Arkiv

Generaltullstyrelsen II Centrala företagsnämnden

Generaltullstyrelsen

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420088/18

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/UFvT5eaDpq2ByrHK7Q8dg4

ExtraID

TULL_42008819-1

Omfång

0 Hyllmeter

33 Volymer

Datering

1970 – 1995 (Tidsomfång)

Villkor

Nej

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Generaltullstyrelsen, 1825 – 1999 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Kungl. Generaltullstyrelsen (1825 – 1974)

Alternativa namn: GTS (1825 – 1999)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll

Historik och organisation: Se Generaltullstyrelsens arkivbeskrivning för mer omfattande information.

Företagsnämnden inrättades år 1950 vid Tullverket efter en överenskommelse med Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening (SATF) och svenska tullmannaförbundet (STF). Nämnden bestod av en central och ett antal lokala nämnder. Företagsnämnden hade syftet att uppmuntra anställda i Tullverket och framställa förslag till förändrade arbetsmetoder eller andra anordningar eller åtgärder till gagn för verket. Förslag som betraktades att gynna verksamheten belönades med pengar. De förslag som inte bara var lokala sändes vidare till den Centrala företagsnämnden som också hade till uppgift att främja och vägleda de övriga nämnderna. År 1977 övertogs den Centrala företagsnämnden av den centrala förslagskommittén, där behandling av förslag samt belöningsfrågor behandlades på samma sätt som tidigare. I och med att Statens centrala företagsnämnd (SCFN) upphörde under år 1995 beslutades att Tullverkets förslagskommittéer skulle arbeta under andra former inom Tullverkets organisation från 1/7-1995. Se personalbyråns diarieförda handlingar. Sökingångar: Diariet (C 1) med register (C 2) utgör sökingång till handlingarna i huvudserien (E 1). I övrigt ligger handlingarna kronologiskt (t.ex. A 1, B 1 och Ö 1).

Arkivbildarhistorik

Generaltullstyrelsen
Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.

Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.

1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.

1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.

Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.

Kansliet (1825-1879)

I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.

Advokatfiskalskontoret (1825-1879)

Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.

Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)

Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.

Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)

Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.

Kanslibyrån (1879-)

Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.

Kameralbyrån (1879-)

Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.

Revisionsbyrån (1879-)

Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	2017-11-09 00:00:00
Senast ändrad	2018-02-09 15:55:26

Serier (12 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
A	PROTOKOLL			Läsesal
A 1	Protokoll	1950 – 1995	Beslutsprotokoll från sammanträden med Centrala företagsnämnden.
C	DIARIER			Läsesal
C 1	Diarier över inkomna förslag	1950 – 1995	Diarier till serie E 1.
C 2	Register till diarier över inkomna förslag	1950 – 1974	Register till serie C I. Serien avslutad 1974.
D	LIGGARE OCH REGISTER			Läsesal
D 1	Balanslistor	1991 – 1995
E	INKOMNA HANDLINGAR			Läsesal
E 1	Inkomna förslag	1950 – 1995	Handlingar från åren 1974 och 1975 saknas. Centrala företagsnämnden bytte 1977-03-01 namn till Centrala företagskommittén.
E 2	Externa Inkomna förslag	1950 – 1989
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR			Läsesal
Ö 1	Lokala företagsnämndens handlingar	1950 – 1977	Lokala företagsnämnden i generaltullstyrelsen började sin verksamhet 1950. Till följd av den från 1977-01-01 gällande arbetsrättereformen upphörde den lokala företagsnämnden 1977-03-01 varefter dess arkiv avslutades. Skyddskommittéen i generaltullstyrelsen som hade sitt första sammanträde 1977-09-21, att betrakta som efterträdare till den lokala företagsnämnden.