Arkiv

Statistiska byrån (1924-1962)

Kommerskollegium

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420132/12/2

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/FZzBq5lDQeZJW0018W43t3

Omfång

595 Hyllmeter

Datering

1919 – 1973 (Tidsomfång)
1924 – 1962 (Huvudsaklig tid)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Serierna från H Statistik kan innehålla sekretessbelagda uppgifter (statistikunderlag). OSL 24 kap 8 § (absolut sekretess), i högst 70 år.

Serie H 1 aah är genomgången och innehåller sekretessbelagda uppgifter. OSL 24 kap 8 § (absolut sekretess), i högst 70 år. Originalhandlingarna utlånas ej (finns på mikrofilm, se H 1 aak).

H I aak:1-96 filmat. För filmnummer, se mikrofilmsförteckning.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F band (F-exp/band)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Kommerskollegium, 1651 – (Arkivbildare)

Alternativa namn: Kungl. Kommerskollegium

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll

INLEDNING TILL ARKIVFÖRTECKNINGEN ÖVER KOMMERSKOLLEGII STATISTISKA BYRÅS ARKIV 1924 - 30/6 1962.

I och med att den framställning av näringsstatistik, som utförts hos Kommerskollegium, överfördes till Statistiska centralbyrån den 1 juli 1962, överlämnades även Kommerskollegii statistiska byrås arkiv för tiden 1924 - 30/6 1962 till centralbyrån. Arkivhandlingarna för tiden före 1924, 1911-1923, förvaras hos Riksarkivet.

Tidsgränsen 1923/1924 vid arkivets delning har i vissa fall ej strikt kunnat iakttagas. Bundna volymer som omfattat material även från tiden före 1924 har, med undantag för enstaka diarier, förts till det hos centralbyrån förvarade arkivet, vilket framgår av förteckningen.

Förteckningen har gjorts upp i enlighet med Riksarkivets och Krigsarkivets cirkulär angående plan till förteckning över centrala ämbetsverks m. fl. arkiv, SFS 110/1962.

Ur det statistiska materialet, förtecknat under huvudavdelningen H, har hålkorten brutits ut och placerats under huvudavdelningen L.

Nedan gives en översikt över de olika statistikgrenarnas utveckling. Mer detaljerade upplysningar gives i vissa fall i inledningen till varje serie. Specialundersökningar redovisas ej i inledningen.

INDUSTRI- OCH BERGVERKSSTATISTIKEN.

Uppgifter ang. industri och bergshantering publiceras fr.o.m. 1911 i serien Sveriges officiella statistik: Industri respektive Bergshantering. Uppgifterna ang. kalkbruk och stenbrott publicerades 1911-1920 i berättelsen Industri och fr.o.m. 1921 i berättelsen Bergshantering.

Specialuppgifter ang. fabriker, bryggerier, brännerier, sockerbruk, gruvor och järnverk har inhämtats fr.o.m. 1858 eller tidigare. Uppgifter angående elverk har publicerats sedan år 1900 och uppgifter angående stenbrott och kalkbruk sedan år 1913. Uppgifterna är 1924-1951 ordnade efter län, kommun och industrigrupp och 1952-1959 efter industrigrupp, län och kommun.

Huvuduppgifter för samtliga industrigrenar har inhämtats sedan 1941 och ger summariska uppgifter angående produktionens värde, vissa produktionskostnader och personal jämte uppgift om använd drivkraft samt alstring och förbrukning av el-energi. Huvuduppgifterna ersätter de tidigare s.k. kartolinerna över arbetskraft och drivkraft. Huvuduppgifter och kartoliner är ordnade efter industrigrupp, län och distrikt. Redovisning ortsvis av arbetare, drivkraft och värde sker i de s.k. ortsstatistiska hjälptabellerna.

I de s.k. kvantitetsbilagorna (1924-1959) redovisas sammandrag över produktionen. Redovisningen sker industrigruppvis efter län, ortsenhet och anläggning och är grundad på specialuppgifterna. Kvantitetsbilagorna användes med fördel som hjälpmedel, då man önskar få reda på vilka företag som producerar en viss vara, framför allt för tiden före 1952 då specialuppgifterna är ordnade efter län, kommun och industrigrupp.

Förutom nämnda sammandrag finnes bl.a. även tabeller till industriberättelsen och arbetstabeller till bergverksstatistiken 1924-1959, tabeller över råvaruförbrukningen 1933-1959, bränsletabeller, sammandrag av huvuduppgifterna och tabeller rörande produktionskostnaderna 1941-1959.

Undersökningar rörande den svenska industrins kapitalinvesteringar har utförts av Kommerskollegium sedan år 1938. Uppgifter inhämtas om föregående år verkställd, innevarande år beräknad ev. verkställd samt nästkommande år planerad kapitalinvestering. Fr.o.m. 1955 utförs varje år en kompletterande undersökning ang. kapitalinvesteringarna, den s.k. vårundersökningen. Kvartalsuppgifter har insamlats sedan sommaren 1961. Samtliga uppgiftsblanketter är ordnade industrigruppvis.

Månatlig elstatistik utarbetades 1945-1950 av Statens Bränslekommission och 1951-30/6 1962 av Kommerskollegii statistiska byrå. Den 1/7 1962 överfördes statistiken till Statistiska centralbyrån. Arkivmaterialet för tiden 1945-1950 ingår i Kommerskollegii statistiska byrås arkiv och har förtecknats tillsammans med motsvarande material, som framställts hos Kommerskollegium.

Samtliga statistikgrenar som nämnts ovan överfördes den 1/7 1962 till Statistiska centralbyråns byrå för industristatistik.

UTRIKESHANDELSSTATISTIKEN.

Årliga uppgifter ang. utrikeshandeln finns fr.o.m. 1911 tryckta i serien Sveriges officiella statistik: Handel. Kortfattade månatliga uppgifter angående in- och utförseln av viktigare varuslag har publicerats av Generaltullstyrelsen fr.o.m. 1896. Fr.o.m. 1913 (med uppgifter fr.o.m. 1911) t.o.m. 1953 publicerades mer utförliga uppgifter av Statistiska centralbyrån i Statistiska Meddelanden serie C. Därefter ingår uppgifterna i serien Sveriges officiella statistik: Månadsstatistik över handeln.

Statistiken bygger på uppgifter från Generaltullstyrelsen i form av sammandrag och tabeller. Allt arkivmaterial för tiden 1924-1960 redovisas årsvis. Vid förtecknandet har endast littera eller andra kortfattade benämningar använts på tabellerna.

Då 1961 års uppgifter bearbetats och publicerats av SCB:s byrå för handels-, samfärdsel- och prisstatistik har materialet överförts till denna byrås arkiv, sektionen för utrikeshandel.

STATISTIK RÖRANDE SJÖFART OCH ANNAN TRANSPORTVERKSAMHET.

Årliga uppgifter ang. Sveriges sjöfart finns tryckta i följande redogörelser:

Sveriges officiella statistik: Sjöfart 1911 och framåt.

Berättelsen om inrikes sjöfart innehöll till en början bl.a. uppgifter om antalet och lästetalet av i städerna hemmahörande till inrikes sjöfart använda fartyg samt fartyg tillhöriga lantmän. Så småningom tillkom uppgifter om ångfartyg tillhörande enskilda, om fartyg, i inrikes fart som ankommit till eller avgått från stapelstäderna, med fördelning på lastade och olastade fartyg jämte utförligare uppgifter om lantmannafartygen och deras besättningar. Fr.o.m. 1892 var redarna skyldiga att registrera sina för handelssjöfart avsedda fartyg om 20 ton och däröver och i en kungörelse 1901 stadgades att redare av fartyg om 20 tons dräktighet och däröver skulle vara pliktig att varje år avlämna statistiska uppgifter. Uppgifterna skulle avse för bevittning uppskattad inkomst av rederirörelse, de registreringsskyldiga fartygens användning i olika fraktfart, av dem införtjänta bruttofrakter i fart på Norge samt fartygsbesättningarna och deras fördelning. 1903 utsträcktes redarnas uppgiftsskyldighet till att omfatta specificerad redogörelse för fartygens samtliga i utrikes fart verkställda resor och införtjänta bruttofrakter och fr.o.m. 1912 skulle de lämna uppgifter även beträffande i inrikes fart införtjänta bruttofrakter jämte uppgifter om fartygens värde (försäkringsvärde). Förutom nämnda uppgifter finns på de hos Statistiska centralbyrån förvarade blanketterna fr.o.m. år 1924 även uppgifter om fartygens ommätning, köp eller försäljning, nybygge, förolyckande, kondemnering m.m.

Uppgifter rörande kanalerna finns i de tidigare berättelserna avseende skepps- och båtfarten på kanalerna bl.a. med kvantitetsuppgifter för de varor som fraktades. Från 1835 finns uppgifter om beloppet av de avgifter, som uppburits för fartyg och båtar som passerat kanalerna. Fr.o.m. 1913 lämnades uppgifter till Kommerskollegium angående trafiken och uppbörden på kanaler eller annan vattentrafikled, för vars begagnande avgifter uppburits enligt av Kungl. Maj:t fastställd taxa, på särskilt formulär. Uppgifterna avser fartygstrafik, varutrafik (lastade och lossade varor) och avgiftsuppbörd.

Uppgifter angående trafiken och uppbörden i rikets hamnar har ingått i berättelsen sedan 1870-talet. Fr.o.m. 1913 har uppgifter lämnats till Kommerskollegium på ett särskilt fastställt formulär beträffande hamnar och lastageplatser, för vilkas begagnande avgifter uppbäras enligt av Kungl. Maj:t fastställd taxa. På formuläret lämnas uppgifter angående fartygs- och pråmtrafiken, hamnuppbörden och varutrafiken (lastade och lossade varor).

Uppgifter rörande utländska fartygs deltagande i svensk kustfart (kustfart och varuforsling) har avlämnats till Kommerskollegium sedan år 1901 till en början av kanaldirektioner och tullkammare, senare enbart av Generaltullstyrelsen.

Uppgifter rörande lastpenningar och fyr- och båkmedel, lotsavgifter och tonavgifter till sjömanshusen avgavs fr.o.m. år 1901 av Generaltullstyrelsen resp. Lotsstyrelsen och sjömansdirektionerna även som beträffande tonavgifter till svenska kyrkan i London, av utrikesdepartementet.

De tidigare berättelserna om utrikes handel och sjöfart upptogo vad sjöfarten beträffar, förutom en översikt av svenska sjöfarten på konsulsdistrikt och norska hamnar, uppgifter om från olika länder ankomna och till olika länder avgångna fartyg samt om stapelstädernas i utrikes sjöfart använda fartyg m.m. Fr.o.m. 1871 utnyttjades Tullverkets uppgifter i större utsträckning än tidigare och då tillkom bl.a. en tabell rörande ökning eller minskning i städernas och köpingarnas handelsflotta i följd av nybyggnad eller inköp från utlandet resp. förlisning, kondemnering eller försäljning till utlandet. Från 1873 redovisas de av svenska fartyg i utrikes sjöfart införtjänta bruttofrakterna grundade på konsulernas uppgifter. I kungörelse 1901 fastställdes att årliga uppgifter rörande sjöfarten mellan Sverige och främmande länder skulle avlämnas av Generaltullstyrelsen. 1912 ändrades denna bestämmelse så till vida som det nu fastställdes att Generaltullstyrelsen månatligen skulle redovisa in- och utklarerade fartyg. Fr.o.m. 1953 har särskilda uppgifter angående färj- och passagerartrafiken mellan Sverige och utlandet lämnats.

Kvartalsuppgifter angående handelsflottans bruttointäkter och kostnader i utrikes sjöfart insamlades första gången år 1949. Dessförinnan hade uppgifter om bruttofrakter publicerats i årsberättelsen 1873 grundade på konsulernas uppgifter. Fr.o.m. 1901 lämnade redarna uppgifter om införtjänta bruttofrakter i fart på Norge, 1903 utökades dessa uppgifter till att omfatta i utrikes fart införtjänta bruttofrakter. I fråga om kostnader föreligger före år 1949 praktiskt taget inga andra uppgifter än de som framkommit i samband med de av Kommerskollegium under 1930-talet företagna undersökningarna rörande den svenska sjöfartsnäringens ekonomi åren 1933 samt 1936 och 1937.

Då 1960 års material bearbetats och publicerats av SCB:s byrå för handels-, samfärdsel- och prisstatistik har materialet fr.o.m. detta år överförts till denna byrås arkiv.

KVARTALS- OCH LAGERSTATISTIK.

