Kungl. Konvojkommissariatet  (1724 – 1867)

Vid riksdagen 1723 stadgades att en viss avgift, kallad extra licens, skulle läggas på alla inkommande och utgående varor. Avgiften skulle bestrida kostnaderna för att skydda Sveriges handel i Medelhavet mot Barbareskstaternas kapare. För att förvalta dessa medel, den s.k. konvojkassan, inrättades 1724 Konvojkommissariatet. Ämbetsverket förlades först till Göteborg för att lättare kunna utrusta konvojer till skydd för svenska handelsfartyg destinerade till Medelhavet. 1741 flyttades Konvojkommissariatet till Stockholm. Dess andra viktiga åliggande var att skaffa Sverige fred med Barbareskstaterna.

Ledamöterna i Konvojkommissariatet utsågs dels av Kungl. Maj:t, dels av ständerna (instruktion den 4 mars 1728).

Efter unionen med Norge övertog Konvojkommissariatet också skyddet för den norska handeln mot Barbareskstaterna.

Konvojkommissariatet upphörde 1867 och de fonderade medlen, som då gick under namnet handels- och sjöfartsfonden, förvaltades därefter av Statskontoret.