Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kungsbacka stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv


Kungsbacka stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv

HISTORIK

Kungsbacka är beläget på landtungan mellan Kungsbackaån och dess biå Söderån ca 2 km ovanför Kungsbackaåns mynning i Kungsbackafjorden i norra Halland. Namnet Kungsbacka avsåg tidigast ett slott, omtalat av Valdemar Atterdag i ett brev som han utfärdat där 1366. Av brevet framgick dock inte om slottet hade något samband med en stadsbildning. Det första belägget i skriftliga källor om Kungsbacka som stad härrör sig från början av 1400-talet, men staden kan ha haft en föregångare som handelsplats eller hamn. Slottet Kungsbacka efterträdde troligtvis det närbelägna slottet Hunehals som omnämndes sista gången 1328. Under unionstiden omnämnes Kungbacka som köpstad men synes ej ha haft någon större betydelse. Från 1508 finns en anteckning om en förordning enligt vilken borgerskapet i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg skulle flytta till Halmstad och enligt en ny förordning (ca 1539) skulle Kungsbacka ödeläggas och borgarna denna gång flytta till Varberg. Efter klagomål återfick Kungsbacka sina stadsprivilegier och rättigheter 1558 men dessa drogs in ytterligare en gång innan Kungsbacka återfick dem för gott 1582. Staden beskrevs 1749 av C. Hårleman som en bondby utan någon stadsnäring och Kungsbacka har alltjämt varit småskalig fram till 1900-talets början då tillväxten tog fart. Namnet Kungsbacka (1366 Koningsbakkae) utgår troligen från ett BACKA d .v.s backsluttning och i egenskap av kungsgård fick det tillägget KUNGS-. Enligt en annan teori syftar KUNGS- på stadens läge invid en sk kungsväg. Staden eldhärjades svårt 1846 då den äldre delen ödelades nästan totalt. Sydspetsen av den landtunga på vilken Kungsbacka ligger, utgörs av tingsstället Skansen. Namnet Skansen härrör från en fästning som funnits på platsen i äldre tider och vaktat inloppet till Kungsbackaån. 1786 uppfördes ett tingshus på delar av fästningens grund. Skansens byggnader nåddes aldrig av elden 1846 utan tingshuset revs 1889 för att transporteras till Torpa i Fjärås socken och där tjänstgöra som mejeribyggnad.

Kungsbacka rådhusrätt upphörde d. 1 januari 1935 och förenades med Fjäre härads tingslag av Hallands norra domsaga. På Landsarkivet i Lund finns arkiv från Kungsbacka rådhusrätt bevarade från 1573.

Befolkningsstatistik: år 1800 - 342 invånare, år 1850 - 577 invånare, år 1900 - 961 invånare, år 1950 - 2991 invånare.

Källor: Johansson, B., Grill, E., Kungsbacka före branden 1846. 1966.
Landsarkivet i Lund, del 1.
Nationalencyklopedin, band 11.
Nordisk familjebok, band XV.
Svensk författningssamling 1934:505.
Svensk uppslagsbok 1950, band 17.

 Serier (43 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
ADOMAR OCH PROTOKOLL 
A I aDomböckerDomböckerna omfattar från början alla slags mål. I domböckerna förekommer även koncept, diarier och räkenskaper för spridda år. Med början år 1719 ingår i regel saköreslängder. Fr. o. m. 1764
är bilagor bundna med protokollen. Felbindningar och luckor förekommer. Smärre luckor har ej anmärkts.		 
A I bMemorialprotokoll 
A I cKonceptprotokoll 
A IISmåprotokollSerien inbunden.
Häri lagfarts-, intecknings-, förmynderskaps-,
boupptecknings- och äktenskapsförordsprotokoll,
bouppteckningar och protokoll över bevakade testamenten.
Förlagsinteckningsprotokoll 1900-1924, protokoll över
morgongåvebrev och avhandlingar om lösöreköp 1900-1928,
tomträttsprotokoll 1908-1934, ägodelningsprotokoll 1934.		 
A IIIMagistratens protokoll 
A IVProtestprotokollSe vidare kommunalborgmästarens arkiv. 
A VAuktionsprotokoll (med handlingar) 
A VIÖvriga protokoll 
A VIITaxeringskommitténs protokoll 
B IKoncept till brev, kungörelser, riksdagsbesvär m.m. 
B IIStatistikunderlag 
CLIGGARE OCH REGISTER 
C IDiarier 
C II aDagböcker över jorddelningsmål 
C VLiggare och register för tillämpningen av konkurslagenSerien inbunden. 
C VIBöcker över villkorligt dömda 
C VIIBöcker över fri rättegång 
D IRöstlängder 
D IIGästgiveriböcker 
D IIIÖvriga liggare och förteckningar 
E IInkomna skrivelserInkomna skrivelser förekommer också bland inneliggande
handlingar (F I), samt bland Kronoräkenskaper 1870-1893 (H IV).		 
E IIPrivilegiehandlingar 
E IIIKungörelserKungörelser återfinns även bland
inneliggande handlingar (F I).		 
FHANDLINGAR TILL DOMBÖCKER OCH PROTOKOLL 
F IInneliggande handlingarSerien i arkivboxar. Serie också benämnd Inneliggande handlingar till domböckerna. 
F IIBouppteckningar
 
F II aUppgifter om dödsfall 
F IIIKonkurshandlingarSerien fr o m 1904 benämnd Konkursakter. 
F IVFörmyndarskapshandlingarSerien efter 1907 benämnd Förmyndareräkningar. 
F VExekutionshandlingar 
F VIHandlingar till handelsregistret 
G IÄmnesordnade handlingarSerien består av äldre enheter, delvis vid ett äldre ordningsarbete
utplockade ur inneliggande handlingar, där de olika slagen av
handlingar nedan även bör sökas.		 
H I aMantalslängder 
H I bMantalsuppgifterEnstaka mantalsuppgifter finns också i H I a. 
H IITaxeringslängder 
H IIIUppbördslängder och räkenskaper 
H IVKrono- och stadsräkenskaperBland kronoräkenskaperna 1870-1893, finnes för spridda år,
uppgifter på födda, döda, in- och utflyttade personer samt dom-
stolsutslag. Dessa uppgifter har inte kontrollerats före 1870.		 
H VMånadsräkningar 
H VIKassaräkenskaper 
H XRäkenskaper av skilda slag 
J IÖvriga handlingar (av främmande proveniens) 
J IIKartor och ritningar