Arkiv

Statens järnvägar. 10 maskinsektionen (Malmö) med föregångare

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/16006

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/uskdz3ERwuZ0xG1eMvy08B

ExtraID

16006

Omfång

1 Hyllmeter (-)

Datering

1944 – 1954 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

Statens järnvägar. III distriktet (Malmö), 1898-01-01 – 1964-09-30 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

HISTORIK ÖVER 10 MASKINSEKTIONEN MED FÖREGÅNGARE:
1909-01-01: Bildad som 7/8 maskinsektionen vid morganisation av distriktens maskinavdelningar.
1915-01-01: Hässleholm-Alvesta överförd till 9 maskinsektionen. Kävlinge-Billesholm överförd till 8 maskinsektionen.
1918-01-01: Sammanslagen med 8 maskinsektionen. Namnändring från 7 till 7/8 maskinsektionen. Helsingborg-Halmstad, Kävlinge-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs övertagna med 8 maskinsektionen.
1920-01-01: Höganäs-Mölle övertagen från Höganäs-Mölle Järnväg (HMöJ).
1926-07-01: Kävlinge-Sjöbo övertagen från Kävlinge-Sjöbo Järnväg (KSJ).
1927-05-01: Kävling-Barsebäckshamn övertagen från Kävlinge-Barsebäcks Järnväg (KjBJ).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation (10 maskinsektionen).

Omfattning 1909-01-01:
Malmö-Alvesta.
Arlöv-Billesholm.
Malmö-Trelleborg.

Omfattning 1928-06-30:
Malmö-Hässleholm
Helsingborg-Halmstad.
Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Mölle.
Malmö-Trelleborg.
Barsebäckshamn-Kävlinge-Sjöbo.

1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation.
1929-01-01: Namnändring från 7/8 till 10 maskinsektionen.
1930-08-01: Verksamhet övertagen från Hässleholm-Markaryds (HMJ) och Markaryd-Veinge Järnväg (MaVJ).
1933-01-01: Verksamhet övertagen från 11 maskinsektionen.
1940-07-01: Verksamhet övertagen från Landskrona & Helsingborgs (L&HJ), Landskrona-Lund-Trelleborgs (LLTJ), Helsingborg-Hässlehoms (HHJ) och Skåne-Smålands Järnväg (SSJ).
1946-01-01: Verksamhet övertagen från Nässjö-Oskarshamns (NOJ) och Eksjö-Österbymo Järnväg (EÖJ).
1948-02-01: Verksamhet övertagen från 28 maskinsektionen.
1941-03-01: Verkstaden i Helsingborg ombildad till huvudverkstaden Helsingborg.
1941-07-01: Verksamhet överförd till 28 maskinsektionen.
1954-07-01: Verksamhet övertagen från 28 maskinsektionen.
1954-10-01: Verksamhet överförd till 27 maskinsektionen.
1955-07-01: Verksamhet överförd till 27 maskinsektionen.
1958-01-01: Verksamhet överförd till 27 maskinsektionen. Verksamhet övertagen från 27 maskinsektionen.
1964-10-01: Indragen vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till Malmö, Växjö och Borås driftdistrikt.

Arkivbildarhistorik

Statens järnvägar. III distriktet (Malmö)
HISTORIK ÖVER DISTRIKTEN: 1897 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distrikten fick en självständig roll under ledning av Distriktsförvaltningen. 2. En distriktschefsbefattning inrättades och ersatte trafikdirektörsbefattningen. 3. Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen. 4. Ändrad distriktsindelning.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1898-01-01: Ombildade från trafikdistrikt vid 1897 års omorganisation. Antalet minskade från 5 till 4.
1902-01-01: Antalet distrikt ökade från 4 till 5.
1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.

Distriktsförvaltningen: Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för ban- och maskinavdelningarna.

1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Administrativa avdelningen: Linjeorganisation för administrativa, juridiska och ekonomiska ärenden inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare.
1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Banavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner med en baningenjör (Biö) som chef.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1902-01-01: Bansektionerna omvandlades till regionala förvaltningsenheter.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Maskinavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md).
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Trafikavdelningen: Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare och distriktschefsexpeditionen ingick i avdelningen.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

1907 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktschefen fick en tydligare chefsroll och avlastades rollen som avdelningsföreståndare. 2. Distriktschefsexpeditionen fick en från Trafikavdelningen fristående ställning samt övertog Administrativa avdelningens verksamhet. 3. Trafikavdelningen erhöll en särskild föreståndare. 4. Expeditioner bildades för respektive avdelningsföreståndare.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) tjänstgjorde på distriktschefsexpeditionen (Dcx) och var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Distriktsförvaltningen (Df): Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för Ban-, Maskin- och Trafikavdelningarna. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Förrådsintendenten tillkom som ledamot.
1919-01-01: Distriktssekreteraren tillkom som ledamot. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation.

