Arkiv

Generaltullstyrelsen II Gränschefen

Generaltullstyrelsen

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420088/10

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/m3wNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

50,5 Hyllmeter

Datering

1923 – 1988 (Tidsomfång)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd) (F-exp/pärm)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Generaltullstyrelsen, 1825 – 1999 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Kungl. Generaltullstyrelsen (1825 – 1974)

Alternativa namn: GTS (1825 – 1999)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll

Gränschefen 1923-1988 30/6; 1984 1/7-1988 30/6 Kustbevakningsbyrån.

Historik och organisation: Se Generaltullstyrelsens arkivbeskrivning för mer omfattande information. Gränschefen (Ca 1922-19880630) i generaltullstyrelsen ledde kustbevakningen centralt. Regionalt leddes kustbevakningen av respektive kustbevakningsinspektör som under bevakningschefen ingick i tulldirektionens bevakningskontor. Det fanns fyra regioner med sammanlagt 15 kustbevakningsområden och drygt 50 kustposteringar. Kustbevakningen hade ett 20-tal baser med olje- och kemskyddsmaterial för miljöskydd till sjöss. Under 1980-talet ingick ca 130 fartyg i kustbevakningen, varav 40 kustbevakningsfartyg, 40 kustkustbevakningsbåtar samt ett 50-tal miljöskyddsfartyg och arbetsbåtar. Gränschefen (kustbevakningsbyrån) bestod av ett kansli, en operativ sektion, en fartygssektion (med reservdelsförråd) respektive en telesektion. Gränschefen hanterade frågor om kustbevakningsverksamhetens organisation, inriktning, metoder och hjälpmedel samt uppföljning, analys och utvärdering av verksamheten: på kustbevakningen ankommande övervaknings- och kontrollverksamhet samt räddningstjänst och andra särskilda arbetsuppgifter som ålagts kustbevakningen; vid behov central operativ ledning av kustbevakningens verksamhet (kustbevakningsledningen); planläggningen för kustbevakningens överförande till marinen vid beredskapstillstånd eller krig; fartygs-, fordons- och flygtjänst: sambandstjänst; dykeritjänst; vapentjänst inom kustbevakningen; annan inom kustbevakningen förekommande specialtjänst; konstruktion av fartygsmaterial samt därtill hörande utvecklingsarbete; anskaffning, förrådshållning, driftskontroll, reparation och underhåll av fartygs-, fordons-, flyg- och telematerial o.d.; tekniskt utvecklingsarbete och forskning i övrigt som rör material och metoder för kustbevakningens verksamhet samt anskaffning av sådan materiel; tillämpningen på tullverkets fartyg av lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg (TFH III:2 o.f.) liksom med stöd av denna lag utfärdade följdförfattningar samt därtill hörande tillsyn; tillsyn av att tullverket fordon, flygplan med teknisk utrustning samt övrig teknisk material genomgår kontroll enligt gällande bestämmelser; erforderliga anvisningar för handhavande från arbetarskydds- och säkerhetssynpunkt av ovan nämnd materiel; i samarbete med kanslibyrån redigering av kustbevakningshandboken; samarbete och samverkan på ovan angivna områden såväl med enheter inom verket som med andra myndigheter och organ; internationellt samarbete och andra internationella frågor inom kustbevakningens ansvarsområde. Gränschefen har även benämnts enligt följande: Kustbevakningsinspektör fr.o.m. september 1922, Kustbevakningschef fr.o.m. 1/7 1937, Gränschefens expedition fr.o.m. 1/7 1953, Bevakningsbyrån fr.o.m. 1/7 1968-1979, Gränschefen 1980- t.o.m. 30/6 1984, Kustbevakningsbyrån fr.o.m. 1/7 1984 t.o.m. 30/6 1988. Riksdagen bestämde den 2 juni 1987 att kustbevakningen fr.o.m. 1 juli 1988 skulle lämna tullverket och bilda en egen civil myndighet. Sökingångar: Diarierna med register (C 1 - C 8) utgör sökingång till handlingarna i huvudserierna (E 1 och E 3). Fartygshandlingarna ligger efter handlingstyp; t.ex. byggnadsbeskrivningar, kontrakt, nybyggnad var sig. Fartygsritningarna ligger i båtnummerordning. Inga begränsningar i tillgänglighet.

Arkivbildarhistorik

Generaltullstyrelsen
Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.

Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.

1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.

1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.

Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.

Kansliet (1825-1879)

I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.

Advokatfiskalskontoret (1825-1879)

Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.

Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)

Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.

Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)

Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.

Kanslibyrån (1879-)

Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.

Kameralbyrån (1879-)

Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.

Revisionsbyrån (1879-)

Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.

Allmän anmärkning

För handlingar rörande Tullverkets båtar och fartyg, se serierna F 1 - F 2, K 1, J 2. Se även meddelanden från Kustbevakningsbyrån (serie B 5) beträffande förteckningar över fartyg, samt volym F 1:14. Övriga årgångar saknas.

Ämnesord

Ämnesord, sak

GTS (Lokalt ämnesord)

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Kartor och ritningar (SE/RA/420088/06/J)

Kontroll

Senast ändrad