Arkiv

Statens järnvägar. Borås banområde

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/16179

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/3nGdNYeyug1RNTNinsqWu6

ExtraID

16179

Omfång

2,5 Hyllmeter (-)

Datering

1910 – 1988 (Tidsomfång)
1959 – 1988 (Huvudsaklig tid)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

Statens järnvägar. Borås bandistrikt (3 bd), 1964-07-01 – 1973-07-01 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Statens järnvägar. Göteborgs banregion med föregångare, 1964-07-01 – 1988-07-01 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Göteborgs bandistrikt/4 bandistriktet (1964-07-01 – 1983-02-01)

Kategori: Statlig myndighet

Statens järnvägar. II distriktet (Göteborg), 1898-01-01 – 1964-07-01 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Statens järnvägar. VI distriktet (Borås), 1940-07-01 – 1958-01-01 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Statens järnvägar. Borås bandistrikt (3 bd)
HISTORIK ÖVER BANDISTRIKT.

FR O M 1963 ÅRS ORGANISATION:

Väsentliga förändringar: 1. Distrikten förlorade sin självständiga ställning direkt under generaldirektören. Verksamheten delades upp på ett ökat antal drift- och bandistrikt organisatoriskt underställda respektive avdelningschef. 2. Sektionsnivån slopades. 3. De lokala förvaltningsenheterna slogs successivt samman till större enheter betecknade områden.

Bandistrikt (bd):
Drift och underhåll av bana, byggnader och andra anläggningar. Bandistriktschefen (bdc) tjänstgjorde på bandistriktsexpeditionen (bdx) och var organisatoriskt underställd Banavdelningen. Gränsdragningen mellan distrikten var föremål för smärre justeringar.

1964-04-01: Gävle och Sundsvalls bandistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: Borås, Göteborgs, Norrköpings, Stockholms och Örebro bandistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: Malmö, Växjö, Umeå och Luleå bandistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1973-07-01: Fortsatt verksamhet i 1973 års organisation.

Lokala förvaltningsenheter:
Banunderhållsområde (buo).
Elunderhållsområde (euo).
Signalunderhållsområde (suo).
Teleunderhållsområde (tuo).

Antalet lokala förvaltningsenheter minskades successivt genom sammanslagning till större enheter.

HISTORIK ÖVER BORÅS BANDISTRIKT (3 bd):

1964-07-01: Bildat vid 1963 års omorganisation. Verksamhet övertagen från 8, 9, 12 och 32 bansektionen, 2 och 3 telesektionen, 2 och 3 signalsektionen samt Göteborgs, Norrköpings och Malmö elektrosektion.
1973-01-01: Anpassning till länsgränser.
1973-07-01: Indraget vid 1973 års omorganisation. Verksamhet överförd till Göteborgs och Norrköpings bandistrikt.

Statens järnvägar. Göteborgs banregion med föregångare
HISTORIK ÖVER BANDISTRIKT-BANREGIONER.

FR O M 1963 ÅRS ORGANISATION:

Väsentliga förändringar: 1. Distrikten förlorade sin självständiga ställning direkt under generaldirektören. Verksamheten delades upp på ett ökat antal drift- och bandistrikt organisatoriskt underställda respektive avdelningschef. 2. Sektionsnivån slopades. 3. De lokala förvaltningsenheterna slogs successivt samman till större enheter betecknade områden.

Bandistrikt (bd):
Drift och underhåll av bana, byggnader och andra anläggningar. Bandistriktschefen (bdc) tjänstgjorde på bandistriktsexpeditionen (bdx) och var organisatoriskt underställd Banavdelningen.
Gränsdragningen mellan distrikten var föremål för smärre justeringar.

1964-04-01: Gävle och Sundsvalls bandistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: Borås, Göteborgs, Norrköpings, Stockholms och Örebro bandistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: Malmö, Växjö, Umeå och Luleå bandistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1973-07-01: Fortsatt verksamhet i 1973 års organisation.

