Arkiv

Statens järnvägar. Notvikens verkstadsregion med föregångare

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/16137

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/4nLuOV8PP4giqwOtsm1F83

ExtraID

16137

Omfång

45 Hyllmeter (-)

Datering

1907 – 1993 (Tidsomfång)
1918 – 1988 (Huvudsaklig tid)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Offentlighets- och sekretesslagen 22:1, högst 70 år (personalakter)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

Statens järnvägar. Notvikens huvudverkstad med föregångare, 1918-01-01 – 1973-07-01 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Huvudverkstaden Notviken-Boden (1918-01-01 – 1932-09-05)

Alternativa namn: Huvudverkstaden Notviken (1932-09-05 – 1965-01-01)

Kategori: Statlig myndighet

Statens järnvägar. Notvikens verkstadsregion, 1973-07-01 – 1988-08-15 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Statens järnvägar. V distriktet (Luleå), 1902-01-01 – 1964-10-01 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Statens järnvägar. Notvikens huvudverkstad med föregångare
HISTORIK ÖVER HUVUDVERKSTÄDER (HVST):

FR O M 1907 ÅRS ORGANISATION:

Revisioner och större reparationer av spårfordon och annan maskinell utrustning. Verkstadsföreståndaren (vstf) var organisatoriskt underställd Verkstadsbyrån. Befattningen upprätthölls vanligen av en förste maskiningenjör (miö) eller maskindirektör (md).
1918-01-01: Bildade vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från centralverkstaden och distriktsverkstäderna.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

FR O M 1928 ÅRS ORGANISATION:

Revisioner och större reparationer av spårfordon och annan maskinell utrustning. Verkstadsföreståndaren (vstf) var organisatoriskt underställd Verkstadsbyrån. Befattningen upprätthölls vanligen av en förste verkstadsingenjör (fvstiö) eller verkstadsöveringenjör (vstöiö).
1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation.
1963-07-01: Fortsatt verksamhet i 1963 års organisation.

Lokala förvaltningsenheter: Filialverkstad (fvst).

FR O M 1963 ÅRS ORGANISATION:

Revisioner och större reparationer av spårfordon och annan maskinell utrustning. Huvudverkstadschefen (hvstc) var organisatoriskt underställd Maskinavdelningen.

Lokala förvaltningsenheter: Filialverkstad (fvst).

1963-07-01: Fortsatt verksamhet från 1928 års organisation. Organisatoriskt överförda från Verkstadsbyrån till Maskinavdelningen vid 1963 års omorganisation.
1965-01-01: Under året ändrades namnformen från Huvudverkstaden X-Y-Z till X huvudverkstad.
1973-07-01: Indragna vid 1973 års omorganisation. Verksamhet överförd till verkstadsregionerna.

HISTORIK ÖVER HUVUDVERKSTADEN NOTVIKEN (hvst Nvn):

1918-01-01: Bildad vid omorganisation av verkstadsdriften. Verksamhet övertagen från V distriktets verkstäder i Notviken och Boden.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation.
1932-09-05: Namnändring från huvudverkstaden Notviken-Boden till huvudverkstaden Notviken. Verkstaden i Boden nedlagd.
1963-07-01: Fortsatt verksamhet i 1963 års organisation.
1963-07-01: Fortsatt verksamhet som huvudverkstaden Notviken från 1928 års organisation.
1973-07-01: Indragen vid 1973 års omorganisation. Verksamhet överförd till Notvikens verkstadsregion.

Statens järnvägar. Notvikens verkstadsregion
HISTORIK ÖVER VERKSTADSREGIONER (vr):

FR O M 1973 ÅRS ORGANISATION:

Underhåll och reparation av spårfordon, projektering och utförande av ändringsarbeten på spårfordon samt hjälpberedskap. Verkstadsregionchefen (vrc) tjänstgjorde vid Verkstadsregionsexpeditionen (vrx) och var organisatoriskt underställd Maskinavdelningen.
Gränsdragningen mellan regionerna var föremål för smärre justeringar.

1973-07-01: Bildade vid 1973 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningens huvudverkstäder och driftdistriktens verkstäder.
1983-02-01: Fortsatt verksamhet i 1982 års organisation.

Lokala förvaltningsenheter:
Driftverkstad (dvst)
Filialverkstad (fvst).

FR O M 1982 ÅRS ORGANISATION:

Underhåll och reparation av spårfordon, projektering och utförande av ändringsarbeten på spårfordon samt hjälpberedskap. Verkstadsregionchefen (CVR) tjänstgjorde på verkstadsregionkontoret (VRK) och var organisatoriskt underställd Maskinavdelningen.

