bild
Serie

Nionde serien. Särskilda berättelser om utrikes sjöfarten.

Kommerskollegium

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420132/3/D/D c/Dc 9
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/kS45Gt74NaQZ2MhB0D1Cq0
Datering
1769 – 1816  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby

Innehåll och historik

Allmän anmärkningSärskilda berättelser om utrikessjöfarten. Främst sammandrag av tullkammaruppgifter. Enda sammanställningen av utrikessjöfarten som finns i arkivet tiden före 1825 (jfr fjärde serien)

Skeppsläst är ett gammalt storleksmått för fartyg. Den exakta innebörden har varierat tämligen mycket. I Sverige fastställde ett kungligt beslut 1726 att en läst skulle vara ett viktmått motsvarande 18 skeppspund (= cirka 2450 kg.) Det var den svåra eller tunga lästen. Dessutom fanns den lilla lästen, som motsvarade 12 tunnor spannmål (= dryg 1100 kg.) och mellan dessa båda fanns ännu en läst om 18 tunnor spannmål (= cirka 1600 kg.) År 1863 infördes nylästen på 10.000 skålpund (= cirka 4250 kg.)

Skeppslästen upphörde som officiellt mått 1874, då det skeppsmätningssystem infördes som använder registerton som mått.

Stycketal
1 gross = 12 dussin
1 dussin = 12 stycken
1 tjog = 20 stycken

Kontroll

Skapad2021-03-01 11:06:50
Senast ändrad2021-09-20 16:04:44