Lokala förvaltningsenheter:
Banunderhållsområde (buo).
Elunderhållsområde (euo).
Signalunderhållsområde (suo).
Teleunderhållsområde (tuo).
Antalet lokala förvaltningsenheter minskades successivt genom sammanslagning till större enheter.

FR O M 1973 ÅRS ORGANISATION:

Väsentliga förändringar: 1. Minskat antal distrikt. 2. Verkstadsregioner bildade. 3. Driftdistrikten ombildade till trafikdistrikt sedan driftverkstäderna överförts till verkstadsregionerna. 4. Huvudverkstäderna integrerade i verkstadsregionerna. 5. Huvudförråden integrerade i Ekonomiavdelningen.

Bandistrikt (bd):
Drift och underhåll av bana, byggnader och andra anläggningar. Bandistriktschefen (bdc) tjänstgjorde på bandistriktsexpeditionen (bdx) och var organisatoriskt underställd Banavdelningen.
Gränsdragningen mellan distrikten var föremål för smärre justeringar.

1973-07-01: Fortsatt verksamhet från 1963 års organisation.
1983-02-01: Ombildade till banregioner vid 1982 års omorganisation.

Lokala förvaltningsenheter:
Banunderhållsområde (buo)/Banområde (bo).
Elunderhållsområde (euo)/Elområde (elo).
Signalunderhållsområde (suo)/Signalområde (sio).
Teleunderhållsområde (tuo)/Teleområde (telo).
Antalet lokala förvaltningsenheter minskades successivt genom sammanslagning till större enheter. Beteckningen underhållsområde ersattes med område 1976-01-01.

FR O M 1982 ÅRS ORGANISATION:

Väsentliga förändringar: 1. Trafikdistrikten ombildade till marknadsregioner som gemensam fältorganisation för Godstransport-, Persontrafik- och Tågdriftavdelningarna. 2. Busstrafiken organiserad i bussregioner. 3. Regionala personalkontor bildade för att ge service åt alla SJ-enheter inom respektive marknadsregions geografiska område.

Banregioner (BR):
Tillsyn och underhåll av bana, byggnader och elkraftförsörjning. Projektering och utförande av ny- och ombyggnadsarbeten. Banregionchefen (CBR) tjänstgjorde på banregionkontoret (BRK) och var organisatoriskt underställd Banavdelningen.
Gränsdragningen mellan regionerna var föremål för smärre justeringar.

1983-02-01: Bildade vid 1982 års omorganisation genom omvandling av bandistrikten med smärre justeringar av gränsdragning. De lokala produktionsområdena placerades på samma organisatoriska nivå som övriga regionala enheter.
1988-07-01: Indragna vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Banverket samt fastighetsregioner.

Lokala produktionsområden:
Banområde (BO).
Elområde (ELO).
Signalområde (SIO).
Teleområde (TELO).
Husbyggnadsområde (HO).

HISTORIK ÖVER GÖTEBORGS BANREGION MED FÖREGÅNGARE:

1964-07-01: Bildat som Göteborgs bandistrikt vid 1963 års omorganisation. Verksamhet övertagen från 5, 8, 9 och 33 bansektionen, 2 telesektionen, 2 signalsektionen samt Göteborgs, Kristinehamns och Norrköpings elektrosektion.
1973-01-01: Anpassning till länsgränser.
1973-07-01: Fortsatt verksamhet i 1973 års organisation.
1973-07-01: Fortsatt verksamhet från 1963 års organisation. Verksamhet övertagen från Borås bandistrikt.
1983-02-01: Ombildad från Göteborgs bandistrikt till Göteborgs banregion vid 1982 års omorganisation.
1988-07-01: Indragen vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Banverket samt Fastighetsregion Väst.

Statens järnvägar. II distriktet (Göteborg)
HISTORIK ÖVER DISTRIKTEN: 1897 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distrikten fick en självständig roll under ledning av Distriktsförvaltningen. 2. En distriktschefsbefattning inrättades och ersatte trafikdirektörsbefattningen. 3. Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen. 4. Ändrad distriktsindelning.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1898-01-01: Ombildade från trafikdistrikt vid 1897 års omorganisation. Antalet minskade från 5 till 4.
1902-01-01: Antalet distrikt ökade från 4 till 5.
1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.

