Arkiv

Göteborgs universitet. Socialhögskolan.

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/16279

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/WcoPm5zVqY9LEHKkSzcwgB

ExtraID

16279

Omfång

18,5 Hyllmeter (-)

Datering

1977 – 1983 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

Socialhögskolan i Göteborg, 1944 – 1983 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Socialhögskolan i Göteborg (1963 – 1976 , )

Alternativa namn: Socialinstitutet i Göteborg (1944 – 1962)

Alternativa namn: Göteborgs universitet. Socialhögskolan. (1977 – 1983)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Socialhögskolan i Göteborg
Den första socionomutbildningen inrättades i Stockholm år 1921. Utbildningen i Göteborg tillkom 1944 och den följdes av ytterligare utbildningar i Lund 1947 och i Umeå 1962. Då kallades de socialinstitut och de hade i allmänhet kommunala huvudmän.
Socialinstituten omdöptes 1963 till socialhögskolor i samband med att de förstatligades och fick högskole- ställning. Samtidigt genomfördes en reformering av ut bildningen. Ytterligare socialhögskolor inrättades i Örebro och Östersund 1967 respektive 1971.
Nästa omorganisation ägde rum 1977. Socialhögskolorna fördes då till universiteten. I Göteborg blev social- högskolan en institution inom Göteborgs universitet. Handlingarna från denna institution är redovisade i annan arkivförteckning. Se förteckning 29/2006, ref.kod se/gla/16279.

Socionomutbildningen i Göteborg började 1944 och kallades socialinstitut.
1963 bytte socialinstituten namn till socialhögskolor och fick ställning som högskola.
1977 fördes socialhögskolorna över till universiteten.
Socialhögskolan i Göteborg blev då en institution inom universitetet med två linjer: sociala linjen och förvaltninglinjen.
Från och med hösten 1983 delades socialhögskolan i två institutioner:
Institutionen för socialt arbete och
Förvaltningshögskolan.
Den 1 januari 1999 införlivades Institutionen för social omsorg, Vårdhögskolan, med Institutionen för socialt arbete.

Arkivhistorik

HISTORIK
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Göteborgs universitet, SOCIALHÖGSKOLAN

Arkivbeskrivning för Socialhögskolan vid Göteborgs universitet

Historik, organisation och verksamhet
Den första socionomutbildningen inrättades i Stockholm 1921. Utbildningen i Göteborg tillkom 1944 och den följdes av ytterligare utbildningar i Lund 1947 och i Umeå 1962. Då kallades de socialinstitut och de hade i allmänhet kommunala huvudmän. Socialinstituten döptes om till soialhögskolor i samband med att de förstatligades och fick högskoleställning. Samtidigt genomfördes en reformering av utbildningen. Ytterligare socialhögskolor inrättades i Örebro och Östersund 1967 respektive 1971.

Nästa omorganisation ägde rum 1977. Socialhögskolorna fördes då till universiteten. I Göteborg blev socialhögskolan en institution inom Göteborgs universitet. Samtidigt påbörjades en reformering av sociala linjens utbildning enligt riktlinjerna i en ny utbildningsplan. Bl a infördes profilämnet socialt arbete som skulle vara tvärvetenskapligt, åtgärdsinriktat och forkningsanknutet. För att stärka det nya ämnet inrättades dessutom forskarutbildning och fasta forskningsresurser i socialt arbete. Socialhögskolan i Göteborg fick landets första professur i socialt arbete. 1979 startade forskarutbildningen och numera bedriver institutionen en rad forskningsprojekt med framförallt Delegationen för social forskning. Sedermera har liknande forskningsorganisationer inrättats i Stockholm, Umeå och Lund.

Den senaste organisationsförändingen genomfördes 1983 i samband med omläggningen av förvaltningsutbildningen. Socialhögskolan delades då upp på två institutioer: Förvaltningshögskolan och institutionen för socialt arbete. Traditionen att utbilda socialarbetare och kommunala administratörer inom samma institution bröts i och med delningen av Socialhögskolan i två instititioner. Som ovan nämnts bildade den senare en egen institution. Institutionen för socialt arbete inriktades uteslutande mot sociala linjen, vidareutbildningen av socialarbetare samt undervisning och forskning i socialt arbete.