Bearbetning av lagerstatistik påbörjades i statlig regi år 1939 och anförtroddes då åt Statens Industrikommission, fr.o.m. 1950 Statens Handels- och Industrikommission. Redan dessförinnan insamlades dock lageruppgifter regelbundet av vissa av exportindustrins branschföreningar för internt bruk. Under krigstiden med dess varuknapphet dominerades lagerstatistikens innehåll och utformning av försörjningssynpunkterna. Lageruppgifterna avsåg kvantiteter av i huvudsak råvaror, halvfabrikat och förnödenheter såsom järn och andra metaller, livsmedels- råvaror, textilråvaror och - halvfabrikat, kautschuk, hudar, läder och skinn, kemikalier, bränslen o.s.v. Redovisningen av denna statistik begränsades i allmänhet till uppgifter från industri och grosshandel. Allt efter behov inhämtades lageruppgifterna vid denna tid månadsvis, kvartalsvis eller för längre perioder. Efter kriget nedlades denna fortlöpande statistik till största delen. Kvarstående statistikbearbetning förändrades så till vida, att uppgifterna inhämtades för längre perioder än tidigare, i allmänhet kvartalsvis eller årsvis. Förenklingar vidtogs också med avseende på uppgifternas specifikation i olika hänseenden.

Den 1 juli 1956 överflyttades statistiken till Kommerskollegii statistiska byrå. Fr.o.m. 1959 användes en ny varunomenklatur (samma som användes för utrikeshandelsstatistiken) grundad på Brysselnomenklaturen. I samband med denna ändring infördes inga uppgiftsblanketter.

I samband med överförandet av statistiken till Statistiska centralbyrån den 1 juli 1962 utbyttes ånyo uppgiftsblanketterna. Detta har skett vid varierande tidpunkter på året. Vid arkivläggningen har den regeln tillämpats, att samtliga nya blanketter har hänförts till Statistiska centralbyråns arkiv medan blanketter tillhörande den äldre serien har införlivats med Kommerskollegii statistiska byrås arkiv. Var de olika uppgiftsblanketterna förvaras framgår i varje enskilt fall av arkivförteckningen.

Då det statistiska materialet till kvartals- och lagerstatistiken tillhörande Statens Industrikommission och Statens Handels- och Industrikommission i samband med överförandet av statistiken till Kommerskollegii statistiska byrå överfördes till dess arkiv och därpå, i samband med överflyttandet av statistiken till Statistiska centralbyrån, överlämnades dit som en del av kollegii statistiska byrås arkiv, har hela det bevarade materialet för tiden 1939-30/6 1962 upptagits i en gemensam serie i förteckningen för Kommerskollegii statistiska byrås arkiv.

Enligt kungl. brev den 22 februari 1946 och 22 september 1949 har i stort sett allt primärmaterial, utom vissa typexemplar, för tiden 1939-1949 utgallrats.

För att underlätta användandet av arkivförteckningen har ett särskilt alfabetiskt register över de varor som upptagits på uppgiftsblanketterna upprättats och ingår som bilaga till förteckningen.

Jämförelser mellan uppgifter fr.o.m. 1959 med uppgifter från 1958 och bakåt försvåras p.g.a. den nya varunomenklatur som togs i bruk 1959.

PARTIPRISINDEX.

Genom skrivelse den 13 december 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt Kommerskollegium att upprätta en svensk prisindex. (Komm. Medd. 1914 sid. 22.). Denna index har basåret 1913.

1937 godkände Kungl. Maj:t en omläggning och utvidgning av indexberäkningarna. 1935 fastställdes som nytt basår och indexberäkningarna utvidgades till att omfatta, förutom partipriser, även import- och exportpriser. Genom Kungl. Maj:ts beslut 1956 ändrades basåret från 1935 till 1949.

Svensk kolnotering har publicerats av Kommerskollegium sedan år 1922 och svensk oljenotering sedan 1948.

Prisindex för byggnadsmaskiner beräknas halvårsvis sedan december 1954 och upptogs av Kommerskollegium efter en framställning från några av de myndigheter som handhar den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten samt Svenska Byggnadsentreprenörsföreningen. Indexen utnyttjas för justering av hyrespriserna för byggnadsmaskiner. En redogörelse för indexen har lämnats i Kommersiella Meddelanden nr 3 år 1958.

Försvarsprisindex beräknas i enlighet med de riktlinjer som angivits i Kungl. Maj:ts proposition 1959:19 med kompletteringar och jämkningar som angivits i Kungl. Maj:ts propositioner 1960:110 (punkt 12), 1961:110 (punkt 24), 1962:110 (punkt 14), 1963:110 (punkt 19) och 1964:110 (punkt 8 samt bilaga 1 och 2). Indexen som är en kedjeindex, beräknas fyra gånger per år och har till syfte att mäta löne- och kostnadsförändringar för försvarshuvudtiteln. En redogörelse för försvarsprisindex återfinnes i Kommersiella Meddelanden 1959 nr 11 sid 518 ff.

För handläggning av vissa frågor, som kan uppkomma i samband med beräkningarna finns en särskild delegation, försvarets prisregleringsdelegation. För denna har en särskild arkivförteckning upprättats.

Index för internationella råvarupriser beräknas fr.o.m. 1960. 1957-1959 utfördes likartade beräkningar av finansdepartementets ekonomiska avdelning. (Något arkivmaterial 1960-30/6 1962 har ej påträffats).

Sammanställningar över prisnoteringar för vissa rå- och stapelvaror publicerades årligen av Kommerskollegium sedan år 1959 efter en överenskommelse med riksskattenämnden. Fr.o.m. 1963 handhas publiceringen av Statistiska centralbyrån.

Upprättad 1965

av B. Fredberg.

Arkivbildarhistorik

Kommerskollegium

Kammaren/Kammarkollegiet stod från 1500-talet för ledningen av statens hela ekonomiska verksamhet. Under 1600-talet överfördes efter hand olika verksamhetsområden till nya myndigheter. 1637 utfärdades en förordning om ett handelskollegium, men någon egentlig verksamhet kom inte till stånd förrän 1651 (instruktion den 23 augusti 1651). Ämbetsverket kom snart att kallas Kommerskollegium, och dess huvuduppgift blev att främja handel, sjöfart och manufakturer.

Tullärendena överflyttades 1654 från Kammarkollegiet till Kommerskollegium men återfördes 1676. Från 1666 kunde sjömål vid städernas domstolar överklagas hos Kommerskollegium, men 1679 flyttades denna uppgift till Svea hovrätt. 1684 upphörde Kommerskollegium som egen myndighet och det uppdrogs åt Kammarkollegiet att handha kommersärendena. 1711 blev Kommerskollegium åter ett självständigt ämbetsverk med samma allmänna uppgifter som tidigare.

Under 1700-talet vidgades kollegiets verksamhetsområde. 1727 bildades Landshjälpsdeputationen som handhade den s.k. landshjälpen till stöd för manufakturerna. 1739 ombildades denna till ett ämbetsverk, Manufakturkontoret, vilket 1766 införlivades med Kommerskollegium. Kollegiet fick även hand om bl.a. den år 1752 bildade fonden för fiskerinäringens främjande och åtgärder för främjande av fåraveln. Från 1724 hade kollegiet den ekonomiska ledningen av statens rasp- och spinnhus; ansvaret överfördes 1825 till den nyinrättade Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket. Kommerskollegiet hade betydande uppgifter för ledningen av konsulatsväsendet, som expanderade under 1700-talet.

1858 upphörde Bergskollegium och frågor angående bergshanteringen fördes till en avdelning inom Kommerskollegium.

Från senare delen av 1800-talet har Kommerskollegiets ansvarsområde successivt minskat. En rad uppgifter har brutits ut från verket, i många fall i samband med att nya myndigheter bildats. Som en följd av samhällets förändring har åtskilliga nya verksamhetsområden tillkommit men de har efterhand förts till andra myndigheter.

Förvaltningen av manufaktur- och diskontfonderna överfördes 1878 till Statskontoret. Patentärenden blev genom industrialismens genombrott ett viktigt område. Från 1885 handlades de av en särskild byrå inom kollegiet, 1892 ombildad till Patent- och registreringsverket. På 1890-talet utvecklades en verksamhet på det socialpolitiska området inom Kommerskollegium. Kollegiet hade överinseendet över yrkesinspektionen och statens förlikningsmän i arbetstvister och byggde upp en omfattande statistikproduktion. 1913 överfördes detta område till den då inrättade Socialstyrelsen. 1906 överfördes tillsynen över konsulatväsendet till Utrikesdepartementet. Vid Sjöfartsstyrelsens tillkomst 1956 upphörde kollegiets uppgifter i samband med sjöfarten. Näringsstatistiken fördes över till Statistiska centralbyrån 1962. 1973 bildades Statens industriverk, som övertog arbetsuppgifterna från Kommerskollegiets elektriska byrå, bergsbyrån och industribyrån. Under 1990-talet har olika näringsrättsliga frågor förts till andra myndigheter, så att kollegiets verksamhet därefter i huvudsak inriktats på frågor angående utrikeshandel och handelspolitik.

Kollegiets omfattande statistikproduktion är i stor utsträckning tryckt i Bidrag till Sveriges officiella statistik, Sveriges officiella statistik, Kommersiella meddelanden, Statistiska meddelanden m.fl. myndighetspublikationer.

Kommerskollegiets arkiv blev under 1700- och 1800-talen föremål för omfattande gallring, bl.a. av från privatpersoner inkomna handlingar och sjöpass- och fribrevshandlingar. En grundläggande förteckning över arkivet upprättades 1907. Handlingar i sammanhängande serier från verksamhetsområden som flyttats från en organisatorisk enhet till en annan sammanfördes i arkivet för den byrå eller det kontor där de sist hamnat. Då utformades även "huvudarkivet" med utgångspunkt från arkivbildningen hos den för kollegiet gemensamma registratorn.

Huvudarkivet

Huvudarkivet innehåller handlingar från 1651 t.o.m. 1943, för hemliga handlingar till 1973. Fram till 1892 omfattar huvudarkivet kollegiets arkiv med undantag för kamrerarekontoret, advokatfiskalskontoret, kammarkontoret, manufakturdiskontkontoret, sjöpassexpeditionen, bergsavdelningen, gruvkartekontoret och patentbyrån, som bildar separata arkiv. 1892-1919 innehåller huvudarkivet byråernas och äldste ledamotens (administrationens) handlingar, från 1920 handlingarna från handels- och administrativa byrån, sjöfartsbyråns administrativa sektion och huvuddelen av industribyrån samt verkets hemliga handlingar. Fr.o.m. 1944 decentraliserades diarieföringen helt till byråerna och kollegiets huvudarkiv upphör med undantag för de hemliga handlingarna.

Advokatfiskalskontoret 1716-1876

Advokatfiskalen hade närmast hand om kollegiets rättsliga ärenden och skulle företräda kronans intressen i förekommande mål. Advokatfiskalen tog emot de berättelser och renovationer av rättsprotokoll, som sändes in från myndigheter och domstolar. Renoverade protokoll och domböcker från magistrater och domstolar i Finland har överlämnats till Finland.

Kamrerarekontoret 1651-1679

Tjänsten som kamrerare upphörde 1679 i samband med kollegiets sammanslagning med Kammarkollegiet.

Kammarkontoret 1737-1891

Kammarkontoret hade hand om bokföring och andra ekonomiska angelägenheter. Då kammarkontoret svarade för granskningen av årsberättelser och räkenskaper från underställda myndigheter, fonder m.m. innehåller arkivet serier av sådana handlingar från en mängd olika samhällsområden. Serierna av årsberättelser om handel, industri och hantverk, som gav stommen till näringsstatistiken, har tilldragit sig stort intresse från forskningen.

Manufakturdiskontkontoret 1766-1877

Kommerskollegium övertog 1766 förvaltningen av manufakturdiskontfonden och andra fonder för stöd till näringslivet. Se därom Manufakturkontoret.

Sjöpassexpeditionen 1832-1891

1831 tillsattes en särskild sjöpassnotarie med uppgift att föra fartygsregistret, kontrasignera fribrev och sjöpass. Från 1878 utfärdade Kommerskollegium styrmans- och befälhavarebrev. 1892 ombildades sjöpassexpeditionen till en sektion inom inrikesbyrån (se sjöfartsbyrån, fartygsregistreringssektionen).

Fribrevs- och sjöpasshandlingar före 1832 återfinns i Kommerskollegiets huvudarkiv. Uppgifter om de fribrev som fartygen erhållit 1841-1891 finns samlade i en alfabetiskt uppställd fribrevsliggare; genom där noterade fartygsregistreringsnummer leder denna över till den fr.o.m. 1892 gällande registreringsordningen.

Bergsavdelningen 1858-1891

Avdelningen inrättades då Bergskollegium upphörde 1858. 1892 omvandlades avdelningen till bergs- och industribyrån (se huvudarkivet, bergsbyrån och industribyrån). 1885 överfördes ärenden angående stämpelmärken till patentbyrån. Vissa handlingar från bergsavdelningen ingår i Bergskollegiets arkiv.

Patentbyrån 1885-1891

Patentväsendet har en föregångare i privilegia exclusiva, vilka meddelades av Kungl. Maj:t (förordning den 18 september 1668). Från 1819 meddelade Kommerskollegium sådana privilegier. 1834 utfärdades patentförordningen (SFS 1834:41), som gav Kommerskollegium i uppgift att meddela patent. 1885 inrättades en särskild patentbyrå som 1892 ombildades till en självständig myndighet, från 1896 med namnet Patent- och registreringsverket.

Kollegiets patenthandlingar från tiden före 1885 ingår i huvudarkivet, handlingar angående järnstämplar i bergsavdelningen. Patentbyråns varumärkeshandlingar är överförda till Patent- och registreringsverket.

Statistiska avdelningen 1892-1902

Statistiska avdelningen inrättades 1892 och tog då över ansvaret för den statistikproduktion som tidigare bedrivits vid kammarkontoret och bergsavdelningen. Verksamheten utvidgades snart, bl.a. med arbetsstatistik. 1902 delades avdelningen i en avdelning för näringsstatistik, en för arbetsstatistik. I arkivet ingår uppgifter om minderårigas arbete i fabriker 1882-1900, ursprungligen insända till Civildepartementet.

Avdelningen för arbetsstatistik 1903-1912

Avdelningen överfördes 1913 till Socialstyrelsen, som även övertog vissa handlingar. I arkivet ingår handlingar från den 1910 inrättade sjukkassebyrån.

Avdelningen för näringsstatistik 1903-1919

Statistiska avdelningen delades 1903 i avdelningen för näringsstatistik och avdelningen för arbetsstatistik. Avdelningen för näringsstatistik omvandlades 1920 till statistiska byrån.

Vissa handlingar ingår i statistiska avdelningens och statistiska byråns arkiv.

Statistiska byrån 1920-1962

Kommerskollegiets statistiska byrå tillkom den 1 januari 1920 och ersatte då avdelningen för näringsstatistik. Byrån upphörde 1962 och dess uppgifter övertogs av Statistiska centralbyrån (SCB). Arkivet är uppdelat i två kronologiskt skilda delarkiv; tidsgränsen är dock inte helt konsekvent. Vissa handlingar från byråns verksamhet ingår i avdelningen för näringsstatistik och i SCB:s arkiv. Andra delarkiv har bildats för företagsräkningarna 1931 och 1951 samt den s.k. Dahlgrenska samlingen (nationalinkomstutredningen).

Tiden 1920-1923

Tiden 1924-1962.

Företagsräkningen 1931

Företagsräkningen 1951

Dahlgrenska samlingen

Vid sidan av Kommerskollegiets löpande verksamhet utförde redaktören Einar Dahlgren en utredning om Sveriges nationalinkomst 1930-1954.

Bergsbyrån 1920-1973

Bergsbyrån tillkom 1920 genom uppdelning av byrån för ärenden angående bergshanteringen och andra industriella näringar (bergs- och industribyrån, vars handlingar med undantag för gruvkartekontoret ingår i huvudarkivet). Bergsbyrån handlade frågor angående gruv- och bergshanteringen samt stenindustri och torvhantering. Sprängämnesinspektionen lydde under bergsbyrån 1925-1955. Då byrån upphörde 1973 övertogs dess verksamhet av Statens industriverk, mineralbyrån och nämnden för statens gruvegendom. Delarkiv har bildats för gruvkartekontoret, statens torvingenjör, statsmossinventeringen samt de statsägda Mertainens och Ruotivare gruvaktiebolag.

Huvudarkivet

Gruvkartekontoret

Gruvkartekontoret tillhörde bergsavdelningen 1858-1891, bergs- och industribyrån 1892-1919 och bergsbyrån 1920-1973. Gruvkartekontorets samlingar av kartor och ritningar, vilka till stor del övertagits från Bergskollegium, förvaras till betydande delar i Riksarkivet. Åtskilliga kartor förvaras dock hos andra myndigheter, bl.a. Sveriges geologiska undersökning och bergmästarna. Kartbestånden skall redovisas mer i detalj i en kommande del av beståndsöversikten.

Statens torvingenjör 1901-1940

Svenska mosskulturföreningen fick 1901 statsanslag för att anställa en torvingenjör. Denne skulle ge råd och upplysningar i torvtekniska frågor, göra torvundersökningar och förslag till torvindustriella anläggningar m.m. Torvingenjören sorterade först under Lantbruksstyrelsen och från 1921 under Kommerskollegiets bergsbyrå. Den siste torvingenjören pensionerades 1940.

Statsmossinventeringen 1917-1923

En inventering av statens mossar söder om 61° nordlig bredd påbörjades 1917. Inventeringen avsåg rekognoscering och detaljundersökning av mossar lämpliga för exploatering.

Mertainens gruvaktiebolag 1901-1954

Mertainenfyndigheten vid Svappavaara by i Jukkasjärvi socken upptäcktes 1897. Fyndigheten ägdes av AB Gällivare Malmfält och övertogs av staten 1908. Mertainens gruvaktiebolag, bildat 1901, fick då i uppdrag att förvalta även vissa andra av staten ägda gruvegendomar, bl.a. Svappavaara malmfält. Bolaget drev ingen gruvrörelse, endast undersöknings- och underhållsarbete. Det trädde i likvidation 1951.

Ruotivare gruvaktiebolag 1905-1968

Ruotivarefyndigheten nära Kvikkjokk är känd sedan 1796. Ruotivare gruvaktiebolag bildades 1905. Staten köpte aktierna i bolaget 1939 av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund. Bolaget, som endast bedrev undersöknings- och underhållsarbeten, trädde i likvidation 1968.

Industribyrån 1920-1973

Industribyrån tillkom 1920 genom delning av byrån för bergshantering och andra industriella näringar. Byrån var från början indelad i en administrativ och en elektrisk sektion. Den senare omvandlades 1938 till en självständig byrå. Industribyrån upphörde 1973, då verksamheten överfördes till Statens industriverk.

Handlingar som 1920-1943 diarieförts vid kollegiets gemensamma registratorskontor återfinns i kollegiets huvudarkiv.

Huvudarkivet

Lånehandlingar

Tekniske konsulenten 1907-1943

Garantilånesektionen 1957-1973

Arkivet innehåller även handlingar övertagna från Handelsdepartementets sektion för lånegarantiärenden, inrättad 1954.

Sektionen för strukturstöd 1971-1973

Statens instruktör för linberedning 1920-1924

För den inhemska linodlingens främjande tillsattes 1920 en Statens instruktör för linberedning (instruktion SFS 1920:206). Verksamheten, som sorterade under kollegiets industribyrå, nedlades 1924.

Statens instruktör i hemslöjd 1921-1952

En befattning som Statens instruktör i hemslöjd tillkom 1921; den ombildades 1952 till en tjänst som förste hemslöjdskonsulent i Kommerskollegium. Instruktörens verksamhet bestod främst i rådgivning och upplysning till hemslöjdsorganisationer. Instruktören handlade också frågor om hemslöjdens råvaror och avsättning.

Förste hemslöjdskonsulenten 1952-1974

Tjänsten som förste hemslöjdskonsulent ersatte 1952 Statens instruktör i hemslöjd. Konsulenten beredde hemslöjdsärenden i kollegiet, gav råd och upplysningar till hemslöjdens organisationer och bedrev informations- och konsultverksamhet. 1973 överfördes hemslöjdsfrågorna till Statens industriverk. Handlingar angående hemslöjd ingår även i statens instruktörs för hemslöjd arkiv och i industribyråns huvudarkiv.

Sekretariatet för TEKO- och glasexport 1970-1976

Sekretariatet för TEKO- och glasexport inrättades 1970 sedan Kommerskollegium fått uppdraget att administrera statligt stöd för exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrin och glasbruken. Administrationen av exportstödet till glasindustrin överfördes 1973 till Sveriges exportråd. Enheten kallades därefter TEKO-sekretariatet. Sekretariatet upphörde 1976 och uppgifterna överfördes till Statens industriverk. Samtliga akter rörande garantilån för 1973 har överlämnats till Statens industriverk.

Elektriska byrån med föregångare 1903-1973

Tillsynen över elektriska anläggningar överfördes 1903 från Telegrafstyrelsen till Kommerskollegium och under kollegiet lydande inspektörer (fr.o.m. 1927 Statens elektriska inspektion). Ärendena handlades först vid bergs- och industribyrån, från 1920 av en sektion inom industribyrån, 1938 ombildad till en självständig byrå. Verksamheten expanderade efter hand starkt då enheten handlade ärenden om installatörsbehörighet samt lån och bidrag till utbyggnaden av kraftverk, ledningsnät och andra anläggningar. 1973 överfördes uppgifterna till Statens industriverk. Arkivet omfattar elektriska sektionens och byråns arkiv. Vissa handlingar från tiden före 1938 ingår dock i kollegiets huvudarkiv.

Huvudarkivet

Avdelningen för elektrifieringsbidrag 1962-1973

Elektrifieringsberedningen, som handlade ärenden rörande statligt stöd till anläggning och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden, upphörde 1962 och dess uppgifter övertogs av Kommerskollegium. 1973 överfördes arbetsuppgifterna till Statens industriverk. Även huvuddelen av arkivet överfördes dit.

Sjöfartsbyrån 1920-1955

1892-1919 var sjöfartsärendena fördelade på två byråer, byrån för ärenden angående utrikeshandeln och sjöfarten samt byrån för ärenden angående inrikeshandeln och sjöfarten. Sjöfartsbyrån tillkom 1920 och var indelad i en administrativ sektion och en fartygsregistreringssektion. Till administrativa sektionen hörde även vissa fristående befattningshavare: navigationsskoleinspektören, skeppsmätningsöverkontrollören och sjötekniske konsulenten.

Administrativa sektionen 1920-1955

Sektionens handlingar från tiden 1920-1944 ingår med vissa undantag i Kommerskollegiets huvudarkiv, bl.a. i stora dossierserien.

Skeppsmätningsöverkontrollören 1875-1955

Skeppsmätningsorganisationen fick 1875 en fastare administrativ struktur (SFS 1874:39, 40 och 42). Riket indelades i fem skeppsmätningsdistrikt, vart och ett med en skeppsmätningskontrollör direkt underställd (Generaltullstyrelsen. Skeppsmätningskontrollören i Stockholm skulle som överkontrollör bereda skeppsmätningsärenden vid Generaltullstyrelsen. 1920 blev Kommerskollegium chefsmyndighet för skeppsmätningsväsendet. Skeppsmätningsöverkontrollörens arbetsuppgifter övertogs 1956 av Sjöfartsstyrelsens fartygsbyrås skeppsmätningssektion.

Fartygsregistreringssektionen 1902-1955

Under större delen av 1800-talet var registreringen av svenska fartyg decentraliserad. Fartygsregister fördes vid de olika sjömanshusen, medan Kommerskollegium utfärdade pass- och nationalitetshandlingar för svenska fartyg i utrikesfart (sjöpass resp. fribrev). 1892 (SFS 1891:77) överflyttades registreringen av svenska fartyg till Kommerskollegium. I samband därmed ersattes fribreven med nationalitets- och registreringscertifikat för fartyg. 1901 gjordes fartygsregistret till underlag för inteckningsväsendet rörande fartyg. Registreringsärendena handlades 1892-1901 av sjöpassnotarien vid inrikesbyrån. År 1902 inrättades en särskild fartygsregistreringsavdelning. Fr.o.m. 1920 ingick avdelningen såsom fartygsregistreringssektion i den nybildade sjöfartsbyrån, som 1956 överfördes till Sjöfartsstyrelsen. 1976 övertog Stockholms tingsrätt uppgiften att föra sjöfartsregistret. Fartygsregistreringsavdelningen/sektionen utgav vidare Sveriges Code-List (signalregister över svenska fartyg på engelska) samt fr.o.m. 1907 Sveriges skeppslista.

Behörighetsbevis för fartygsbefäl utfärdades enligt befälsförordningarna (SFS 1878:46, 1912:54, 1936:315) av Kommerskollegium. Behörighetsbreven (befälhavarbrev och styrmansbrev) ingår t.o.m. 1891 i sjöpassexpeditionens arkiv. Liggare angående maskinbefäl fördes hos navigationsskoleinspektören.

Fartygsakterna avställs i första hand efter fartygens registreringsnummer och innehåller handlingar fram till 1976. Fartygsakterna skall således sökas i arkiven från fartygsregistreringssektionen (nr 1-9631), Sjöfartsstyrelsens juridisk-sociala byrå (nr 9632-11076) och Sjöfartsverkets centralförvaltning, administrativa avdelningen (nr 11077-11606). Register och stora delar av de dossierlagda handlingarna har överförts till Sjöfartsstyrelsen, juridisk-sociala byrån.

Sjötekniske konsulenten 1906-1955

Sjötekniska biträdet vid Kommerskollegium, fr.o.m. 1929 kallad sjötekniske konsulenten, tillsattes 1906. Tjänsten hörde till utrikeshandelsbyrån till 1920, därefter till sjöfartsbyrån. 1956 överfördes befattningen till Sjöfartsstyrelsen.

Sjötekniske konsulenten utövade efterhandskontroll av fartygens säkerhet. Vid sjöolyckor som medfört skador skulle enligt sjölagen (SFS 1891:35) fartygens befälhavare avge sjöförklaring inför domstol eller svensk konsul, vilket främst avsåg att klarlägga den privaträttsliga ansvarigheten. I anslutning därtill skulle en undersökning av orsakerna till olyckan företas (från 1915 kallad sjöförhör). Kommerskollegiets sjötekniske konsulent skulle granska undersökningsprotokoll och sjöförklaringar från sjöteknisk synpunkt och avge yttrande över olycksorsakerna.

