987 – 2001
A 4	Övriga protokoll och möten rörande TDS	1990 – 1999
C	DIARIER			Läsesal
C 1	ADB-Byråns diarium	1989 – 1999
C 2	TDU diarium	1987 – 1992	TDU=tulldatautredningen.
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE			Läsesal
F 1	Diarieförda handlingar ADB-byrån	1989 – 1999	Diarium C 1.Förklaring Dossienummer:90: Allmänna ADB-ärenden, 91: Administration, 92: Avtal, 93: Datakommunikation 94: År 2000, 95: Säkerhetsfrågor 99: övriga ADB-ärenden Elektronisk post. För perioden 19990301 och framåt se Kanslibyrån, serie E 1.
F 2	Diarieförda handlingar TDU	1987 – 1992	Diarium C 2, sorterade efter egen numrering. Fr.o.m. 1992 förvaras handlingarna i serie E 1 i Trafikbyrån dossié nr: 572 (1992-1999).
F 3	Ej diarieförda handlingar rörande TDU samt TDS-projektet	1987 – 1991	Rör mestadels Tulldatautredningen (TDU) och Tulldatasystemet (TDS).Serien är fragmentarisk.
F 4	Handlingar rörande TDS, planering samt införande	1989 – 1999
F 5	Systemdokumentation	1989 – 1996
F 6	Ändringsbegäran och användarförslag från de olika byråerna inkomna till TDS förvaltning	1990 – 1998	Förklaring till förkortningar:FO=Företagarregister, HA=Handelsstatistik, KL=Klarerade ärenden, GR=Gemensamma register, TU=Tulltaxa, RA=, STD även US=Utvecklingsstandard, EX=Export, IK=Initialkontroll, IM=Import, MF=Mottagningsfunktion, UM=Utvecklingsmiljö, BE=Behörighet, TP=Transportör, TA=Taric och IS=Intrastat-EXI.