Den huvudsakliga inrikitningen av socialhögskolans utbildningen regleras i en utbildningsplan som gäller för hela riket och som faststälts av UHÄ. Enligt denna plan, som antogs 1977 med vissa senare ändringar, omfattar utbildningen 140 poäng motsvarande 3,5 års studietid. På grundval av utbildningsplanens riktlinjer har linjenämnden dessutom fastställt kursplan, undervisningsplan och litteraturlista. Varje termin antar institutionsstyrelsen timplaner, som bestämmer hur många undervisningstimmar respektive kurs får disponera under det aktuella läsåret. Forskarutbildningen i socialt arbete regleras i första hand genom en studieplan som fastställts av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnen.

Socialhögskolan är en linjeorganisation inom Göteborgs universitet. Som sådan organiserar den, oberoende av ämnesgränser, all undervisning inom sociala och förvaltningslinjen och bedriver undervisning med egna lärare. Sedan 1977 fungerar den emellertid också som ämnesinstitution med forskningsansvar i ämnet socialt arbete. Socialhögskolan är en institution inom sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (AES-sektorn) vid Göteborgs universitet. Det högsta beslutande organet vid Göteborgs universitet är universitetsstyrelsen. Under denna finns ett rektorsämbete som bl a verkställer styrelsens beslut. Sociala linjen och förvaltningslinjen har en gemensam linjenämnd. Linjenämnden har det främsta ansvaret for den grundläggande utbildningens innehåll och organisation, fastställer t ex lokala utbildnings- och kursplaner samt lämnar högskolestyrelsen underlag för anslagsframställningar.

Ledningen för arbetet vid skolan utövas av institutionsstyrelsen. Den ska ha allmän tillsyn över och vård om institutionens angelägenheter samt verka för goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen och med andra institutioner. Styrelsen ska ta initiativ till och främja utvecklingen av utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom institutionens område. Institutionsstyrelsen utser varje år ett antal arbetsgrupper som bereder dessa ärenden.

De viktigaste grupperna är allmänna beredningsgruppen, arbetsgruppen för sociala linjens utbildning (SLU-gruppen), arbetsgruppen för förvaltnningslinjens utbildning (FLU-gruppen) och arbetsgruppen för forskarutbildning. Under institutionsstyrelsen leds institutionen av en prefekt. Institutionen har också två studierektorer, en för vardera linjen. Studiepraktiken administreras av studiekonsulenter och assistenter. Den teoretiska utbildningen administreras av assistenter (för schemaläggning, kassagöromål, elevärenden och sekreterarskap för studierektorer och prefekt). Dessutom finns en 1:e byråsekreterartjänst som till hälften delas av linjenämnd U2:4 och institutionen.

Seriebildning
I arkivet finns protokoll, publikationer, studeranderegister; under F - ämnesordnade handlingar - finns handlingar ordnade efter Dossiéplan, kursdokumentation och elevakter. Uppsatser bevaras i respektive elevakt.

Sökingångar
Arkivförteckning och dossiéplan (bevaras tillsammans med handlingarna under F 1) är de främsta sökingångarna. Terminsvis uppställd lista över uppsatser finns på samhällsvetenskapliga biblioteket.

Sekretess
I arkivet finns inga handlingar som berörs av sekretessbestämmelser.

Gallring
Gallring har gjorts enligt gällande bestämmelser.

Arkivansvar
Prefekten hade det övergripande ansvaret för institutionens arkiv.

Kontroll

Skapad	2006-12-06 00:00:00
Senast ändrad	2012-02-15 14:49:47

Serier (6 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL
B	UTGÅENDE HANDLINGAR
C	DIARIER
D	LIGGARE OCH REGISTER
E	INKOMMANDE HANDLINGAR
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE