Katarina kyrkoarkiv 1654-1999


Organisation

Katarina församling var en lokal myndighet inom Södermalms kontrakt i Stockholms stift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Församlingen, som hette Sankta Katarina fram till 1907, bröts ur Maria Magdalena församling 1654. En delning av församlingen skedde 1917 då Sofia bildades som en egen församling.

Pastor ämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har fr.o.m. 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen av sina församlingsmedlemmar.

Kyrkofullmäktige har varit församlingens styrande organ och kyrkorådet dess verkställande organ som haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut.
Kyrkofullmäktige har valts i samband med kyrkovalet på fyra år. Kyrkorådet har utsetts av det nyvalda kyrkofullmäktige.


HISTORIK

Den ständigt växande befolkningen på malmarna gjorde att innevånarna i Östra Södermalm ansågs sig behöva en egen församling. Karl X Gustav biföll deras begäran och församlingen bildades 1654. Katarina kyrka byggdes mellan 1656-1695, arkitekt var Jean de la Vallée. På grund av bristande ekonomi avbröts byggandet flera gånger. Kyrkan fick sitt namn, Katarina, efter Karl X Gustavs mor. På platsen för kyrkan fanns sedan tidigare ett litet kapell samt en kyrkogård. Bl.a. kapellens tegel återanvändes vid byggandet av Katarina kyrka. Även om det tog några år att färdigställa kyrkan började den användas redan under första byggnadsåret.

Kyrkan är byggd i barockstil med fasanden indelad i pilastrar och listverk. Ursprungligen var murarna röda, men 1784 blev de gulputsade. Tanken var att den skulle bli Sveriges första centralkyrka med predikstol och altare placerade vid sidan om varandra i mitten. Detta fick ändras till en placering av altaret i östra korsarmen efter ljudliga protester från församlingen. Kyrkan har blivit rejält eldhärjad vid två tillfällen. Den första stora branden var 1723, som också ödelade stora delar av församlingens bebyggelse. Göran Josuae Adelcrantz var den som ledde restaureringen, han försåg kyrkan med en ny kupol uppburenav en oktogon med en lanternin och fyra småtorn s.k. toureller. Adelcrantz son, Carl Fredrik, ansvarade för altaruppsatsen och predikstolen som tillkom mitten av 1700-talet. Den andra stora branden 1990 förstörde all fast inredning och kupolen. En del lösa inventarier lyckades man rädda bl.a. ett träkrucifix från 1400-talet och en originalritning av Jean de la Vallée. En stiftelse bildades för att samla in pengar till att återuppbygga kyrkan i ursprungligt skick. För återuppbygganden ansvarade Ove Hidemark och arbetet utfördes med traditionella material och metoder. Arbetsritningar och byggprojektets handlingar är, med få undantag, helt bevarat i ogallrat skick, se O I b och O III b. Katarina kyrka återinvigdes 1995 nu med ett altare flyttat närmare mitten i enlighet med Jean de la Vallées ursprungliga förslag.

Dagens kyrkogård anlades i samband med att kyrkan byggdes. Finska församlingen använde i början av 1600-talet det kapell och begravningsplats som fanns sedan tidigare på denna plats. Detta uppmärksammas i dag av minnessten på kyrkogården. Minneslunden invigdes 2 november 1991. På kyrkogården är bl.a. arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz begravd.

På initiativ av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård och prästen Viktor Södergren startades en insamling 1916 för att bygga en kyrka i Helgalunden. Invigningen av Allhelgonakyrkan skedde 1918-04-28 och arkitekt var Joel Norborg. Förhållandet mellan Sällskapet och Katarina församling var inte helt problemfritt och för att kunna driva kyrkan när församlingens bidrag minskade bildades Föreningen Allhelgonakyrkans vänner 1930. Föreningen skulle till en början endast stödja det kyrkliga arbetet, men från 1958 övertog föreningen hela ansvaret då Sällskapet för främjande av kyrklig själavård överlämnade kyrkan som gåva. Föreningen Allhelgonakyrkans vänner ansvarade för kyrkans skötsel sköttes fram till 1972 då den överlämnades helt till Katarina församling. Ritningar och handlingar rörande Allhelgonakyrkans vänner och Allhelgonakamraternas arkiv som är förtecknade som egna arkivbildare, se bilaga 2.

Förutom dessa två kyrkor har församlingen även haft hand om sjukhuskyrkan vid Rosenlunds sjukhus. Övriga fastigheter är församlingshuset på Högbergsgatan 15-17 som byggdes på 1930-talet. Bebyggelsen som fanns innan församlingshuset byggdes revs, men ett litet lusthus bevarades och är nu placerat på Skansen. De äldsta delarna av Högbergsgatan 13 byggdes 1657 och var då Södermalms första skola, i dag är det bostadshus. Församlingen har även haft en rad andra fastigheter som nu är sålda, senast 1982 då Ritaren nr 6 och Vattenborgen nr 2 såldes.


BESKRIVNING AV ARKIVET (VIKTIGA HANDLINGAR, SÖKINGÅNGAR, SEKRETESS)

I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar:
-  Husförhörslängder fr.o.m. 1707
-  Församlingsliggare t.o.m. 1991-06-30
-  Dopböcker fr.o.m. 1654
-  Konfirmationsböcker fr.o.m. 1783
-  Lysnings- och vigselböcker fr.o.m. 1654
-  Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1665
-  Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1655
-  Gravböcker fr.o.m. 1696
-  Kartor och ritningar

Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Diarium för allmänna handlingar finns fr.o.m. 1974 och för folkbokföringshandlingar fr.o.m. 1969. Gallring har utförts enligt Riksarkivets föreskrifter. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagor till ministerialböckerna, som kommer att gallras, ordnas och förtecknas senare. Detta gäller inte äldre H-bilagor som har levererats tidigare till Stadsarkivet samt H X, bilagor fr.o.m. 1991-07-01. Här har gallring redan skett och bilagorna finns med i arkivförteckningen.

Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen 22:1-2. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning.
I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.

Arkivet levererades till Stadsarkivet 2006 och har slutförtecknats efter leverensen. Arkivförteckningen har genomgått en modernisering, där tidigare filmningar inte hindrat detta, vilket inneburit vissa förändringar, se konkordans bilaga1.


ÖVRIGA ARKIVBILDARE

Runt Katarina församling har det funnits en rad olika frivilliga församlingsorgan knutna. En del av dessa har levererats förtecknade som egna arkivbildare några har levererats oförtecknade. De sistnämnda har förtecknats in under serie P IV i Katarina kyrkoarkiv. I Stockholm stad bröts tidigt Fattigvårdsstyrelserna ut ur församlingsarkiven och blev egna arkivbildare. För vissa skolråd i Stockholm har även detta skett, så också med Katarina skolråd. Även runt Allhelgonakyrkan fanns det, förutom föreningen som ansvarade för kyrkan, frivilliga församlingsorgan. En del av dessa är förtecknade som egna arkivbildare övriga återfinns under serie P IV. Förteckningsnummer till samtliga arkivbildare med anknytning till Katarina kyrkoarkiv och Allhelgonakyrkan, se bilaga 2.

Katarina sjukvårdsförening har levererat vissa delar av sitt arkiv till Stadsarkivet, men större delen av arkivet är kvar i Katarina församling.


Stockholms stadsarkiv 2010-03-19
Solveig Larsson











Källor

Sverige församlingar genom tiderna, Skatteförvaltningen, 1989
Indelningsregistret i Stockholms län, 1985
Kyrkguiden vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Christina Nilsson, 2001
Uppgifter från församlingen och handlingar i arkivet