Handlingar angående sjöolyckor återfinns även i huvudarkivet och i sjöfartsbyråns administrativa sektions arkiv.

Navigationsskoleinspektören 1864-1955

Grunden till den statliga sjöbefälsutbildningen lades 1841, då navigationsskolor inrättades i Stockholm, Göteborg, Gävle, Malmö och Kalmar. Senare tillkom skolor i Härnösand, Visby, Karlshamn, Västervik och Strömstad. År 1912 indrogs skolorna i Gävle, Visby, Karlshamn, Västervik och Strömstad.

Tillsynen över navigationsskolorna utövades först av Kommerskollegium. 1858 inrättades en tjänst som navigationsskoleinspektör med uppgift att övervaka undervisningen, förrätta examina, meddela examensföreskrifter och inkomma med förslag om undervisningen och skolornas organisation. 1877 överflyttades handläggningen av navigationsskoleärendena från Kommerskollegium till Förvaltningen av sjöärendena, fr.o.m. 1878 Marinförvaltningen. 1920 blev Kommerskollegium åter överstyrelse för navigationsskolorna. Till inspektörens tidigare arbetsuppgifter inom utbildningsväsendet lades nu handläggningen av behörighetsärenden, som tidigare hade legat hos kollegiets inrikesbyrå. Tjänsten delades 1949 på två befattningshavare, nautiske inspektören och maskintekniske inspektören över navigationsskolorna/sjöbefälsskolorna. 1956 överfördes inspektörerna till Sjöfartsstyrelsens juridisk-sociala byrå.

Statens isbrytardirektör 1947-1955

Det första statliga isbrytarfartyget Atle togs i bruk 1926. Isbrytarverksamheten leddes då av chefen för Sjöförsvarets kommandoexpedition, från 1940 av Marinstaben. Till verksamheten knöts Statens isbrytarnämnd. 1947-1955 lydde verksamheten under Kommerskollegiets sjöfartsbyrå med Statens isbrytardirektör som verkställande tjänsteman. Isbrytardirektören hade lokala isbrytarombud och vid behov kunde lokala iskontor upprättas. Bemanning m.m. av de statliga isbrytarna sköttes av marinen.

1956 överfördes verksamhetsområdet till Sjöfartsstyrelsen.

Fartygsinspektionsbyrån 1915-1955

Under 1800-talets senare hälft tillkom alltmer omfattande bestämmelser om sjösäkerhet. 1899 förordnade Kungl. Maj:t tre inspektörer för passagerarångfartyg, underställda Kommerskollegium, 1909 en inspektör för fartygs bärgningsredskap. 1915 inrättades en regional fartygsinspektion med sex distrikt och Kommerskollegium som chefsmyndighet. Samtidigt tillkom inom kollegiets byrå för utrikes handeln och sjöfarten en fartygsinspektionsavdelning, 1920 ombildad till fartygsinspektionsbyrån. 1956 överfördes fartygsinspektionen från Kommerskollegium till Sjöfartsstyrelsen.

Fartygsinspektionsbyråns arkiv omfattar även handlingarna från fartygsinspektionsavdelningens tid. Omfattande handlingsbestånd är överförda till Sjöfartsstyrelsen, bl.a. dossierer över svenska fartyg som var registrerade vid 1955 års utgång och samtliga separat förvarade ritningar.

Sjöfartssociala avdelningen 1915-1955

Inom Socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå inrättades 1915 en avdelning för sjöfartsärenden. Fr.o.m. 1938 ingick den i Riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå men fördes den 1 juli 1938 till Kommerskollegium som en självständig avdelning, sjöfartssociala avdelningen. 1956 uppgick avdelningen i Sjöfartsstyrelsens juridisk-sociala byrå.

Avdelningen skulle ha tillsyn över förhållandena inom sjöfarten i fråga om de anställdas skydd mot olycksfall och ohälsa. Det gällde bl.a. frågor om bostäder, kosthåll, bemanning, arbetstid och organisationen av lastning och lossning.

Arkivet omfattar handlingar från avdelningens hela verksamhetsperiod, oavsett myndighetstillhörighet. Protokoll i sjöfartssociala ärenden ingår dock i respektive byrås arkiv. I avdelningens arkiv ingår vissa handlingar från tiden efter 1956.

Fraktfartslicensavdelningen 1919-1921

1916 inrättades en fartygsavdelning inom Statens handelskommission för handläggningen av ärenden om undantag från förbud mot tidsbefraktning av svenskt fartyg, upplåtande av nyttjanderätt till svenskt fartyg åt utlänning m.m. 1917 fick avdelningen även hand om ärenden om tillstånd till utförsel av skeppsproviant och skeppsförnödenheter. 1919 överfördes ärenden angående tillstånd till transport av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort, upplåtelse av svenskt fartyg genom tidsbefraktning till utlänning samt vissa ärenden rörande fartygsproviant m.m. till Kommerskollegium (SFS 1919:615). Där inrättades en särskild avdelning för fraktfartslicenser. Avdelningen avvecklades 1921.

Allmänna byrån 1944-1973

Handels- och administrativa byrån tillkom 1920 och ändrade namn till allmänna byrån 1956. Byrån ombildades 1973 till inrikeshandels- och administrativa byrån (se näringsrättsliga byrån). Till byrån hörde kassakontoret och registratorskontoret. 1920-1924 fanns vid byrån en särskild upplysningssektion, som bedrev kommersiell upplysningsverksamhet. T.o.m. 1955 handlade byrån ärenden angående hamn-, grundpenning- och kanaltaxor samt reglementen för kanaler. 1956 överfördes dessa ärenden till den nyinrättade Sjöfartsstyrelsen. Ärenden angående traktater och andra överenskommelser med främmande makter överfördes 1956 till utrikes- och utredningsavdelningen. 1956 övertog byrån från Handelsdepartementet ärenden rörande tillstånd för utlänningar och i utlandet bosatta svenskar att inneha vissa uppdrag i aktiebolag och ekonomiska föreningar. 1967 tillkom en ny omfattande ärendegrupp, resegarantiärenden.

1920-1943 diariefördes byråns ärenden på kollegiets gemensamma registratorskontor och handlingarna arkivlades i huvudarkivets dossierserier. 1944 decentraliserades diarieföring och arkivbildning till de olika byråerna.

Upplysningssektionen 1920-1924

Näringsrättsliga byrån 1981-1995

Näringsrättsliga frågor handlades inom allmänna byrån till 1973, då de fördes till inrikeshandels- och administrativa byrån. Denna byrå delades 1981 i näringsrättsliga byrån och administrativa byrån. Enheterna hade dock i stort fungerat fristående från varandra med separat arkivläggning sedan 1973. Näringsrättsliga byråns arkiv börjar därför 1973. Åren 1992- 1995 avvecklades byråns olika verksamheter och arbetsuppgifterna övertogs av andra myndigheter.

Byrån handlade bl.a. ärenden om tillstånd för utländska medborgare att sitta i svenskt aktiebolags styrelse eller idka näring i Sverige, resegarantier, Sydafrikabojkotten och granskningen av vissa branscher. Dess uppgift att auktorisera och utöva tillsyn över revisorer överfördes till Revisorsnämnden 1995, motsvarande uppgift i fråga om tolkar och translatorer till Kammarkollegiet 1994.

Monopolutredningsbyrån 1946-1956

1946 fick Kommerskollegium i uppdrag att utöva övervakning enligt lagen om övervakning av konkurrensbegränsning inom näringslivet (SFS 1946:448). Byrån upprättade ett register över konkurrensbegränsande överenskommelser och genomförde olika undersökningar om konkurrensbegränsning. Monopolutredningsbyråns uppgifter överfördes 1957 till (Statens pris- och kartellnämnd, som övertog kartellregistret, akter och oavslutade undersökningar.

Kommissioner

1672 års kommission angående tullen i Göteborg m.fl. orter

Kommissionen tillsattes av kollegiet den 24 december 1672 för undersökning av tull- och nederlagsverket i Göteborg.

1711 års kommission i Halmstad angående tobak och vin, som olovligen införts på ett holländskt fartyg

Kommissionen tillsattes den 7 december 1711 av Kammar- och Kommerskollegierna.

1713 års kommissorialrätt i Marstrand angående en tvist mellan magistraten i Göteborg och rådmannen i Marstrand Olof Arvidsson

Kommissorialrätten tillsattes av Kommerskollegium den 2 mars och fick Göta hovrätts konstitutorial den 7 mars 1713.

Handlingar från företag och enskilda

I anslutning till Kommerskollegiets arkiv finns några mindre arkivbestånd som troligen till en del härrör från enskilda personer och företag. De har inte kunnat hänföras till ett visst arkiv inom kollegiet.

Mariebergs porslinsfabrik

Brännugnsbok från Mariebergs porslinsfabrik, med uppgifter om tillverkningen: antal, beskrivning, värde. Mikrofilmad.

Ostindiska kompaniet

Försäljningsböcker med protokoll med detaljerade uppgifter om auktionerna på de olika fartygens laster insändes till Kommerskollegium. De förvaras separat här tillsammans med två kapitalböcker.

Strömsholms slussverk

Handlingarna från Strömsholms kanal- och slussverks direktion härrör från advokatfiskalen C. M. Rydqvist, som var ledamot av kanaldirektionen. Huvuddelen av Strömsholms slussverks arkiv förvaras hos Hallstahammars kommun.

Presidenten Erland Broman

Advokatfiskalen A.J. Edman och familjen Tottie

Sjökapten Thomas Thomaeus 1762-

Kommerserådet J.O. Wennberg

Oordnade handlingar

Oordnade handlingar som ej förts till visst delarkiv (23 hm)

Ämnesord

Ämnesord, sak

Industristatistik (Lokalt ämnesord)

Hänvisningar

Reproducerat	Del
Repro. anm.	Huvuduppgifter (H I aah) även på mikrofilm (H I aai, aak).

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2024-07-05 10:52:01

Serier (225 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
B	KONCEPT			Läsesal
B I	KONCEPT TILL AVGÅNGNA SKRIVELSER ANG. INDUSTRI, BERGSHANTERING, FLOTTNING M.M.			Läsesal
B I a	Bergshantering, elverk, industri och flottning 1924-1960		Volymerna omfattar koncept för både bergshantering, elverk, industri och flottningsstatistik där ej annat angives. Serien omfattar även anmärkningsskrivelser. Fr.o.m. år 1945 ingår även en del inkomna skrivelser bland koncepten.
B I b	Kapitalinvesteringsutredningen
B I c	Industrianmälningar		Industrianmälningar till industriregistret 1913-1924 förvaras hos Riksarkivet. Industriregistret indrogs fr.o.m. den 1 juli 1924 (SFS 1924 nr. 172). - 1924-1926 Koncept till avgående skrivelser med uppgift att industriregistret indragits. Utgallrat den 8.1.1965 enligt SFS 716/53 §. (1 bunt).	Läsesal
B I d	Sveriges utbyggda vattenkraft 1929-1931
B I e	Regummeringsutredningen 1939		- 1939. Ingår i H I dm:1.	Läsesal
B II	KONCEPT TILL AVGÅNGNA SKRIVELSER ANG. HANDELSSTATISTIKEN			Läsesal
B II a	Huvudserien 1924-30/6 1962		1924-1933 omfattar serien även de s.k. "vissa skrivelserna". Fr.o.m. år 1949 ingår även inkomna skrivelser i serien.
B II b	OEEC-skrivelser 1952-1955
B III	KONCEPT TILL AVGÅNGNA SKRIVELSER ANG. SJÖFARTSSTATISTIKEN			Läsesal
B III a	Huvudserien 1925-30/6 1962
B III b	"Specialregistret" 1943-30/6 1962		Koncept till statistiska sammanställningar för enskildas räkning m.m. Omfattar även inkomna skrivelser.
B III c	"Diverse ärenden" 1936-1942		- 1936-1940. Ärenden 1936, 1938-1940 ingår i dossier nr. 1. (Enligt anmärkning på registerbladet för ärendena 1941.).
B III d	Undersökningen ang. sjöfartsnäringens ekonomi 1936-1939
B IV	KONCEPT TILL AVGÅNGNA SKRIVELSER ANG. PARTIPRISINDEX 1919-30/6 1962
B V	KONCEPT TILL AVGÅNGNA "DIVERSE SKRIVELSER" 1924-1962 30/6		Skrivelserna benämnda vissa eller diverse skrivelser fram t.o.m. år 1952. Fr.o.m. år 1943 omfattar serien även inkomna skrivelser. - 1924-1933 Se serien B II a. - 1934 Se serien B I a:11.
B VI	KONCEPT TILL AVGÅNGNA SKRIVELSER ANG. KOMMERSIELLA MEDDELANDEN 1924-1957		Innehåller även inkomna skrivelser där ej annat anges.
B VII	KONCEPT TILL AVGÅNGNA HEMLIGA SKRIVELSER 1940-1949		Skrivelser med dåtida sekretessbelagda uppgifter.
B VIII	KONCEPT TILL UTGÅENDE SKRIVELSER TILLHÖRANDE KAFFEUTREDNINGEN 1934		- 1934 Ingår i H IX:13.	Läsesal
C	DIARIER			Läsesal
C I	DIARIER TILL INDUSTRI-, BERGSHANTERINGS- OCH FLOTTNINGSSTATISTIKEN			Läsesal
C I a	Industriberättelsens diarier över korrespondensen med myndigheter 1923-1949
C I b	Diarium till bergverksstatistiken 1926-1944
C I c	Diarier till flottningsstatistiken 1923-1944
C I d	Diarier till kapitalinvesteringsutredningen 1939-1948		- 1939-1948 Ingående diarier 1939, 1941-1944, 1946-1948. Se serien B. - 1939, 1941-1948 Utgående diarier. Se serien B.	Läsesal
C I e	Diarier över anmärkningsskrivelser 1917-1943		Rör industri, bergverk och flottning. - 1924-1925 Ang. bergshantering. Ingår i diariet för tiden 1917-1923 som förvaras hos Riksarkivet.
C I f	Diarium över korrespondens med elektricitetsverk 1922-sept.1942
C I g	Diarier till utredningen rörande Sveriges utbyggda vattenkraft 1930
C I h	Diarier till regummeringsutredningen 1938-1939		- 1939 In- och utgående diarier. Ingår i H I dm:1.	Läsesal
C II	DIARIER TILL HANDELSSTATISTIKEN 1913-30/6 1962		- 1913-1946 Utgående kanslidiarium. Överlämnat till Riksarkivet. - 1914-1946 Ingående diarium. Överlämnat till Riksarkivet.
C III	DIARIER TILL SJÖFARTSSTATISTIKEN			Läsesal
C III a	Ingående diarier 1924-1942
C III b	Utgående diarier 1924-1942
C III c	Diarier till specialundersökningar 1934-1937
C IV	DIARIER TILL PARTIPRISINDEX 1922-30/6 1962
C IX	DIARIER TILLHÖRANDE KAFFEUTREDNINGEN 1934		- 1934 Ingår i H IX:13.	Läsesal
C V	DIARIER FÖR KOMMERSIELLA MEDDELANDEN 1913-1950		Diarierna fram till år 1923 förvaras hos Riksarkivet med undantag av vissa diarier som på grund av inbindningen införlivats med diarierna för tiden efter 1923. - 1913-1948 Utgående diarium. Överlämnat till Riksarkivet.
C VI	DIARIER ÖVER INKOMNA OCH AVGÅNGNA "DIVERSE SKRIVELSER" 1913-30/6 1962		Tillhör serien B V och E VI. - 1913-1936 Utgående diarium. Äldre signum: "Utgående diarium över skrivelser ej hänförliga till något av specialdiarierna". Överlämnat till Riksarkivet.
C VII	ROTLAR 1924-1943
C VIII	DIARIUM ÖVER INKOMNA OCH AVGÅNGNA "HEMLIGA" SKRIVELSER 1940-1949
D	LIGGARE OCH REGISTER			Läsesal
D I	INDUSTRI-, BERGVERKS- OCH FLOTTNINGSSTATISTIKEN			Läsesal
D I a	Register över fabriker 1922-1927
D I aa	Industristatistikens kortregister -1961		Kortregister i kartonger. Adressplåtsavdrag kompletterade med viss annan information. Vol. 1-10 sorterade alfabetiskt ("Karlssons register"), vol. 11-21 landsfiskalsdistriktsvis inom länen (avser 1952-1961).
D I ab	Industristatistik, avprickningsregister 1957-1961		Kapslar. Utgöres av uppgiftslämnarregister i kontrollnummerordning. Innehåller även anmärkningsskrivelser m.m.
D I b	Register över bergverk 1922-1929, 1955
D I c	Förteckning över flottningsföreningar i riket 1929		Uppgjord i oktober 1929 på grundval av Kommerskollegii primärmaterial.
D I d	Förteckning över uppgiftslämnare till kapitalinvesteringsundersökningen 1938-1961
D I e	Förteckningar över sågar till sågverksinventeringen 1953
D I f	Förteckningar över sågar till sågverksinventeringen 1958
D I g	Industristatistikens formulär 1959-1961
D II	UTRIKESHANDELSSTATISTIKEN			Läsesal
D II a	Statistiskt nr i 1914 års stat. varuförteckning sammanställda med korresponderande stat. nr i 1930 års tulltaxa
D II b	Förteckningar över handelsstatistikens material 1941-1962
D III	SJÖFARTSSTATISTIKEN			Läsesal
D III a	Redarförteckningar 1924-1959		Ordnade läns- och ortsvis. Vissa redarförteckningar har även tjänstgjort som avprickningsliggare för inkomna uppgifter.
D III b	Redarförteckningar till specialundersökningar 1934-1937		- 1934 Redarförteckning till sjöfartsnäringsutredningen 1934. Ingår i serien C III c:1. - 1936-1937 Redarförteckning till statistiskekonomisk undersökning ang. sjöfarten 1936-1937. Ingår i serien C III c:3.	Läsesal
D III c	Register över Sveriges handelsflotta 1938-1962		Bearbetningskort över fartyg. Utgör grundval till arbetstabeller. Uppgifterna hämtade från redarematerialet och anmälningarna från fartygsregistret. Korten är ordnade alfabetiskt efter fartygens namn.
D III d	Förteckningar över lejdbåtar 1942-maj 1945
D IV	LIGGARE OCH REGISTER TILL KVARTALS- OCH LAGERSTATISTIKEN			Läsesal
D IV a	Formulärsamling november 1939-juni 1962		Serien saknas 1993.
D IV b	Register och adresslistor 1939-1961
D V	Arkivförteckning, tillägg 1941-1950		- Tilläggsförteckning över statistiska byråns arkiv 1941-1950. Ligger i D III d:1.	Läsesal
E	INKOMNA HANDLINGAR			Läsesal
E I	KUNGLIGA BREV 1924-30/6 1962		Förvaras för tiden före 1924 hos Riksarkivet.
E II	INKOMNA SKRIVELSER ANG. INDUSTRI, BERGSHANTERING, FLOTTNING M.M.			Läsesal
E II a	Industri, bergshantering, elverk och flottning 1946-30/6 1962		1946-30/6 1962. Ingår i serien B I a.	Läsesal
E II b	Kapitalinvesteringsutredningen 1939-1955		- 1939-1955. 1939, 1941-1945, 1947-1955. Se serien B I b.	Läsesal
E II c	Industrianmälningar 1954-1957		Industrianmälningarna har legat till grund för registret.
E II d	Undersökningen rörande Sveriges utbyggda vattenkraft 1930		Ingår i serien B I d.	Läsesal
E II e	Regummeringsutredningen 1939		- 1939. Ingår i H I dm:1.	Läsesal
E III	INKOMNA SKRIVELSER ANG. HANDELSSTATISTIKEN			Läsesal
E III a	Huvudserien 1924-30/6 1962
E III b	OEEC-skrivelser 1949-1953
E IV	INKOMNA SKRIVELSER ANG. SJÖFARTSSTATISTIKEN			Läsesal
E IV a	Huvudserien 1924-1955
E IV b	Specialregistret 1943-30/6 1962		- 1943-30/6 1962. Se serien B III b.	Läsesal
E IV c	Undersökningen ang. sjöfartsnäringens ekonomi 1936-1939		Ingår i serien B III d.	Läsesal
E IX	INKOMNA HEMLIGA SKRIVELSER 1940-1949		- 1940-1949. Se serien B VII.	Läsesal
E V	INKOMNA SKRIVELSER ANG. PARTIPRISINDEX 1919-1962 30/6
E VI	INKOMNA HANDLINGAR TILL KVARTALS- OCH LAGERSTATISTIKEN 1944-1950
E VII	INKOMNA SKRIVELSER ANG. KOMMERSIELLA MEDDELANDEN 1924-1957		- 1924. Se serien B VI.
E VIII	"DIVERSE" INKOMNA SKRIVELSER 1924-1958
E X	INKOMNA SKRIVELSER TILL KAFFEUTREDNINGEN 1934		- 1934. Ingår i H IX:13.	Läsesal
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE			Läsesal
F I	HUVUDSERIEN
F II	HANDLINGAR ANG. INDUSTRISTATISTIKEN 1938-1957
F III	HANDLINGAR ANG. HANDELSTRAKTATER M.M. 1946 OCH TIDIGARE
F IV	HANDLINGAR TILL UTRIKESHANDELSSTATISTIKEN		Serien saknas 1993.
F V	HANDLINGAR ANG. SJÖFARTS- OCH ANNAN TRANSPORTSTATISTIK 1941-1951 O. ODAT.
F VI	HANDLINGAR ANG. PARTIPRISINDEX 1950-1961 O. ODAT.
F VII	HANDLINGAR ANG. KVARTALS- OCH LAGERSTATISTIKEN 1949-1952 O. ODAT.		Serien saknas 1971.
H	STATISTIK			Läsesal
H I	INDUSTRI- OCH BERGSHANTERING M.M.			Läsesal
H I a	Industri- och bergverksstatistik			Läsesal
H I aa	Primäruppgifter			Läsesal
H I aaa	Specialuppgifter från fabriker 1924-1961		Historik ang. industristatistiken finnes i inledningen. Den 1/7 1962 överfördes statistiken till Statistiska centralbyråns byrå för industristatistik. Uppgifterna för år 1960 och 1961 har bearbetats och publicerats av Statistiska centralbyrån men det statistiska materialet har av praktiska skäl förtecknats i Kommerskollegii arkivförteckning. Uppgifterna är 1924 - 1949 ordnade efter län, kommun och industrigrupp, 1950 - 1951 efter län, industrigrupp och kommun och 1952 - 1961 efter industrigrupp, län och kommun. Serien bunden. Specialuppgifter rörande krigsmakten har förtecknats sist. De är hemliga i högst 50 år enligt sekretesslagen § 4 (SFS 429/37). Hemliga handlingar utlånas först efter samråd med SCB:s byrå för industristatistik.
H I aab	Specialuppgifter från bryggerier, sockerbruk, brännerier m.m. 1924-1951		Specialuppgifter från bryggerier, sockerbruk, brännerier och tobaksfabriker. Historik ang. statistiken finnes i inledningen. Uppgifterna t.o.m. år 1923 förvaras hos Riksarkivet. Uppgifterna är ordnade länsvis. Serien bunden.
H I aac	Specialuppgifter från elverk 1924-1961		Statistiska uppgifter angående elverk har publicerats av Kommerskollegium sedan år 1900. 1900 - 1910 publicerades statistiken i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik: Fabriker och manufakturer. Fr.o.m. 1911 publiceras statistiken i serien Sveriges officiella statistik: Industri. Den 1 juli 1962 överflyttades statistiken till Statistiska centralbyråns byrå för industristatistik. Uppgifterna för år 1960 och 1961 har bearbetats och publicerats av Statistiska centralbyrån, men det statistiska materialet har av praktiska skäl förtecknats i Kommerskollegii arkivförteckning. Uppgifterna t.o.m. år 1923 förvaras hos Riksarkivet. Uppgifterna är ordnade länsvis samt inom länet alfabetiskt efter företagets namn. Serien bunden.
H I aad	Specialuppgifter från gruvor 1924-1961		Historik angående statistiken finnes i inledningen. Den 1 juli 1962 överflyttades statistiken till Statistiska centralbyråns byrå för industristatistik. Uppgifterna för år 1960 och 1961 har bearbetats och publicerats av Statistiska centralbyrån, men det statistiska materialet har av praktiska skäl förtecknats i Kommerskollegii arkivförteckning. Uppgifterna t.o.m. år 1923 förvaras hos Riksarkivet. Uppgifterna är ordnade länsvis samt fr.o.m. 1942 dessutom i löpande nummerföljd efter kontrollnummer. Serien bunden.
