Skellefteå stadsförsamling bildades den 1 maj 1913 genom utbrytning ur Skellefteå församling, som samtidigt ändrade namn till Skellefteå landsförsamling. Skellefteå stad hade grundlagts 1846 på hemmanen nr 6 och 8 i Norrböle by.

Skellefteå stadsförsamling bytte 1961 namn till Skellefteå Sankt Olovs församling.

Skellefteå stadsförsamling delades den 1 januari 1937 in i två kyrkobokföringsdistrikt; Skellefteå kyrkobokföringsdistrikt (se detta arkiv) och Skelleftehamns kyrkobokföringsdistrikt (se Skellefteå Sankt Örjans kyrkoarkiv).

Skelleftehamns kyrkobokföringsdistrikt utbröts ur församlingen 1961 och bildade Skellefteå Sankt Örjans församling.

Skellefteå stadsförsamling / Skellefteå Sankt Olov utgjorde ett eget pastorat, med undantag för 1961 när församlingen var moderförsamling i ett gemensamt pastorat med Skellefteå Sankt Örjans församling.

År 1916 överfördes från Skellefteå landsförsamling till Skellefteå stadsförsamling vissa områden, däribland större delen av Norrböle municipalsamhälle.

Enligt kungligt brev blev vissa områden av Skellefteå landsförsamling invid Skellefteå nya hamn vid Kallholmsfjärden (Ytterursviken nr 2, 4 och 6 med tillhörande lägenheter) fr.o.m. 1917 införlivad med Skellefteå stad. Samtidigt förklarades ett område öster om den s.k. Boströmsbäcken, tomterna 82, 99 och 100 väster om samma bäck, utgörande delar av hemmanen Böle nr 5 och 7, vissa delar av hemmanet Prästbordet nr 2 samt Skellefteå stads storgata, vilkas ställning i kommunalt avseende inte varit full klarlagd, att de hörde till staden.

Enligt kungligt brev överfördes från Skellefteå landsförsamling till Skellefteå stad vissa områden av hemmanen Böle nr 5, 7, 10-12 samt Morön nr 1 fr.o.m. 1929.

Från Skelleftestrands municipalsamhälle i Skellefteå landsförsamling överfördes enligt kungligt beslut fr.o.m. 1941 vissa områden till Skellefteå stad.

Till staden hörande Kallholmen och Skelleftehamn skildes från stadsförsamling i övrigt av landsförsamlingen.