Distriktschefsexpeditionen (Dcx): Distriktschefens kansli.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa avdelningen och Trafikavdelningens distriktschefsexpedition.
1928-07-01: Ombildad till distriktskansli vid 1928 års omorganisation.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (Mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

Banavdelningen (B): Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på bandirektörsexpeditionen (Bdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Fältverksamheten var organiserad i bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Maskinavdelningen (M): Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på maskindirektörsexpeditionen (Mdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). Fältverksamheten var från 1909 organiserad i maskinsektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Fältverksamheten organiserad i maskinsektioner.
1918-01-01: Distriktsverkstäderna avskilda och ombildade till huvudverkstäder vid omorganisation av verkstadsdriften. Förrådshållningen överförd till Förrådsavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Distriktsverkstad.

Trafikavdelningen (T): Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på trafikdirektörsexpeditionen (Tdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör (Td). Fältverksamheten var organiserad i trafiksektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. En särskild befattning som avdelningsföreståndare inrättades.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Förrådsavdelningen (Fd): Linjeorganisation för förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på förrådsintendentkontoret (Fdintk) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en förrådsintendent (Fdint).
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av förrådshållningen. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Huvudförråd.

1928 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktsförvaltningen ersattes med en linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen. 2. Mellannivån i form av distriktens ban-, maskin- och trafikavdelningar indragen.

Distrikt: Sammanhållande organisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom avgränsat område. Distriktschefen (dc) tjänstgjorde på distriktskansliet (dkl) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. Fältverksamheten var organiserad i sektioner (regionala förvaltningsenheter). Antalet distrikt varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar. Indelning vid respektive års slut redovisas i den årligen utgivna publikationen Drifttjänststatistik.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. En linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen infördes. Distriktsförvaltningen samt ban-, maskin- och trafikavdelningarna indragna.
1932-07-01: Förrådshållningen överfördes från distrikten till Förrådsbyrån.
1941-09-01: Elektroverksamheten organiserades i elektrosektioner.
1952-07-01: Signal- och televerksamheten organiserades i signal- respektive telesektioner.
1961-01-01: Biltrafikverksamheten organiserades i bilsektioner.
1962-07-01: Distrikten temporärt underställda Driftavdelningen vid 1963 års omorganisation.
1963-07-01: Bansektionerna temporärt avskilda och underställda Banavdelningen vid 1963 års omorganisation. Elektro-, signal- och telesektionerna temporärt avskilda och underställda Elektrotekniska byrån vid 1963 års omorganisation.
1964-04-01: IV distriktet indraget vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: I och II distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: III och V distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.

Distriktskansli (Dkl): Distriktschefens kansli. Vid VIII distriktet tillämpades en förenklad förvaltning med distriktsexpedition (dx).
1928-01-01: Ombildat från distriktschefsexpeditionen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet övertagen från bandirektörs-, maskindirektörs- och trafikdirektörsexpeditionerna.

Kanslibaningenjör (kbiö): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende bansektionernas verksamhet. Kanslimaskiningenjör (kmiö) Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende maskinsektionernas verksamhet.

Kanslitrafikinspektör (kti): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende trafiksektionernas verksamhet.

Biltrafikinspektör (blti): Tjänsteman med ansvar för drift av buss- och billinjer samt underhåll av fordon.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Distriktssekreterare (ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

HISTORIK ÖVER III DISTRIKTET MALMÖ:

1898-01-01: Ombildat från 3:e trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation. Nässjö-Katrineholm övertagen från 1:a trafikdistriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Omfattning 1898-01-01:
Malmö-Katrineholm.
Helsingborg-Göteborg
Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.

Omfattning 1907-12-31:
Malmö-Katrineholm.
Helsingborg-Göteborg
Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.

1915-01-01: Gränsen mot I distriktet flyttad från Katrineholm till Mjölby.
1916-01-01: Gränsen mot II distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad.
1918-01-01: Distriktsverkstaden i Malmö avskild och ombildad till huvudverkstaden Malmö vid omorganisation av verkstadsdriften.

1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
1958-01-01: Verksamhet övertagen från VI distriktet vid ändrad distriktsindelning.
1964-10-01: Indraget vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till 1 och 2 driftdistriktet samt 1 och 2 bandistriktet.

Kontroll

Skapad	2003-02-03 00:00:00
Senast ändrad	2010-08-12 09:04:17

Serier (13 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
B	UTGÅENDE SKRIVELSER			Läsesal
B 1	Utgående skrivelser	1957 – 1958	Serien i arkivboxar.
D	REGISTER OCH LIGGARE			Läsesal
D 1	Liggare och register gällande personal	1940 – 1967	Serien i arkivboxar.
D 2	Övriga register och liggare	1942 – 1966	Serien i arkivboxar.
E	INKOMMNA HANDLINGAR			Läsesal
E 1	Händelserapporter	1950 – 1957	Serien i arkivboxar.
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR			Läsesal
F 1	Handlingar rörande olycksfall i arbetet	1944 – 1954	Serien i arkivboxar.
F 2	Handlingar rörande personal		Se Statens järnvägar Regionala personalkontoret Malmö och Malmö verkstadsrregion med föregångare
F 3	Handlingar ordnade efter sakgruppsnummer		Före 1948 är handlingarna ordnade i diarienummerordning. Från och med 1948 är handlingarna ordnade enligt Statens järnvägars sakgruppsregister.
G	RÄKENSKAPER			Läsesal
G 1	Övriga räkenskapshandlingar	1889 – 1966