Distriktsförvaltningen: Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för ban- och maskinavdelningarna.

1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Administrativa avdelningen: Linjeorganisation för administrativa, juridiska och ekonomiska ärenden inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare.
1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Banavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner med en baningenjör (Biö) som chef.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1902-01-01: Bansektionerna omvandlades till regionala förvaltningsenheter.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Maskinavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md).
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Trafikavdelningen: Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare och distriktschefsexpeditionen ingick i avdelningen.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

1907 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktschefen fick en tydligare chefsroll och avlastades rollen som avdelningsföreståndare. 2. Distriktschefsexpeditionen fick en från Trafikavdelningen fristående ställning samt övertog Administrativa avdelningens verksamhet. 3. Trafikavdelningen erhöll en särskild föreståndare. 4. Expeditioner bildades för respektive avdelningsföreståndare.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) tjänstgjorde på distriktschefsexpeditionen (Dcx) och var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Distriktsförvaltningen (Df): Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för Ban-, Maskin- och Trafikavdelningarna. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Förrådsintendenten tillkom som ledamot.
1919-01-01: Distriktssekreteraren tillkom som ledamot. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation.

Distriktschefsexpeditionen (Dcx): Distriktschefens kansli.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa avdelningen och Trafikavdelningens distriktschefsexpedition.
1928-07-01: Ombildad till distriktskansli vid 1928 års omorganisation.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (Mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

Banavdelningen (B): Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på bandirektörsexpeditionen (Bdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Fältverksamheten var organiserad i bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Maskinavdelningen (M): Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på maskindirektörsexpeditionen (Mdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). Fältverksamheten var från 1909 organiserad i maskinsektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Fältverksamheten organiserad i maskinsektioner.
1918-01-01: Distriktsverkstäderna avskilda och ombildade till huvudverkstäder vid omorganisation av verkstadsdriften. Förrådshållningen överförd till Förrådsavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Distriktsverkstad.

Trafikavdelningen (T): Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på trafikdirektörsexpeditionen (Tdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör (Td). Fältverksamheten var organiserad i trafiksektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. En särskild befattning som avdelningsföreståndare inrättades.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Förrådsavdelningen (Fd): Linjeorganisation för förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på förrådsintendentkontoret (Fdintk) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en förrådsintendent (Fdint).
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av förrådshållningen. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Huvudförråd.

1928 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktsförvaltningen ersattes med en linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen. 2. Mellannivån i form av distriktens ban-, maskin- och trafikavdelningar indragen.

Distrikt: Sammanhållande organisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom avgränsat område. Distriktschefen (dc) tjänstgjorde på distriktskansliet (dkl) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. Fältverksamheten var organiserad i sektioner (regionala förvaltningsenheter). Antalet distrikt varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar. Indelning vid respektive års slut redovisas i den årligen utgivna publikationen Drifttjänststatistik.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. En linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen infördes. Distriktsförvaltningen samt ban-, maskin- och trafikavdelningarna indragna.
1932-07-01: Förrådshållningen överfördes från distrikten till Förrådsbyrån.
1941-09-01: Elektroverksamheten organiserades i elektrosektioner.
1952-07-01: Signal- och televerksamheten organiserades i signal- respektive telesektioner.
1961-01-01: Biltrafikverksamheten organiserades i bilsektioner.
1962-07-01: Distrikten temporärt underställda Driftavdelningen vid 1963 års omorganisation.
1963-07-01: Bansektionerna temporärt avskilda och underställda Banavdelningen vid 1963 års omorganisation. Elektro-, signal- och telesektionerna temporärt avskilda och underställda Elektrotekniska byrån vid 1963 års omorganisation.
1964-04-01: IV distriktet indraget vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: I och II distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: III och V distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.