1983-02-01: Fortsatt verksamhet från 1973 års organisation. De lokala produktionsområdena placerades på samma organisatoriska nivå som regionala enheter.
1988-02-01: Huvudförråden i Bollnäs, Åmål, Örebro, Tillberga samt Östersund övertagna från Finans- och inköpsavdelningen samt integrerade med respektive verkstad.
1988-08-15: Indragna vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Maskindivisionens underhållsverkstäder och trafikverkstadsområden.

Lokala produktionsområden:
Verkstadsområde (VSTO).
Driftverkstadsområde (DVSTO).

HISTORIK ÖVER NOTVIKENS VERKSTADSREGION (Nvn vr):

1973-07-01: Bildad vid 1973 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Notvikens huvudverkstad samt Umeå och Luleå driftdistrikt.
1983-02-01: Fortsatt verksamhet i 1982 års organisation.
1988-08-15: Indragen vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Maskindivisionen.

Statens järnvägar. V distriktet (Luleå)
HISTORIK ÖVER DISTRIKTEN: 1897 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distrikten fick en självständig roll under ledning av Distriktsförvaltningen. 2. En distriktschefsbefattning inrättades och ersatte trafikdirektörsbefattningen. 3. Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen. 4. Ändrad distriktsindelning.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1898-01-01: Ombildade från trafikdistrikt vid 1897 års omorganisation. Antalet minskade från 5 till 4.
1902-01-01: Antalet distrikt ökade från 4 till 5.
1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.

Distriktsförvaltningen: Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för ban- och maskinavdelningarna.

1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Administrativa avdelningen: Linjeorganisation för administrativa, juridiska och ekonomiska ärenden inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare.
1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Banavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner med en baningenjör (Biö) som chef.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1902-01-01: Bansektionerna omvandlades till regionala förvaltningsenheter.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Maskinavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md).
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Trafikavdelningen: Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare och distriktschefsexpeditionen ingick i avdelningen.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

1907 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktschefen fick en tydligare chefsroll och avlastades rollen som avdelningsföreståndare. 2. Distriktschefsexpeditionen fick en från Trafikavdelningen fristående ställning samt övertog Administrativa avdelningens verksamhet. 3. Trafikavdelningen erhöll en särskild föreståndare. 4. Expeditioner bildades för respektive avdelningsföreståndare.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) tjänstgjorde på distriktschefsexpeditionen (Dcx) och var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Distriktsförvaltningen (Df): Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för Ban-, Maskin- och Trafikavdelningarna. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Förrådsintendenten tillkom som ledamot.
1919-01-01: Distriktssekreteraren tillkom som ledamot. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation.

Distriktschefsexpeditionen (Dcx): Distriktschefens kansli.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa avdelningen och Trafikavdelningens distriktschefsexpedition.
1928-07-01: Ombildad till distriktskansli vid 1928 års omorganisation.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (Mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

Banavdelningen (B): Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på bandirektörsexpeditionen (Bdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Fältverksamheten var organiserad i bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Maskinavdelningen (M): Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på maskindirektörsexpeditionen (Mdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). Fältverksamheten var från 1909 organiserad i maskinsektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Fältverksamheten organiserad i maskinsektioner.
1918-01-01: Distriktsverkstäderna avskilda och ombildade till huvudverkstäder vid omorganisation av verkstadsdriften. Förrådshållningen överförd till Förrådsavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Distriktsverkstad.

Trafikavdelningen (T): Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på trafikdirektörsexpeditionen (Tdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör (Td). Fältverksamheten var organiserad i trafiksektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. En särskild befattning som avdelningsföreståndare inrättades.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Förrådsavdelningen (Fd): Linjeorganisation för förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på förrådsintendentkontoret (Fdintk) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en förrådsintendent (Fdint).
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av förrådshållningen. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Huvudförråd.

1928 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktsförvaltningen ersattes med en linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen. 2. Mellannivån i form av distriktens ban-, maskin- och trafikavdelningar indragen.

Distrikt: Sammanhållande organisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom avgränsat område. Distriktschefen (dc) tjänstgjorde på distriktskansliet (dkl) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. Fältverksamheten var organiserad i sektioner (regionala förvaltningsenheter). Antalet distrikt varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar. Indelning vid respektive års slut redovisas i den årligen utgivna publikationen Drifttjänststatistik.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. En linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen infördes. Distriktsförvaltningen samt ban-, maskin- och trafikavdelningarna indragna.
1932-07-01: Förrådshållningen överfördes från distrikten till Förrådsbyrån.
1941-09-01: Elektroverksamheten organiserades i elektrosektioner.
1952-07-01: Signal- och televerksamheten organiserades i signal- respektive telesektioner.
1961-01-01: Biltrafikverksamheten organiserades i bilsektioner.
1962-07-01: Distrikten temporärt underställda Driftavdelningen vid 1963 års omorganisation.
1963-07-01: Bansektionerna temporärt avskilda och underställda Banavdelningen vid 1963 års omorganisation. Elektro-, signal- och telesektionerna temporärt avskilda och underställda Elektrotekniska byrån vid 1963 års omorganisation.
1964-04-01: IV distriktet indraget vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: I och II distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: III och V distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.

