bild
Serie

Ämnesserier

Kammarkollegiet. Kansliet och kontorsarkiv

 Serier (5 st)

ReferenskodTitelTidAnmärkning 
D 2 ADiplomattraktamenten1627 – 1825Tillhörande personregister till serien Diplomat traktamenten med delserier, finns i äldre pappersförteckning.

Serien innehåller några delserier. Sammanlagt finns 20 volymer i 'Diplomattraktamenten', men har fått beteckningen 373 b.

Första avräkningskontoret hade en trefaldig uppgift beträffande traktamenten för diplomater och sändebud. 1) De skulle i första hand upprätta förslag till avlöningsstater och granska de förslag som ingavs till Kammarkollegium från Kanslikollegium. 2) De skulle infordra räkenskaper i de fall där ministrarna var skyldiga att avge sådana samt göra en första granskning. 3) De skulle likvidera med tjänstemän på ministerstaten om förekommande fordringar på kronan

SLS: LIKVIDATION
Ekonomisk utredning, även skriftlig handling som till exempel ett kvitto. Oftast innebär begreppet likvidationsakt en handling genom vilken enskilda personers eller korporationers fordringar på kronan regleras).

Arkivmaterialet i kammararkivet angående diplomattraktamenten är därför uppdelat i tre grupper:
1) Diplomattraktamenten (Första avräkningskontoret)
2) Diplomatsräkenskaper (eget arkiv Diplomaträkenskaper 1542 – 1719)
3) Likvidationer med diplomater och kommissarier till utlandet eller serierna 23-28 i den stora samlingen av likvidationer (Kammarkollegiets ämnessamlingar).

En viss sammanblandning av handlingar har ägt rum i Riksarkivets historia, så att en del räkenskaper återfinns bland diplomattraktamenten och i likvidationerna.

Litteratur: Utrikesförvaltningens källor 1520-2000 (Örjan Romefors)
 
D 2 BLikvidationsarbetetSLS: LIKVIDATION;
Ekonomisk utredning, även skriftlig handling som till exempel ett kvitto. Oftast innebär begreppet likvidationsakt en handling genom vilken enskilda personers eller koorporationers fordringar på kronan regleras.

GRAVATION;
Skuld, krav, fordran. Benämning på (betungande) skatt, pålaga, avgift till kronan eller inteckningsbesvär. Eftergift innebar efter 1778 erläggande av charta sigillata-rekognitionsavgift.

REKOGNITION;
Erkännande, vederlag, avgift, konkret om handling eller kvitto som bevisar att någon mottagit något, också om handling som bevisar en beviljad förmån, tjänstefullmakt, konstitutorial, kollationsbrev för ämbete eller tjänst och avskedsbrev av Kgl. Maj:t, efter 1810 av senaten eller andra myndigheter. Rekognitionen skulle inlösas mot avgift.

MEMORIAL;
En enskild riksdagsmans initiativ på riksdagen 1719–1789.
 
D 2 CStater och personalSLS: STAT;
Förhandsberäkning av kommande års inkomster och utgifter. Stater började uppgöras i slutet av 1630-talet.

SALPETERSJUDARE;
Person som för kronans räkning framställde salpeter genom inkokning av salpeterlut.
 
D 2 DPärlfisken 
D 2 ERäkenskaper, charta sigillata m.m.SLS: SUBSIDIER;
Penningunderstöd som en stat enligt ett särskilt avtal ger till en annan stat mot löfte om militär hjälp vid ett eventuellt anfall.

ANTIKVITETSARKIVET
Centralt ämbetsverk under Kanslikollegium 1692–1686, därefter Vitterhetsakademien. Arkivet bevarade rikets gamla handlingar och arkivalier och samlade in den gamla isländska och norska litteraturen, källorna till Sveriges äldre historia och rättsvetenskap samt kyrkohistoria och genealogi, under 1700-talet också mynt och medaljer. Det ombildades av Antikvitetskollegium 1692 under en sekreterare som samtidigt fungerade som riksantikvarie. Det var i ställning jämbördigt med Kungliga biblioteket (KB) och Riksarkivet (RA), med en gemensam styrelse med KB 1751–1767. Verksamheten upphörde när samlingarna 1780 överfördes till KB och RA. Arkivet indrogs när ansvaret för fornsakerna, myntsamlingen och medeltida manuskript överfördes till Vitterhetsakademien 1793. År 1850 flyttades handlingarna från KB till Vitterhetsakademin, medan en del fortfarande finns på Riksarkivet.

ACTOR CAUSAE
Ämbetsman som verkade som åklagare och som skulle föra kronans talan vid kommissionerna mot Karl XI:s förmyndare, rådet och kollegierna. Med undantag av Aktorats- och ersättningskontoret var uppdraget personligt. Antalet actores causae var förhållandevis stort.

CHARTA SIGILLATA
Papper försett med officiella stämplar och stämpelavgift (tidvis också med vederbörande tjänstemans namnteckning), vilka tillhandahölls av charta sigillata-kontoret. Charta sigillata papper skulle användas i handlingar som inlämnades till statliga myndigheter eller i av myndigheterna utfärdade expeditioner samt även i ett stort antal privaträttsliga handlingar. Stämpeln på papperet angav det penningbelopp som kronan uppbar i avgift vid försäljning av det stämplade papperet. Syftet med kravet att använda stämpelpapper var att ersätta kronan för de kostnader som dess åtgärder gav upphov till, men stämpelpapper användes också för att uppbära avgifter av skattenatur från olika slag av transaktioner av privaträttslig karaktär. Stämpelpapper användes på 1700-talet i de flesta europiska länder. Det infördes i Sverige 1660 och i Ryssland 1699. Senare utgavs också stämpelmärken för olika ändamål.

KAUTION;
Garantiåtagande, säkerhet eller borgen bl.a. för att sköta en tjänst, under 1600–1800-talen t.ex. kronofogde- och postmästarbefattningar och vissa andra kamerala tjänster.

AVANCEMENTSPENNINGAR;
Avgift som efter 1689 utgick av dem som hade befordrats till eller erhållit en högre tjänst eller blivit upphöjda i adlig värdighet. Avancementspenningarna gick till Krigsmanshusfonden.