ADOLF FREDRIKS KYRKOARKIV

Arbetsuppgifter och organisation:
Adolf Fredriks församling (Domkyrkokontraktet i Stockholms stift) i Stockholms län var t.o.m. 1999-12-31 en lokal myndighet som en del av svenska statskyrkan.
Beslutanderätten utövades av kyrkostämma och kyrkofullmäktige (Församlingslagen § 10). Närmast under fullmäktige lydde pastor och kyrkoråd. Pastor var chef på pastorsexpeditionen, arkivansvarig och ansvarig för kyrkobokföringen. Pastor var även självskriven ledamot av kyrkorådet. Kyrkorådet var församlingens styrelse och svarade för den kyrkokommunala verksamheten.
Pastor var arkivansvarig för kyrkoarkivet och dess vård samt ADB-register som hörde till pastorsexpeditionens verksamhet. Pastor ansvarade för att uppgifter ur kyrkoarkivet utlämnades i överensstämmelse med gällande lag och författning. Kyrkorådet var registeransvarigt för medlemsregister (och verksamhetsregister, förda med hjälp av ADB).

Inom myndigheten har handlagts frågor rörande:
- Folkbokföringen t.o.m. 1991-06-30.
- Kyrkobokföringen fr.o.m. 1991-07-01.
- Kyrkorådets verksamhet.
- Kyrkokommunal ekonomi.
- Begravningsverksamheten.

Historik:
Adolf Fredriks församling (eget enförsamlingspastorat) utbröts 1773 (eller 1775) ur Klara (S:ta Clara) församling. 1752-08-01 utbrutet Sabbatsbergs fattighus, 1786-03-03 införlivat Barnhusförsamlingen, 1888-07-01 införlivat Sabbatsbergs fattighus, 1888 eller 1889 införlivat Borgerskapets änkhus samt Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm. 1906-05-01 utbröts de områden som kom att bilda S:t Matteus och Gustav Vasa församlingar.
1674 stod ett kapell färdigt mellan Barnhuset och Brunkeberg och som kom att kallas S:t Olofs kapell efter dess upphovsman Olof Larsson. Detta kapell, ursprungligen avsett som gravkapell, kom att bli huvudkyrkan för Olofs församling och även hysa den s.k. Kungsbacksförsamlingen. 1764 fick Olofs församling eget kyrkoråd och fyra år senare lades grundstenen för en ny kyrka av konung Adolf Fredrik. 1773 beslöt Kungl. Maj:t att Olofs församling skulle utbrytas ur Klara och samtidigt byta namn, men det dröjde till 1775 innan delningen och namnbytet var komplett genomfört.
I och med relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten 1999-12-31 ingår församlingen sedan 2000-01-01 i Samfundet Svenska Kyrkan.

Beskrivningar av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess):
- Viktiga ADB-register inom verksamheten:
- Ministerialböcker.
- Församlingsregister.
- Medlemsregister.
- Verksamhetsregister.

Andra viktiga handlingar inom verksamheten:
- Ministerialböcker på papper (dop-, vigsel-, begravnings- och
  konfirmationsböcker) med tillhörande ej gallringsbara handlingar.
- Protokoll (kyrkofullmäktige, kyrkoråd m.m.).
- Ämbetshandlingar (inspektionsprotokoll m.m.).
- Ritningar rörande församlingens byggnader och kyrkogård.
- Minneslundsbok.
- In- och utflyttningsböcker.
- Diarium och diarieförda handlingar.
- Gravböcker.
- Inventarieförteckningar.
- Räkenskaper.

Sökingångar till arkivet:
- Arkivförteckning.
- Diarium.

Gallring har skett enligt Riksarkivets direktiv. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagorna till ministerialböckerna. Denna serie är endast inventerad och kommer att ordnas och slutförtecknas senare.

Folk- och kyrkobokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 22:1-2. Vilket innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för serien eller den volym det gäller.

Omarbetad och kompletterad av arkivarie Antoinette Ekberg, Stockholms stadsarkiv 2021-04-08