bild
Arkiv

Generaltullstyrelsen II Allmänna ombudet

Generaltullstyrelsen

Basic data

Reference codeSE/RA/420088/19
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/C4wAjNpStq2zLQu44RLjC3
Extra IDTULL_42008820-1
Extent
0 Hyllmeter 
93 Volymer 
Date
1882 – 1999  (Tidsomfång)
Terms and conditionsNej
Archive institutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Record creator / Origination
Generaltullstyrelsen, 1825 – 1999 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Kungl. Generaltullstyrelsen  (1825 – 1974)
Alternativa namn: GTS  (1825 – 1999)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Content and Biographical History

Scope and Content
Historik och organisation: Se Generaltullstyrelsens arkivbeskrivning för mer omfattande information.

Det har funnits ett allmänt ombud vid Tullverket sedan 1800-talets slut. Enligt instruktionen för Generaltullstyrelsen från 1912 skulle det allmänna ombudet utses av styrelsen. Runt år 1950 var funktionen allmänt ombud en tillikauppgift för byrådirektören för kanslibyrån. I mitten av 1970-talet utsågs istället det Allmänna ombudet av regeringen, dock var det allmänna ombudet inte en egen funktion hos Tullverket, utan en tillikauppgift för en av Generaltullstyrelsens anställda jurister. Det allmänna ombudet hade möjlighet att överklaga Tullverkets beslut om tull, annan skatt än tull, ränta, tulltillägg och förseningsavgift. Ombudet kunde också överklaga ett beslut av förvaltningsrätt och kammarrätt samt föra talan i högsta förvaltningsdomstolen. Det allmänna ombudet kunde ta över Tullverkets talan, men kan också föra talan i frågor till förmån för en enskild part. Allmänna ombudet hade inte någon allmän övergripande uppgift som gick ut på att granska lagenligheten av Tullverkets handlande, istället var syftet med funktionen allmänt ombud en funktion som hade till huvuduppgift att få fram vägledande domstolsavgöranden. Allmänna ombudets arkiv hos Tullverket har förtecknats som en egen byrå i Generaltullstyrelsen. Arkivhandlingarna sträcker sig från c:a 1880-1999 (1999-06-30). Ärendena har diarieförts på ett separat diarium skilt från Generaltullstyrelsens. Sökingångar: Diariet fungerar som sökingång till handlingarna. Beståndet består främst av domar som inkommit för granskning samt handlingar som hör till de överklaganden som Allmänna ombudet fört.
Biographical history
Generaltullstyrelsen
Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.

Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.

1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.

1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.

Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.


Kansliet (1825-1879)

I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.


Advokatfiskalskontoret (1825-1879)

Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.


Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)

Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.


Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)

Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.


Kanslibyrån (1879-)

Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.


Kameralbyrån (1879-)

Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.


Revisionsbyrån (1879-)

Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.

References

ReproducedNej

Control

Created09/11/2017 00:00:00
Amended09/02/2018 15:55:52