Distriktskansli (Dkl): Distriktschefens kansli. Vid VIII distriktet tillämpades en förenklad förvaltning med distriktsexpedition (dx).
1928-01-01: Ombildat från distriktschefsexpeditionen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet övertagen från bandirektörs-, maskindirektörs- och trafikdirektörsexpeditionerna.

Kanslibaningenjör (kbiö): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende bansektionernas verksamhet. Kanslimaskiningenjör (kmiö) Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende maskinsektionernas verksamhet.

Kanslitrafikinspektör (kti): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende trafiksektionernas verksamhet.

Biltrafikinspektör (blti): Tjänsteman med ansvar för drift av buss- och billinjer samt underhåll av fordon.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Distriktssekreterare (ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

HISTORIK ÖVER V DISTRIKTET LULEÅ:

1902-01-01: Bildat vid ändrad distriktsindelning. Långsele-Boden, Mellansel-Örnsköldsvik, Vännäs-Umeå, Boden-Niemisel och Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare övertagna från IV distriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Omfattning 1902-01-01:
Långsele-Boden.
Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.
Luleå-Gällivare med sidobanor i Gällivare.
Boden-Niemisel.

Omfattning 1907-12-31:
Långsele-Boden.
Mellansel-Örnsköldsvik och Vännäs-Umeå.
Luleå-Riksgränsen med sidobanor i Gällivare.
Boden-Morjärv.

1918-01-01: Distriktsverkstäderna i Notviken och Boden avskilda och ombildade till huvudverkstaden Notviken-Boden vid omorganisation av verkstadsdriften.

1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
1964-10-01: Indraget vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till 10 och 11 driftdistriktet samt 10 och 11 bandistriktet.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se-hänvisning från: Handlingar rörande personal (SE/GLA/16151/F 2)

Kontroll

Skapad	2005-10-07 00:00:00
Senast ändrad	2013-03-20 13:53:25

Serier (25 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
A	PROTOKOLL			Läsesal
A 1	Protokoll, företagsnämnder	1948 – 1975	Serien i boxar.
A 2	Övriga protokoll	1948 – 1983
B	UTGÅENDE HANDLINGAR			Läsesal
B 1	Utgående skrivelser och rapporter	1940 – 1988	Serien i boxar.
C	DIARIER			Läsesal
C 1	Diarium	1920 – 1988	Serien i boxar, om ej annat anges. Sökingång till serie F 1.
C 2	Sakregister i alfabetisk ordning	1940 – 1952	Serien i boxar.
D	LIGGARE OCH REGISTER			Läsesal
D 1	LIGGARE OCH REGISTER ÖVER PERSONAL			Läsesal
D 1 A	Antagningskort	1918 – 1981	Serien i boxar.
D 1 B	Stamregister för legitimationskort		Serien i boxar.
E	INKOMNA HANDLINGAR			Läsesal
E 1	Korrespondens	1948 – 1971	Serien i boxar.
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR			Läsesal
F 1	Diarieförda handlingar och handlingar ordnade efter sakgruppsnummer	1917 – 1988	Serien i boxar. Sökingånf finns i serie C 1 och C 2. OBS: handlingar för åren 1961-1967 saknas. Från 1968 är handlingarna ordnade enligt SJ:s tryckta sakgruppsregister.
F 2	HANDLINGAR RÖRANDE PERSONAL			Läsesal
F 2 A	Personalakter	1900 – 1993	Serien i boxar. I tidskolumnen anges tiden för akternas avställande, dvs när de anställda slutade. I anmärkningskolumnen anges de anställdas födelsedatum.
F 2 B	Övriga handlingar rörande personal	1918 – 1981	Serien i boxar.
F 3	Handlingar rörande anbud och kontrakt	1940 – 1988
F 4	Handlingar rörande lokala driftställen inom Notvikens verkstadsregion	1972 – 1988
F 5	Materialförteckningar	1966 – 1976
F 6	Övriga ämnesordnade handlingar	1907 – 1986	Serien i boxar.
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR			Läsesal
Ö 1	Pressklipp, driftvärnshandlingar m.m.