Malmö Caroli kyrkoarkiv

Till gagn för de många tyskarna som var bosatta i Malmö, lämnade Karl XI 1683-03-19 sitt medgivande till uppförandet av en tysk kyrka och bildandet av en tysk församling, efter kungen benämnd Caroli. Den förste kyrkoherdens utnämning stadfästes av Kungl. Maj:t 1688-04-17, men församlingens kyrka kunde invigas först 1893-10-01. Till en början var församlingsmedlemmarna tyskar eller personer av tysk härkomst. Men det tyska inslaget minskade så väsentligt att församlingen vid 1700-talets slut huvudsakligen bestod av infödda svenskar. Till en början fanns inga bestämda gränser mellan Caroli och S:t Petri församlingar. Oberoende av var man bodde inom staden och på dess ägor kunde invånarna tillhöra vilken som helst av de båda församlingarna. Först genom konsitorieutslag 1812-03-18 förordnades om gränserna mellan de båda församlingarna jämte därtill andra hörande frågor. Då fastställdes att Mäster Nilsgatan och Djäknegatan i gamla staden samt Studentgatan i nya staden skulle utgöra gräns mellan S:t Petri och Caroli församlingar. I förstäderna, vartill räknades allt stadens område utanför kanalen, utgjordes gränsen mellan församlingarna av Södra Förstadsgatan från nya bron vid Gustav Adolfs torg och Södra vägen förbi det s k Blåkulla, så att allt väster om nämnda gata och väg fördes till Caroli. Vidare stadgades i brevet att stadens invånare under hela sin livstid skulle förbli vid den församling de tillhörde vid året för gränsregleringen. 1831 bestämdes att högmässan alltid skulle förrättas på svenska och aftonsången på tyska. Åtta år senare beslöts att aftonsången på tyska endast skulle hållas en gång i månaden. På 1860-talet avskaffades den tyska gudstjänsten för att sedan upphöra. Då den 1693 invigda kyrkan, på grund av den stora folkökningen blev otillräcklig, beslöts 1878 att uppföra en ny som invigdes den 1880-12-19. I slutet av 1930-talet aktualiserades frågan om församlingsreglering i Malmö. Efter en omsorgsfull utredning beslöt Caroli kyrkoråd 1945-11-30 att Caroli församling skulle upplösas och en ny, Kirseberg församling, skapas av Caroli områden öster om Flintgatan, medan området mellan Östra Förstadsgatan och Flintgatan skulle gå till S:t Pauli församling samt området väster om Östra Förstadskanalen till S:t Petri församling. Reformen trädde i kraft 1949-01-01. Kyrkan överfördes till S:t Petri församling, församlingshus och tjänsteinnehavare m m i huvudsak till Kirsebergs församling. Kungl. Maj:t beslöt också att arkivalierna t o m år 1900 skulle överlämnas till stadsarkivet i Malmö och övriga delas upp på respektive församlingar som övertog Caroli församlingsområden. Sistnämnda förverkligades dock ej, utan arkivalierna för tiden efter 1900 överfördes till Kirsebergs församling.

Förteckningen över de i stadsarkivet förvarade arkivalierna upprättades 1949 och reviderades 1985 av Torbjörn Fogelberg. Arkivalierna förvarade på pastorsämbetet i Kirseberg förtecknades 1951 av Hagbard Isberg. I och med att folkbokföringen fördes över från Svenska kyrkan till Lokala skattemyndigheten 1991-06-30 omarbetades och kompletterades förteckningen våren 1993 av Cecilia Jansson, Helena Sjölin och Jan Östergren samt avslutades under våren 1994. Fr o m hösten 2003 förvarar Malmö stadsarkiv hela Caroli församlings arkiv.