Distriktskansli (Dkl): Distriktschefens kansli. Vid VIII distriktet tillämpades en förenklad förvaltning med distriktsexpedition (dx).
1928-01-01: Ombildat från distriktschefsexpeditionen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet övertagen från bandirektörs-, maskindirektörs- och trafikdirektörsexpeditionerna.

Kanslibaningenjör (kbiö): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende bansektionernas verksamhet. Kanslimaskiningenjör (kmiö) Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende maskinsektionernas verksamhet.

Kanslitrafikinspektör (kti): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende trafiksektionernas verksamhet.

Biltrafikinspektör (blti): Tjänsteman med ansvar för drift av buss- och billinjer samt underhåll av fordon.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Distriktssekreterare (ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

HISTORIK ÖVER II DISTRIKTET GÖTEBORG:

1898-01-01: Ombildat från 2:a trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation.
1902-01-01: Ändrad distriktsindelning. Krylbo-Hallsberg-Mjölby överförd till I distriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Omfattning 1898-01-01:
Göteborg-Hallsberg.
Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.
Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
Örebro-Hallsberg-Mjölby.

Omfattning 1907-12-31:
Göteborg-Hallsberg.
Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.
Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
Göteborg Tingstad-Strömstad

1916-01-01: Gränsen mot III distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad.
1918-01-01: Distriktsverkstaden i Göteborg avskild och ombildad till huvudverkstaden Göteborg vid omorganisation av verkstadsdriften.

1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
1940-03-01: Verksamhet övertagen från Borås-Ulricehamns Järnväg.
1940-07-01: Verksamhet överförd till VI distriktet vid ändrad distriktsindelning.
1953-07-01: Verksamhet övertagen från VII distriktet vid ändrad distriktsindelning.
1958-01-01: Verksamhet övertagen från IV distriktet vid ändrad distriktsindelning.
1964-07-01: Indraget vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till 3 och 4 driftdistriktet samt 3 och 4 bandistriktet.

Statens järnvägar. VI distriktet (Borås)
HISTORIK ÖVER DISTRIKTEN: 1897 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distrikten fick en självständig roll under ledning av Distriktsförvaltningen. 2. En distriktschefsbefattning inrättades och ersatte trafikdirektörsbefattningen. 3. Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen. 4. Ändrad distriktsindelning.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1898-01-01: Ombildade från trafikdistrikt vid 1897 års omorganisation. Antalet minskade från 5 till 4.
1902-01-01: Antalet distrikt ökade från 4 till 5.
1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.

Distriktsförvaltningen: Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för ban- och maskinavdelningarna.

1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Administrativa avdelningen: Linjeorganisation för administrativa, juridiska och ekonomiska ärenden inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare.
1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Banavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner med en baningenjör (Biö) som chef.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1902-01-01: Bansektionerna omvandlades till regionala förvaltningsenheter.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Maskinavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md).
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Trafikavdelningen: Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare och distriktschefsexpeditionen ingick i avdelningen.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

1907 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktschefen fick en tydligare chefsroll och avlastades rollen som avdelningsföreståndare. 2. Distriktschefsexpeditionen fick en från Trafikavdelningen fristående ställning samt övertog Administrativa avdelningens verksamhet. 3. Trafikavdelningen erhöll en särskild föreståndare. 4. Expeditioner bildades för respektive avdelningsföreståndare.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) tjänstgjorde på distriktschefsexpeditionen (Dcx) och var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Distriktsförvaltningen (Df): Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för Ban-, Maskin- och Trafikavdelningarna. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Förrådsintendenten tillkom som ledamot.
1919-01-01: Distriktssekreteraren tillkom som ledamot. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation.

