Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Generaltullstyrelsen II Bevaknings- och kontrollbyrån

Generaltullstyrelsen

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420088/13
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/RxsLsivyQo3IOBIqjJHxl2
ExtraIDTULL_42008813-1
Omfång
0 Hyllmeter 
249 Volymer 
Datering
1984 – 1999  (Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmEventuell sekretess enligt OSL 35:1, 18:1 samt 18:2
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Generaltullstyrelsen, 1825 – 1999 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Kungl. Generaltullstyrelsen  (1825 – 1974)
Alternativa namn: GTS  (1825 – 1999)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Historik och organisation: Se Generaltullstyrelsens arkivbeskrivning för mer omfattande information.

Bevaknings- och kontrollbyrån (1984-01-01-1999-02-28) var indelad i en central tullkriminalsektion, en allmän sektion, en kontrollsektion respektive en frihandelssektion. Bevaknings- och kontrollbyrån hanterade frågor om tullbevaknings- och tulltaxeringsarbetets organisation, inriktning, metoder och hjälpmedel samt om arbetets utvärdering, med den innebörd av begreppen tullbevakning och tulltaxeringsarbete som angavs 6-18§§ tjänstgöringsreglementet (TFS 1979:19) för tullstaten; frågor om tullprocedurreglernas utformning och tillämpning med hänsyn till reglernas funktion att möjliggöra en effektiv kontrollverksamhet, vilka frågor närmare framgår av 4 §; söksystem för fakturaakter och exportanmälningar och dylik kontrollinformation; central underrättelsetjänst med bl.a. insamling, värdering och registrering av uppgifter i smugglingsbekämpande syfte; utbyte av underrättelser med andra länders tullspaningsorgan; operativ sambandstjänst i övrigt; planering, ledning eller direktiv i förekommande särskilda fall avseende främst mer omfattande kontroll- eller spaningsaktioner eller utredningar; frågor om tullfrihet eller nedsättning av tull för varor från EFTA-land, EEC eller CECA eller från utvecklingsländer samt andra dylika frågor; ursprungsfrågor i övrigt; redigering av tullverkets författningshandbok I:2; frågor om kontrollåtgärder m.m. rörande transportmedel enligt följande bestämmelser i den mån dessa ej faller under gränschefens ansvarsområde; kungörelsen (1974:681) om internationella vägtransporter (TFH III:1 o.f.);lagen (1982:821) om transport av farligt gods (TFH III:1 o.d.); bestämmelserna om transport av lättfördärvliga livsmedel (ATP; containerlagen (1980:152) (TFH III:1 o.f.); förordning (1974:235) om tillstånd till sjöfart i inrikes trafik med utländskt fartyg m.m. (TFH III:2 o.f.); fartygsregisterförordningen (1975:927) (TFH III:1 o.f.); passkontroll och annan utlänningskontroll som ej faller under gränschefens ansvarsområde; valutakontroll; fjällräddning och andra särskilda gränsbevakningsfrågor; internationella avtal och rekommendationer avseende tullsamarbete på byråns ansvarsområde, härunder inbegripet gränstullsamarbetet, nordisk provianteringsöverenskommelse, nordisk förpassningsordning, TIR-konventionen; internationella tullfrågor rörande landtransporter (ECE), sjötransporter (IMO) och flygtransporter (ICAO); övriga internationella frågor inom byråns områden; samarbete och samverkan såväl med enheter inom verket som med andra myndigheter i kontroll- och tullkriminalfrågor. Bevaknings- och kontrollbyrån avvecklades 1999-02-28 och arbetsuppgifterna övertogs av Kanslibyrån. Sökingångar: Diarier (C 1-C 3) med register (C 4 med underserier) utgör sökingång till handlingarna i huvudserien (E 1 och E 2). I övrigt ligger handlingarna kronologiskt (t.ex. A 1, A 2, B 2, F 1 A-F 1 B).
Arkivbildarhistorik
Generaltullstyrelsen
Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.

Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.

1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.

1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.

Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.


Kansliet (1825-1879)

I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.


Advokatfiskalskontoret (1825-1879)

Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.


Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)

Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.


Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)

Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.


Kanslibyrån (1879-)

Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.


Kameralbyrån (1879-)

Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.


Revisionsbyrån (1879-)

Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.

Tillgänglighet

SekretessJa

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad2017-11-09 00:00:00
Senast ändrad2024-06-05 10:46:51