H I aae	Specialuppgifter från järnverk 1924-1961		Historik angående statistiken finnes i inledningen. Den 1 juli 1962 överflyttades statistiken till Statistiska centralbyråns byrå för industristatistik. Uppgifterna för år 1960 och 1961 har bearbetats och publicerats av Statistiska centralbyrån, men det statistiska materialet har av praktiska skäl förtecknats i Kommerskollegii arkivförteckning. Uppgifterna t.o.m. år 1923 förvaras hos Riksarkivet. Uppgifterna ordnade länsvis samt fr.o.m. 1942 i löpande nummerföljd efter kontrollnummer. Serien bunden.
H I aaf	Specialuppgifter från stenbrott 1924-1961		Statistiska uppgifter angående stenbrott har publicerats av Kommerskollegium sedan år 1913. 1913 - 1920 publicerades statistiken i serien Sveriges officiella statistik: Industri. Fr.o.m. 1921 publiceras statistiken i serien Sveriges officiella statistik: Bergshantering (SFS 1922:162). Den 1 juli 1962 överflyttades statistiken till Statistiska centralbyråns byrå för industristatistik. Uppgifterna för år 1960 och 1961 har bearbetats och publicerats av Statistiska centralbyrån men det statistiska materialet har av praktiska skäl förtecknats i Kommerskollegii arkivförteckning. Uppgifterna t.o.m. år 1923 förvaras hos Riksarkivet. Uppgifterna är ordnade länsvis samt fr.o.m. 1942 i löpande nummerföljd efter kontrollnummer. Serien bunden. Innehåller 1924 - 1938 även specialuppgifter från kalkbruk m m.
H I aag	Specialuppgifter från kalkbruk m.m. 1939-1961		Statistiska uppgifter angående kalkbruk har publicerats av Kommerskollegium sedan år 1913. 1913 - 1920 publicerades statistiken i serien Sveriges officiella statistik: Industri. Fr.o.m. år 1921 publiceras statistiken i serien Sveriges officiella statistik: Bergshantering (SFS 1922:162). Den 1 juli 1962 överflyttades statistiken till Statistiska centralbyråns byrå för industristatistik. Uppgifterna för år 1960 och 1961 har bearbetats och publicerats av Statistiska centralbyrån men det statistiska materialet har av praktiska skäl förtecknats i Kommerskollegii arkivförteckning. Uppgifterna t.o.m. år 1923 förvaras hos Riksarkivet. Uppgifterna ingår 1924 - 1938 i H I aaf Specialuppgifter från stenbrott. Uppgifterna är ordnade efter företagets ort, länsvis samt fr.o.m. 1942 dessutom i löpande nummerföljd efter kontrollnummer. Serien bunden.
H I aah	Huvuduppgifter 1941-1961		Huvuduppgifterna inhämtas fr.o.m. 1941. De inhämtas gemensamt för samtliga industrigrenar och avser summarisk redovisning av produktionens värde, vissa produktionskostnader och personal jämte uppgift om använd drivkraft samt alstring och förbrukning av el-energi. Huvuduppgifterna ersätter de tidigare s.k. kartolinerna över arbetskraft och drivkraft. (Se serie H I aba). Fr.o.m. den 1 juli 1962 inhämtas uppgifterna av Statistiska centralbyråns byrå för industristatistik. Uppgifterna är ordnade efter industrigrupp (oavsett undergrupp), län och distrikt. Bergverksstatistikens uppgifter ligger först i varje grupp. Kartonger. Huvuduppgifter rörande krigsmakten har förtecknats sist. Serien mikrofilmad fr.o.m. volym 1, se H I aai och H I aak.
H I aai	Huvuduppgifter, mikrofilm, arkivexemplar 1941-		Serien mikrofilmad. Volyminnehåll se serie H I aah.
H I aak	Huvuduppgifter, mikrofilm, bruksexemplar 1941-		Serien mikrofilmad. Volyminnehåll se serie H I aah.
H I ab	Tabeller och sammandrag			Läsesal
H I aba	Kartoliner över arbetskraft och drivkraft 1924-1940		Kartolinerna från tiden före år 1924 förvaras hos Riksarkivet. Fr.o.m. år 1941 inhämtas ung. motsvarande uppgifter på särskilda formulär, de s.k. huvuduppgifterna. (Se serien H I aah). Kartolinerna är ordnade efter industrigrupp och i länsordning. Kartonger där ej annat angives.
H I abb	Rikskartoliner över arbetskraft och drivkraft 1924-1940		"Rikstabletter" enligt äldre benämning. Ordnade efter industrigrupp. Serien upphör 1940. Kartonger där ej annat anges.
H I abc	Ortsstatistiska hjälptabeller 1923-1961		Redovisning ortsvis i länsbokstavsordning av arbetare, drivkraft och värde industrigruppvis. Tabellerna 1913-1922 förvaras i Riksarkivet.
H I abd	Kvantitetsbilagor 1924-1959		Sammandrag över produktionen redovisat industrigruppvis efter län, ortsenhet och anläggning, uppgjorda på grundval av de specialuppgifter som årligen inhämtas från industriföretagen. Kvantitetsbilagorna 1897-1923 förvaras hos Riksarkivet. Serien bunden. Kvantitetsbilagor rörande krigsmakten har förtecknats sist. De äro hemliga högst 50 år enligt sekretesslagen §4 (SFS 429/37).
H I abe	Arbetstabeller till bergverksstatistiken 1924-1959		Ev. förekommande arbetstabeller före år 1924 förvaras hos Riksarkivet.
H I abf	Tabeller till industriberättelsen 1924-1955		Fr.o.m. 1948 utgöres tabellerna av maskinlistor. Tabellerna från tiden före år 1924 förvaras hos Riksarkivet.
H I abg	Tabeller över råvaruförbrukningen 1933-1959		Tabeller över förbrukningen av viktigare råvaror har sammanställts årligen sedan år 1933. Tabellerna bygger på de specialuppgifter som årligen inhämtats från industriföretag. Ordnade efter vara och industrigrupp. Buntar.
H I abh	Bränsletabeller 1941-1959		Bränsletabellerna är baserade på huvuduppgifternas uppgifter. 1913-1940 finns till bränsletabellerna motsvarande uppgifter på kartolinerna över arbetskraft och drivkraft.
H I abi	Sammandrag av huvuduppgifterna 1941-1949
H I abk	Tabeller rörande produktionskostnader 1941-1959		Tabellerna är baserade på huvuduppgifternas uppgifter.
H I abl	Kvantitetsbilagor ang. elverk 1954-1959		Ingår före år 1954 i kvantitetsbilagorna för samtliga industrigrupper. Se serien H I abd. Maskinlistor.
H I abm	Preliminärtabeller 1946-1958
H I abn	-----------------------------------------			Läsesal
H I abo	Maskinlistor till industristatistiken m.m. 1948-1959		Serien i kartonger.
H I abp	Tabeller, industristatistik 1960-1961
H I b	Den svenska industrins kapitalinvesteringar			Läsesal
H I ba	Höstundersökningen 1938-1961		Årlig statistik. Börjar 1938. Den 1 juli 1962 överfördes statistiken till Statistiska centralbyrån. Uppgifter lämnas om föregående års verkställd investering, innevarande års beräknad ev. verkställd samt nästkommande års planerad kapitalinvestering; detta sistnämnda dock först fr.o.m. år 1941. Uppgifterna inbundna industrigruppvis. På varje volym anges vilka industrigrupper volymen omfattar samt 2 eller 3 av de år uppgifterna avser. (Sista inom parentes nedan). 1940 inhämtades inga uppgifter. Uppgifterna angående krigsmakten, förtecknade för sig, är HEMLIGA enligt SFS 429/37 § 4 i högst 50 år. Serien inbunden i svart klot, t.o.m. 1952/1953, därefter olika färg på volymerna: med röda, gröna, blå och gula ryggar. Från 1948/1949 är volymerna i A 4-format, tidigare i folio.
H I bb	Vårundersökningen 1955-1961		Årlig statistik. Börjar 1955. Statistiken överfördes den 1 juli 1962 till Statistiska centralbyrån. Kompletterande undersökning, varvid begärts dels definitiva uppgifter rörande verkställda investeringar senast förflutna år, dels reviderade uppgifter om planerade investeringar under löpande år. Uppgiftsblanketterna inbundna industrigruppvis. På varje volym anges vilka industrigrupper volymen omfattar. De årtal som angivits på volymerna har satts inom parentes nedan.
H I bc	Sommarundersökningen 1961		Provundersökning med kvartalsvisa uppgifter. Redogörelse se Kommersiella Meddelanden 1961:7. I oktober 1961 görs en ny likartad provundersökning. Se H I bd. Fr.o.m. juni 1962 sker kvartalsvisa undersökningar. Se SCB:s arkiv, byrån för industristatistik, sektionen för planstatistik.
H I bd	Oktoberundersökningen 1961		Ett led i provundersökningar med kvartalsvisa uppgifter. Jämför H I bc. Kvartalsuppgifter för beräknade och planerade investeringar 1961 och 1962.
H I c	Månatlig elstatistik 1945-30/6 1962		Statistiken börjar år 1945 och omhandhades 1945-1950 av Statens Bränslekommission. Vid överflyttningen av statistiken till Kgl. Kommerskollegium 1951 överfördes också det statistiska materialet 1945-1950. Detta har förtecknats tillsammans med Kommerskollegii material. 1951-30.6.1962 utarbetades statistiken av Kgl. Kommerskollegium. Den 1.7.1962 överfördes statistiken till Statistiska centralbyrån. Bearbetas maskinellt fr.o.m. 1945. Primäruppgifterna, månatligen insända uppgiftskort med uppgifter om förbrukningen av elektrisk energi, äro gallringsbara enligt k.k. 716/53 § 2:5. Gallringsfrist: 3 år. De månatliga tabulleringslistorna äro gallringsbara enligt k.k. 716/53 § 2: . Gallringsfrist: 1945-1957 Uppgiftskort. Gallrade före den 1/6 1964. - 1958 Uppgiftskort. Utgallrade sept. 1965. - 1959 Uppgiftskort. Utgallrade sept. 1965. - 1960 Uppgiftskort. Utgallrade sept. 1965. - 1961 Uppgiftskort. Utgallrade sept. 1965. - 1962 1/1-30/6 Uppgiftskort. Utgallrade sept. 1965. Överförda till Statistiska centralbyråns byrå för industristatistik.
H I d	Specialundersökningar			Läsesal
H I da	Industrins kapital- och produktionskostnader 1926		Specialundersökning utförd år 1927 på uppdrag av Kungl. Maj:t efter framställning av arbetslöshetsutredningen. Publ. 1927. Undersökning angående produktionskostnadernas fördelning på skilda kostnadselement inom olika industrigrenar.
H I db	Sveriges utbyggda vattenkraft 1930
H I dc	Uppgifter till 1932 års krigsmaterialberedning 1934
H I dd	Uppgifter rörande vissa företags produktionsförhållanden 1934		Uppgifter begärda av Kungl. Socialdepartementet.
H I de	Statistiska uppgifter om fanérfabriker 1934-1943
H I df	Varuinventeringen 1939		Varuinventeringen den 31 aug. 1939 i samarbete med rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.
H I dg	Undersökning rörande bilbeståndet 1942
H I dh	Sågverksinventeringen 1953		Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1954 uppdrogs åt Kommerskollegium att verkställa en inventering av det totala antalet sågverk inom landet år 1953, deras produktion, produktionsförhållanden och maskinella utrustning. Inventeringen tillkom närmast med anledning av framställning från Södra Sveriges skogsindustriutredning (SOU 1953:19). Förteckning över sågar se D I e. Kartonger där ej annat anges. Vol. 1-16 omfattar primäruppgifter från husbehovssågar, vol. 17-40 från avsalusågar. Vol. 41-44 omfattar S-märkta, dupletter och sågar som skrotats m.m. Husbehovssåg avser såg där mer än halva produktionen härrör från timmer, som av jordbrukare (sågverkets ägare eller andra) tillförts för sågning av eget husbehovsvirke. Avsalusåg avser såg där mer än halva produktionen försäljes.
H I di	Sågverksinventeringen 1958		Kommerskollegium erhöll den 19 december 1958 Kungl. Maj:ts uppdrag att genomföra en sågverksinventering i överensstämmelse med av kollegium tidigare avgivet förslag. Inventeringen, som avser år 1958, har i enlighet med nämnda förslag omfattat uppgifter för belysning av sågverkens struktur, tekniska utrustning, produktion, timmerförbrukning och sysselsättningsförhållanden. För att kunna jämföra sågverksindustrins förhållanden åren 1953 och 1958 har den nya inventeringen i enlighet med den föregående utformats så att den ansluter sig mycket nära till den tidigare. Förteckning över sågar se D I f. Vol. 1-28 omfattar primäruppgifter, vol. 29-33 korsade uppgifter (uppgifter som ej medtagits i statistiken) samt vol. 34-45 tabeller m.m. Primäruppgifter. Arkiverat i kartonger.
H I dk	Specialundersökning 1925 rörande den industriella produktionens utveckling efter arbetstidslagens tillkomst
H I dl	Utredning rörande industrins kostnader vid genomförande av lagstadgad semester 1937
H I dm	Regummeringsutredningen 1939
H I dn	Utredning rörande wellpapptillverkningen 1928-1931
H I e	Särskilda undersökningar 1932-1949		- 1932-1949 Undersökning för Sveriges textilindustriförbund. Arbetstabeller 1932-1949. Textilindustrigrupper länsvis. Ligger i F II:7.	Läsesal
H II	STATISTIK ÖVER UTRIKESHANDELN 1924-1960			Läsesal
H II a	Fortlöpande statistik 1924-1960		Tabellerna (maskinlistor) 1933-1960 har upprättats av Tullverket och ställts till SCB:s förfogande. Listorna 1933-1956 har 1968 återlämnats till Tullverket utom de listor som varit kopior av hos tullen förvarat material. Dessa har utgallrats enligt SFS 716/53. Texttabeller o.d. vilka upprättats hos Kommerskollegium har behållits i dess arkiv.
H II b	In- och utförselkvantiteterna omräknade med tidigare års värden 1924-1938		Uppgifter före år 1924 förvaras hos Riksarkivet. Omräkningsvärdena noterade i den tryckta redogörelsen för året ifråga.
H II c	Uppgifter om i svensk ägo befintliga utländska obligationer 1931-1934
H II d	Undersökning rörande svenska tillgångar i Tyskland 1933
H II e	Indexberäkningar till handeln 1939-1959		Årliga indexberäkningar. Upphör efter 1959.
H III	SJÖFART OCH ANNAN TRANSPORTVERKSAMHET			Läsesal
H III a	Månatlig och årlig sjöfartsstatistik			Läsesal
H III aa	Primärmaterial			Läsesal
H III aaa	Sveriges handelsflotta och förhyrda utländska fartyg 1924-1959			Läsesal
H III aaaa	Uppgifter från redare ang. Sveriges handelsflotta och förhyrda utländska fartyg 1924-1959		Historik: Se inledningen. Uppgiftsblanketterna ordnade efter län, distrikt, fartygets art samt alfabetiskt efter fartygets namn. Där ej annat angives är bilagorna bundna med öriga uppgiftsblanketter. Band.
H III aaab	Uppgifter från sjöfartsregistret, s.k. schalar	1956 – 1959		Läsesal
H III aaac	Mätlappar från sjöfartsstyrelsen	1955 – 1959	Uppgifterna på mätlapparna ligger till grund för statistik ang. förändringar i handelsflottans bestånd. Mätlapparna utgöres av utdrag ur mätbrev och har erhållits från sjöfartsstyrelsen. Serien gallringsbar enligt SFS 716/53 och särskilt beslut den 8.12.1964. Gallringsfrist: 3 år. - 1955 - 1959; Utgallrade jan. 1965.	Läsesal
H III aab	Primäruppgifter ang. hamnar och lastageplatser	1924 – 1959	Historik: Se inledningen. Uppgifter rörande trafik och uppbörd från resp. hamnsägare. Uppgifterna äro offentliga. Uppgiftsblanketterna är ordnade länsvis samt alfabetiskt efter hamnens namn.
H III aac	Primäruppgifter ang. kanaler	1924 – 1959	Historik: Se inledningen. Uppgifter rörande trafiken och uppbörden från resp. kanals ägare. Innehållsförteckning i banden t.o.m. 1947.
H III aad	Sjöfarten mellan Sverige och utlandet	1924 – 1959		Läsesal
H III aada	Uppgifter från generaltullstyrelsen ang. Sveriges utrikes sjöfart	1924 – 1959	Historik: Se inledningen. Månads- och årsstatistiken ang. sjöfarten mellan Sverige och utlandet bygger på uppgifter som ställts till förfogande av generaltullstyrelsen i form av avskrifter, utdrag eller lån. Avskrifter och utdrag äro utgallrade enligt SFS 716/53. Fr.o.m. 1953 finnes särskilda uppgifter ang. färje- och passagerartrafiken mellan Sverige och utlandet. (Se serien H III aad b).	Läsesal
H III aadb	Primäruppgifter ang. färje- och passagerartrafiken mellan Sverige och utlandet	1953 – 1959	Månads- och årsstatistik. T.o.m. 1952 ingår uppgifterna bland det övriga materialet för utrikessjöfarten. - 1953 - 1959; Ingår bland arbetstabellerna 1951-1959. Se serien H III ab.	Läsesal
H III aae	Primäruppgifter ang. kustfart och varuforsling	1925 – 1959	Historik: Se inledningen. Uppgifter från generaltullstyrelsen om utländska fartygs deltagande i svensk kustfart. I vissa av banden finnes ett alfabetiskt register över innehållet.
H III aaf	Primäruppgifter ang. fyr- och båkavgifter samt lastpenningar	1923 – 1954	Historik: Se inledningen. Uppgifter från generaltullstyrelsen om fyr- och båkavgifter samt lastpenningar. Serien upphör efter 1954. Ny metod för bearbetningen. T.o.m. 1944 finnes ett alfabetiskt register till innehållet i början av varje band.
H III aag	Fartygs- och konsulatsanmälningar	1924 – 1952	Fartygs- och konsulatsanmälningarna har legat till grund för viss statistik ang. utlänningar. Materialet är ej komplett, då alla fartygs befälhavare inte gjort konsulatanmälan. Uppgifterna inhämtas fr.o.m. 1953 av Utrikesdepartementet. Handlingarna benämnda fartygsanmälningar t.o.m. 1937, och därefter konsulatsanmälningar.
H III ab	Manuellt framställda arbets- och texttabeller till sjöfartsstatistiken	1924 – 1959	Tabellnumren hänför sig till sjöfartsberättelsens tabellnummer för resp. år. Texttabellerna berör bl.a. tonavgifterna till sjömanshusen m.m., fyr- och båkavgifter samt lastpenningar, kanal- och slussavgifter, varutrafiken å kanalerna, lotsavgifterna, timmerflottar, hamnar och lastageplatser. Tabellen ang. främmande fartygsdeltagande i kustfart mellan svenska hamnar finnes efter år 1950 endast som texttabell. Tabellerna ang. färje- och passagerartrafiken 1942-1959 och varutrafiken 1955-1959 har placerats efter tabellerna för år 1959. Maskinlistor finnes fr.o.m. 1953 för statistiken ang. Sveriges utrikes sjöfart och fr.o.m. 1959 för statistiken ang. hamnar och lastageplatser.
H III ac	Maskinlistor			Läsesal
H III aca	Maskinlistor till månadsstatistiken över Sveriges utrikes sjöfart	1953 – 1959
H III acb	Maskinlistor till årsstatistiken över Sveriges utrikes sjöfart	1953 – 1959	Tabellnumren hänför sig till tabellerna i den tryckta redogörelsen för resp. år.
H III acc	Maskinlistor ang. hamnar och lastageplatser	1959	Bearbetningen skedde tidigare manuellt.
H III b	Kvartalsstatistik ang. bruttointäkter och kostnader i utrikes sjöfart	1949 – 1959	1949 insamlades för första gången uppgifter kvartalsvis om handelsflottans intäkter och kostnader i utlandet. Dessförinnan har uppgifterna om intäkterna endast kunnat sammanräknas årsvis på grundval av de av redarna till Kommerskollegii statistiska byrå insända sjöfartsstatistiska årsredogörelserna och i fråga om kostnader föreligger före 1949 praktiskt taget inga andra uppgifter än de som framkommit i samband med de av Kommerskollegii statistiska byrå under 1930-talet företagna undersökningarna rörande den svenska sjöfartsnäringens ekonomi åren 1933 samt 1936 och 1937. (SOU 1936:22, SOU 1941:34) (Ur Kommersiella Meddelanden 1950 sid. 689). Där ej annat angives ligger kvartalsuppgifter och arbetstabeller för varje kvartal tillsammans.
H III c	Specialundersökningar rörande sjöfarten			Läsesal
H III ca	Uppgifter ang. sjöolyckor	1924 – 1925	I Kungl. brev 1912 ålades det kommerskollegium att årligen offentliggöra en särskild berättelse ang. sjöolyckor. Detta uppdrag återkallades 1925. Materialet för tiden för 1924 finnes hos riksarkivet.
H III cb	Sjöfartstrafiken på Strömstad	1924 – 1927	Tidigare hos RA ( Riksarkivet).
H III cc	Hamnutredningen	1927 – 1929	Undersökning ang. trafiken och uppbörden i ett antal hamnar jan. - april 1927 och jan. - april 1929. Undersökningen utförd på begäran av isbrytarsakkunniga.
H III cd	Provdebitering av fyr- och båkavgifter	1929
H III ce	Den svenska sjöfartsnäringen	1936	Statistisk-ekonomisk undersökning av den svenska sjöfartsnäringen 1936. SOU 1936:22. Serien buntad.
H III cf	Den svenska sjöfartsnäringens ekonomi (SOU 1941:34)	1936 – 1937	SOU 1941:34. Serien buntad.
H III cg	Svenska handelsflottans bemanning åren 1948 och 1949 (Utförd 1950)		Specialundersökning utförd 1950 på uppdrag av Kungl. Maj:t efter hemställan av 1946 års sjöfartskommitté. (Komm. Meddel. 1951, s. 272.) Serien buntad.
H III ch	Mindre och medelstora tramptonnaget. Publ. 1955.	1948 – 1952	Statistisk-ekonomisk undersökning utförd på uppdrag av Kungl. Maj:t efter hemställan av den 17 april 1953 tillkallade sakkunniga. (Kom. Medd. 1955 sid 3.). Buntar.
H III ci	Antalet utlänningar anställda på svenska handelsfartyg vid slutet av år 1950		Publ. i Komm. Medd. 1951 sid. 507. Uppgifterna till undersökningen har hämtats dels från de årliga redareuppgifterna dels från de s.k. konsulatanmälningarna. (Se serien H III aag). Dessutom har cirkulärskrivelser sänts ut för kompletterande uppgifter.
H III ck	Mindre skeppsfartens fartygsbestånd. (Uppläggning och åldersfördelning). Publ. 1951.	1950	Publ. i Komm. Medd. 1951 sid. 587, "svenska handelsflottans upplagda tonnage den 1 juli 1950". Uppgifter ang. uppläggning och åldersfördelning för handelsfartyg om högst 500 ton brutto. Uppgifter rörande undersökningen publicerade även i Komm. Medd. 1952 sid. 151. Buntar.
H III cl	Det mindre tonnagets driftsintäkter och kostnader	1956	Undersökningen utförd 1957. Även benämnd sjöfarts - ekonomisk undersökning.
H III cm	Primäruppgifter från varvsföretagen ang. sjösatta, kölsträckta eller beställda fartyg	1944 – 1947
H III cn	Undersökning rörande lotsningsfrekvensen	1927	Utredningen verkställd för lotsförfattningssakkunniga enligt direktiv i skrivelse 1 juni 1927 till kommerskollegium. Primärmaterialet har utgjorts av lotsdagböckerna för samtliga 104 lotsplatser. Uppgifterna i lotsdagböckerna har överförts till s.k. kartoliner, en kartolin för varje lotsat fartyg. Kartolinerna troligen utgallrade.
H III d	Flygtrafiken mellan Sverige och utlandet	1924 – 1946	Serien buntad. Uppgifter har inhämtats fr.o.m. 1920. Handlingarna från tiden före 1924 förvaras hos riksarkivet.
H III e	Flottningsstatistik			Läsesal
H III ea	Årlig statistik rörande flottningen	1920 – 1951	Fr.o.m. 1952 utarbetas denna statistik av skogsstyrelsen.
H III eb	Specialundersökning angående flottningen	1954
H III f	Kapitalinvesteringar inom samfärdselföretag	1953 – 1961	Årlig statistik. Den första undersökningen, som närmast hade karaktär av provundersökning, utfördes hösten 1952 och omfattade tidsperioden 1951-1953. Den 1.7.1962 överfördes statistiken till statistiska centralbyrån. Uppgiftsblanketterna inbundna. I tidkolumnen har angetts det år då uppgifterna avlämnats.
H IV aa	Prisuppgifter till partiprisindex	1913 – omkr. 1962	Genom skrivelse den 13 dec. 1913 anbefallde Kungl. Maj:t kommerskollegium att upprätta en svensk prisindex (Komm. Medd. 1914; s. 22). Fortlöpande uppgifter enligt denna index, som har basåret 1913, föreligga för perioden jan. 1913 - dec. 1939. 1937 godkände Kungl. Maj:t en omläggning och utvidgning av indexberäkningarna. Nytt basår blev därvid 1935 och indexberäkningarna utvidgades till att omfatta, förutom partipriser även import- och exportpriser. Månadsuppgifter med basåret 1935 föreligga från jan. 1936. Genom Kungl. Maj:ts beslut 1956 flyttades basåret för indexberäkningarna från 1935 till 1949. Indexberäkningar med basåret 1949 föreligga från år 1950. Den 1 juli 1962 överflyttades indexberäkningarna till statistiska centralbyråns byrå för handels- och samfärdsel- och prisstatistik. Då prisuppgifterna för vissa varor har noterats på en och samma blankett under en följd av år har någon exakt uppdelning av materialet tidsmässigt ej kunnat ske. I den mån det varit möjligt har materialet för tiden före den 1/1 1962 placerats i kommerskollegii statistiska byrås arkiv och material av senare datum i statistiska centralbyråns, sektionen för partiprisindex, arkiv. Uppgifterna ligger till grund även för import- och exportprisindex.
H IV ab	Sammanställningar			Läsesal
H IV aba	Sammanställningar till partiprisindex med basåret 1913	1913 – 1941
H IV abb	Sammanställningar till partiprisindex med basåret 1935	1935 – 1961	Serien omfattar arbetskort, Produktsummor, sammandrag av produktsummor, skillnader i produktsummor och hjälptabeller. Arbetskort För varje uppgiftslämnare upprättas ett kort. På kortet antecknas uppgifter om varuslag, baspris, absoluta priser och indextal. Absoluta priser och indextal påföres varje månad och korten sträcker sig över flera år. Uppgiftslämnarnas prisuppgifter omräknas ibland till medeltalspriser m.m. innan de överföres på kortet. Korten är ordnade efter varugrupper och varuslag. Bland korten ingår även arbetskorten till prisindex för byggnadsmaskiner, svensk kolnotering och svensk oljenotering. Serien upphör 1964.
H IV abc	Sammanställningar till partiprisindex med basåret 1949	1950 – 1961	Serien omfattar arbetskort, produktsummor, sammandrag av produktsummor, skillnader i produktsummor. Arbetskort. För varje uppgiftslämnare upprättas ett kort. På kortet antecknas uppgifter om varuslag, baspris, absoluta priser och indextal. Absoluta priser och indextal påföres varje månad och korten sträcker sig över flera år. Uppgiftslämnarnas prisuppgifter omräknas ibland till medeltalspriser m.m. innan de överföres på kortet. Korten är ordnade efter varugrupper och varuslag. Bland korten ingår även till prisindexen för byggnadsmaskiner, svensk kolnotering samt möbelindex och skoindex.
H IV b	Importprisindex	1936 – 1961		Läsesal
H IV ba	Prisuppgifter till importprisindex	1936 – o. 1962	Prisuppgifterna är hämtade från uppgifterna till partiprisindex. (Se serien H IV aa). Prisuppgifterna är överförda till s.k. arbetskort. Detta har ibland skett först efter vissa omräkningar t.ex. till svensk valuta.
H IV bb	Sammanställningar			Läsesal
H IV bba	Sammanställningar till importprisindex med basåret 1935	1936 – juni 1957	Serien omfattar arbetskort och produktsummor. Arbetskort. För varje uppgiftslämnare finns ett kort. På kortet har antecknats uppgifter om varuslag, baspris, absoluta priser och indextal. Absoluta priser och indextal har påförts varje månad och korten sträcker sig över flera år. Uppgiftslämnarnas priser har ibland omräknats t.ex. till svensk valuta innan de överförts på arbetskortet. Korten är ordnade alfabetiskt efter varuslag.
H IV bbb	Sammanställningar till importprisindex med basåret 1949	1950 – 1961	Serien omfattar arbetskort. Arbetskort. För varje uppgiftslämnare finns ett kort. På kortet har antecknats uppgifter om varuslag, baspris, absoluta priser och indextal. Absoluta priser och indextal har påförts varje månad och korten sträcker sig över flera år. Uppgiftslämnarnas prisuppgifter har ibland omräknats till t.ex. svensk valuta innan de överförts på arbetskortet. Korten är ordnade efter varugrupp och varuslag. Produktsummor. Produktsummorna erhålles genom att multiplicera indextalet för varan i fråga med den åsatta vikten.
H IV c	Exportprisindex	1936 – 1961		Läsesal
H IV ca	Prisuppgifter till exportprisindex	1936 – o. 1961	Prisuppgifterna hämtas från uppgifterna till partiprisindex. (Se serien HIV aa). Prisuppgifterna är överförda på s.k. arbetskort. Detta har ibland skett först efter vissa omräkningar. - 1931-1939; Prisuppgifter (Veckonoteringar). Se H IV ba:1. - 1939-1942; Uppgifter rörande de äldre export- och importpriserna. Se H IV ba:2.	Läsesal
H IV cb	Sammanställningar			Läsesal
H IV cba	Sammanställningar till exportprisindex med basåret 1935	1936 – aug. 1957	Serien omfattar arbetskort och produktsummor. Arbetskort. För varje uppgiftslämnare finns ett kort. På kortet har antecknats uppgifter om varuslag, baspris, absoluta priser och indextal. Absoluta priser och indextal har påförts varje månad och korten sträcker sig över flera år. Korten är ordnade alfabetiskt efter varuslag. Ingår bland arbetskorten till importprisindex med basåret 1935, Se serien HIV bb. Produktsummor. Produktsummorna erhålles genom att multiplicera indextalet för varan i fråga med den åsatta vikten. - 1936 - 1957
H IV cbb	Sammanställningar till exportprisindex med basåret 1949	1950 – 1961	Serien omfattar arbetskort, produktsummor, sammandrag av produktsummor. Arbetskort. För varje uppgiftslämnare finns ett kort. På kortet har antecknats uppgifter om varuslag, baspris, absoluta priser och indextal. Absoluta priser och indextal har påförts varje månad och korten sträcker sig över flera år. Uppgiftslämnarnas prisuppgifter har ibland omräknats innan de överförts på kortet. Korten är ordnade efter varuslag och varugrupp. Produktsummor. Produktsummorna erhålles genom att multiplicera indextalet för varan i fråga med den åsatta vikten.
H IV d	Skoindex, prisuppgifter och sammanställningar	1950 – 1961	Basår 1935.
H IV e	Möbelindex, prisuppgifter och sammanställningar	1954 – 1961	Basår 1953. Kvartalsindex.
H IV f	Prisindex för byggnadsmaskiner	1955 – 1962	Månatlig index. Börjar 1955. Historik: Se inledningen. Serien omfattar prisuppgifter, s.k. arbetskort och sammanställningar. Prisuppgifter. Prisuppgifterna är ordnade alfabetiskt efter uppgiftslämnarens namn
H IV g	Prisnoteringar på vissa rå- och stapelvaror	1958 – 1961	Historik: Se inledningen. Årliga prisnoteringar. Prisuppgifter har inhämtats en gång om året dels från enskilda uppgiftslämnare dels från publikationer. Uppgifterna har överförts på s.k. arbetskort. Ett kort har upprättats för varje vara och korten är ordnade varugruppvis. På korten finns antecknat uppgiftslämnare samt prisuppgift. Korten sträcker sig över flera år. - 1958-1961 Prisuppgifter. Ej påträffade 1965. - 1958-1961 Arbetskort. Ingår i statistiska centralbyråns byrås för handels-, samfärdsel och prisstatistik arkiv. Saknas 1992.	Läsesal
H IV h	Försvarsprisindex och civilförsvarsindex	1959 – 30/6 1962	Indexen beräknas fyra gånger per år med nytt basår varje år. En redogörelse för försvarsprisindex finnes i Kommersiella Meddelanden 1959 nr. 11 sid. 518 ff. Prisuppgifter och sammanställningar har överförts till Statistiska centralbyråns byrå för handelssamfärdsel- och prisstatistik då någon klar avgränsning av materialet inte kunnat ske tidsmässigt. - 1958 aug. - 1962 juni; Försvarsprisindex. Ingår i SCB:s arkiv 026 H 5 B:1-3. - 1958 aug. - 1962 juni; Civilförsvarsindex. Ingår i SCB:s arkiv 026 H11A.	Läsesal
H IV i	Svensk kolnotering, uppgifter och sammanställningar	1938 – 1961	Har publicerats av kommerskollegium sedan 1922.
H IV k	Svensk oljenotering, uppgifter	1955 – 1961	Har publicerats av kommerskollegium sedan 1948.
H IV l	Särskilda indexberäkningar	1950 – 1956 och odat.
H IV	PARTIPRISINDEX M.M.	1913 – 1962		Läsesal
H IX	KAFFEUTREDNINGEN	1934	Utredningen utförd i samråd med kaffemonopolsakkunniga.
H V a	Kvartals- och lagerstatistiken, primäruppgifter och sammandrag	1939 – 1958	Historik: Se inledningen. Ett alfabetiskt register över de varor, som upptages på uppgiftsblanketterna med hänvisning till blankett-nummer finnes som bilaga I till förteckningen. Ulliga får- och lammskinn. Jan. 1940. - 1940 jan.; Primäruppgifter och sammandrag ej påträffade aug. 1964. Produktionsapparaten vid bomull spinnerier. Febr. 1940.
H V b	Kvartals- och lagerstatistik, primäruppgifter och sammandrag	1959 – 1962	Forts. från H V a. Vissa blanketter och sammandrag 1959 - juni 1962 ingår i SCB:s arkiv 020 serie H1A p.g.a. blanketterna resp. sammandragen inbundits med SCB- och blanketter/sammandrag. Noteringar har gjorts vid resp. blankettyp. Vissa blanketter/sammandrag kan ha förbisetts. Bl. 410. Cement. F.d. ST 206. forts å SCB bl. 401.
H V c	Kvartals- och lagerstatistik, sammandrag ej hänförliga till någon särskild blankett	1936 – 1959
H V d	Kvartals- och lagerstatistik. Särskilda utredningar och sammanställningar 1938 - 1961
H V	KVARTALS- OCH LAGERSTATISTIK	1939 – 30/6 1962		Läsesal
H VI	KOOPERATIV VERKSAMHET	1950 – 1960	Årlig statistik. Statistiken omhänderhades 1907-1911 av Kungl. Kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik, 1912-1949 av socialstyrelsens 4:e byrå och 1950-1962 30/6 av Kungl. Kommerskollegii statistiska byrå. Den 1 juli 1962 överflyttades statistiken till statistiska centralbyrån. Buntar där ej annat angives.
H VII	INFÖRSEL M.M. AV KOL OCH KOKS	1934 – 1953
H VIII	UTREDNINGAR RÖRANDE SVERIGES BETALNINGSBALANS I FÖRHÅLLANDE TILL UTLANDET	1928 – 1940	Sammanställningar gjorda 1927-1931 hos Kommerskollegium. För vissa tidigare år har Finansdepartementet gjort likartade beräkningar.
L	HÅLKORT	1948 – 1961	Industristatistiken Gallras t.o.m. 1958 år 1970. 1948-1949; Industristat. 1950; Specialuppgifter. 1950; Kort nr. 2. 1951; Kort nr. 2. 1951; Kort nr, 1, 3, 4, 5. 1951; "Konsumtion". 1952; "Cisternundersökningen". 1952; Summa kort 3 st. industristat. 48 st. 1953; Kort nr 1-5. 1953; 1253-1256, summa kort. 1954; Kort nr. 1-5, cisternutrymmen. 1955; Kort nr 1, 3, 4, 5. 1955; Cisternutrymmen. 1956; Kort nr. 1-5. 1956; Blankett G. specialuppgifter, kart nr. 2, 3, 5, 6. 1957; Kort nr. 1-6, cisternutrymmen. 1957; Blankett G, specialuppg. kort nr 1-7, arbetsmaskiner och ugnar. 1958; Kort nr. 1-5, cisternutrymmen. 1959; Specialuppg., produktion, parti-nr 60. G 1970. Utgallrat mars 1974. 1959; Specialuppg., råvaror, summa kort partinr. 62. G 1970. Utgallrat mars 1974. 1959; Specialuppg., råvaror, partinr. 63. Utgallrat mars 1974. 1959; Specialuppg., råvaror, s:a kort, partinr. 62. Utgallrat mars 1974. 1959; Industristat., kort nr. 1, partinr. 64 (541). Utgallrat mars 1974. 1959; Industristat., kort nr. 2, partinr. 65. Utgallrat mars 1974. 1959; Industristat., kort nr. 3, partinr. 66. Utgallrat mars 1974. 1959; Industristat., kort nr. 4, partinr. 67. Utgallrat mars 1974. 1959; Industristat., kort nr. 5, partinr. 68. Utgallrat mars 1974. 1959; Industristat., kort nr. 6, partinr. 69. Utgallrat mars 1974. 1959; Industristat., kort nr. 7, partinr. 70. Utgallrat mars 1974. Industristatistiken, specialundersökningar. 1953; Sågverksinventeringen 1953. Utgallrade mars 1967. 1958; Sågverksinventeringen 1958. Utgallrade 1970. 1958; Sågverksinventeringen matriskort 1958 partinr. 74. Utgallrade 1970. Industrins kapitalinvesteringar t.o.m. 1961 1952; Utgallrade jan. 1966. A-kort. 1961; Oktoberundersökningen, p-nr. 130. 1959-1961; Utgallrade aug. 64. P-nr, 572-574, 576-577, 584-586, 599-. Månatlig elstatistik t.o.m. 1961. Gallringsfrist: 3 år. Samtliga hålkort utgallrade t.o.m. 1960. 1961; Partinr. 73. (nr. 582). Utgallrade jan. 1966. 1961; Partinr. 119 (mån 1-12) (nr. 582), Utgallrade jan. 1966. 1961; Partinr. 78, årssumma kort. Utgallrade jan. 1966. Sjöfartsstatistiken Gallringsfrist: 10 år. 1957; Utgående sjöfartsanmälningar. Utgallrat feb. 1968. 1958; Utgående sjöfartsanmälningar. Utgallrat aug. 1969. 1959; Utgående sjöfartsanmälningar. Utgallrat juni 1970. 1957; Inkommande sjöfartsanmälningar. Utgallrat feb. 1968. 1958; Inkommande sjöfartsanmälningar. Utgallrat aug. 1969. 1959; Inkommande sjöfartsanmälningar. Utgallrat juni 1970. 1959; Hamnstatistik, partinr. 121. Utgallrat mars 1970. Kvartals- och lagerstatistiken. Serien gallringsbar med en frist av 5 år. Hålkorten t.o.m. 1960 utgallrade. 1961; Blankett 411-491. Utgallrade mars 1967. Kooperationsstatistiken t.o.m. 1960. 1950-1955; Utgallrade jan. 1966. 1960; Utgallrade jan. 1966. Kort 1-6.	Läsesal
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR	1945 – 1946