Kungl. Kommissionen över tabellverket  (1756 – 1858)

Under 1700-talets förra hälft uppkom flera förslag till upprättande av en befolkningsstatistik. 1736 togs ett initiativ av Kammarkollegiet, som samlade in uppgifter om födda och döda från alla konsistorier från 1736 samt ett sammandrag för perioden 1721-35. Uppgifterna kom senare att tillföras Tabellkommissionens arkiv.

På Vetenskapsakademiens förslag beslöt Riksdagen 1748 att inrätta ett Tabellverk. 1749 övertogs sekreterarskapet i akademien av Pehr Wilhelm Wargentin, kallad den svenska befolkningsstatistikens fader. Tabellverket var till en början knutet till Kanslikollegiet, som också svarade för insamlandet av uppgifterna och sammanställandet av generaltabeller. År 1756 fick tabellverket en fastare organisation genom inrättandet av Kungliga kommissionen över tabellverket, den s.k. Tabellkommissionen. År 1769 frigjordes kommissionen från kanslikollegiet.

Det befolkningsstatistiska grundmaterialet bestod av sammanställningar, som gjorts av stiften, församlingarna och länsstyrelserna på basis av kyrkoböckernas uppgifter. Befolkningstabellerna har i stora drag följande innehåll.

I den årliga statistiken i tabell I-II ingår uppgifter om födda, döpta, dödfödda, begravna, vigda par, genom döden upplösta äktenskap, flerbarnsföderskor och barnaföderskornas ålder, dödsorsaker fördelade på kön och åldersklasser (finns dock ej 1831-59, med undantag för farsoter, självmord och olycksfall). 1749-73 fördes länstabeller, 1774-91 stiftstabeller, 1792-1859 prosteri- och stiftstabeller. Fr.o.m 1750 finns vissa församlingssiffror för Stockholm, fr.o.m 1802 församlingssiffror för stadsförsamlingar generellt, fr.o.m 1805 uppgifter även för landsförsamlingarna.

Dessutom kan man i Tabell I hitta uppgifter om
- Ålder och kön av de döda över 90 år
- Besynnerliga händelser av någons vådeliga död
- Själva missgärningen av dem som lidit dödsstraff
- Vilka sjukdomar och vid vilka av årets tider de mest grasserat
- Ovanliga händelser i naturen och andra märkliga företeelser.

Folkmängdstabellerna, tabell III, fördes som årlig statistik 1749-51, vart tredje år 1752-73, vart femte år 1775-1855.

Tabellerna anger antal män och kvinnor fördelade på stånd, yrken och ålder, 1749-73 i länstabeller, 1775-90 stiftstabeller, 1795-1855 prosteri- och länstabeller.

Jordbruksstatistiska uppgifter finns för varje socken 1802-20 (de överfördes därefter till landshövdingarnas årsberättelser), uppgift om antal vaccinerade barn fr.o.m 1804.

Från 1840 ingick uppgifter om näringsidkare inom lantbruk, hantverk, fabriks- och bruksrörelse samt om kvinnliga lärare och elever i skolorna. Den tidvis diskuterade tanken att utveckla tabellverket till en organisation för generell statlig statistikproduktion realiserades inte. Ansvaret för statistiken på andra områden än det demografiska kom i stället att vila på olika ämbetsverk som Kommerskollegium, Sundhetskollegium m.fl. 1858 påbörjades en process för samordning av den officiella statistiken genom inrättandet av Statistiska beredningen och Statistiska centralbyrån. I samband därmed avskaffades Tabellkommissionen.