Distriktschefsexpeditionen (Dcx): Distriktschefens kansli.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa avdelningen och Trafikavdelningens distriktschefsexpedition.
1928-07-01: Ombildad till distriktskansli vid 1928 års omorganisation.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (Mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

Banavdelningen (B): Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på bandirektörsexpeditionen (Bdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Fältverksamheten var organiserad i bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Maskinavdelningen (M): Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på maskindirektörsexpeditionen (Mdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). Fältverksamheten var från 1909 organiserad i maskinsektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Fältverksamheten organiserad i maskinsektioner.
1918-01-01: Distriktsverkstäderna avskilda och ombildade till huvudverkstäder vid omorganisation av verkstadsdriften. Förrådshållningen överförd till Förrådsavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Distriktsverkstad.

Trafikavdelningen (T): Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på trafikdirektörsexpeditionen (Tdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör (Td). Fältverksamheten var organiserad i trafiksektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. En särskild befattning som avdelningsföreståndare inrättades.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Förrådsavdelningen (Fd): Linjeorganisation för förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på förrådsintendentkontoret (Fdintk) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en förrådsintendent (Fdint).
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av förrådshållningen. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Huvudförråd.

1928 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktsförvaltningen ersattes med en linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen. 2. Mellannivån i form av distriktens ban-, maskin- och trafikavdelningar indragen.

Distrikt: Sammanhållande organisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom avgränsat område. Distriktschefen (dc) tjänstgjorde på distriktskansliet (dkl) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. Fältverksamheten var organiserad i sektioner (regionala förvaltningsenheter). Antalet distrikt varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar. Indelning vid respektive års slut redovisas i den årligen utgivna publikationen Drifttjänststatistik.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. En linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen infördes. Distriktsförvaltningen samt ban-, maskin- och trafikavdelningarna indragna.
1932-07-01: Förrådshållningen överfördes från distrikten till Förrådsbyrån.
1941-09-01: Elektroverksamheten organiserades i elektrosektioner.
1952-07-01: Signal- och televerksamheten organiserades i signal- respektive telesektioner.
1961-01-01: Biltrafikverksamheten organiserades i bilsektioner.
1962-07-01: Distrikten temporärt underställda Driftavdelningen vid 1963 års omorganisation.
1963-07-01: Bansektionerna temporärt avskilda och underställda Banavdelningen vid 1963 års omorganisation. Elektro-, signal- och telesektionerna temporärt avskilda och underställda Elektrotekniska byrån vid 1963 års omorganisation.
1964-04-01: IV distriktet indraget vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: I och II distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: III och V distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.

Distriktskansli (Dkl): Distriktschefens kansli. Vid VIII distriktet tillämpades en förenklad förvaltning med distriktsexpedition (dx).
1928-01-01: Ombildat från distriktschefsexpeditionen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet övertagen från bandirektörs-, maskindirektörs- och trafikdirektörsexpeditionerna.

Kanslibaningenjör (kbiö): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende bansektionernas verksamhet. Kanslimaskiningenjör (kmiö) Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende maskinsektionernas verksamhet.

Kanslitrafikinspektör (kti): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende trafiksektionernas verksamhet.

Biltrafikinspektör (blti): Tjänsteman med ansvar för drift av buss- och billinjer samt underhåll av fordon.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Distriktssekreterare (ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

HISTORIK ÖVER VI DISTRIKTET BORÅS:

1940-07-01: Bildat vid järnvägsförstatligande.
1958-01-01: Indraget vid ändrad distriktsindelning. Verksamhet överförd till II och III distriktet.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se-hänvisning från: Distriktschefsexpeditionen
Ämnesordnade handlingar, samlingsserie (SE/GLA/14059/F 1 AI)

Se-hänvisning från: Handlingar rörande lokala driftställen inom Göteborgs banregion (SE/GLA/14061/F 13)

Kontroll

Skapad	2005-11-15 00:00:00
Senast ändrad	2008-06-10 10:22:12

Serier (4 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR			Läsesal
F 1	Handlingar ordnade efter sakgrupp	1959 – 1988	Serien i boxar. Handlingarna är sorterade enligt SJ:s tryckat sakgruppsregister.
F 2	Ämnesordnade handlingar, samlingsserie	1910 – 1988	Serien i boxar.
F 3	Handlingar rörande personal