Historik

Stockholm

0007 Kungl. Hovförsamlingen


Arkivbeskrivning t.o.m. 1999

//Källor: Martling: Det kungliga stiftet, utgiven av Artos och Norma bokförlag 2002, citat nedan etc.; Colliander: Motion 1987 och PM 1992 (i hovförsamlingens arkiv), samt Sveriges församlingar genom tiderna, utg. Av Riksskatteverket, 1989.//

Hovförsamlingen, bildad som fältförsamling, senare knuten till Stockholms slott, men alltjämt som icke territoriell församling. 1694 utbröts Livbataljonsförsamlingen, Södra bataljonsförsamlingen och Norra bataljonsförsamlingen.


Historik, arbetsuppgifter och organisation

Hovförsamlingens organisation och verksamhet leder sitt ursprung i medeltiden. Kyrkotukten hos soldaterna i krigstid upprätthölls av regements- och ryttarpräster, som följde de svenska härerna. Dessa fältpräster tillsattes av biskopen i respektive hemstift för att inte bli beroende av det högre befälet och hade ofta kunglig fullmakt på sin tjänst. Först 1621 bildades ett särskilt fältkonsistorium som fungerade som ett domkapitel i fält under ledning av konungens förste hovpredikant. Efter westfaliska freden 1648 kom det kungliga konsistoriet i fredstid allt oftare kallas hovkonsistorium.

I slottet Tre Kronor fanns ett kapell, där gudtjänster avhölls under ledning av prelater, som utsetts av konungarna. ”De kungliga livgardena, inflyttande adelsmän och hemkomma officerare var kungens män och hade sin naturliga gudstjänstgemenskap i Slottskyrkan”, som stod färdig 1592. Under Gustaf II Adolfs tid tillkom bestämmelser om Hovförsamlingen, senare kompletterat i Carl XI:s ”Instruktion för Hovkonsistoriet” av år 1681. Denna gällde intill 1989, då den ersattes av ”Domkapitelslagen”.

Hertig Karls strävan att styra den svenska lutherdomen i en mer kalvinsk riktning ledde till en maktkamp mellan honom och prästeståndet. ”Hertigen fann en annan väg att driva igenom sina liturgiska ideal. I en från den statliga organisationen fristående hovförsamling, där han själv fattade alla beslut, skulle han ha fria händer utan att vara bunden av biskoparnas och prästeståndets godkännande.”

Hovförsamlingens ställning och status har sedan dess varit beroende av den regerande monarkens intresse för kyrkliga, liturgiska, teologiska och religionspolitiska frågor.

”Sedan 1700-talets början har hovförsamlingen … fungerat på samma sätt som övriga kyrkoförsamlingar. Den är unik i den meningen att den inte har grundats genom beslut av riksdag, regering eller någon kyrklig myndighet. Den har växt fram och och reglerats genom kungliga initiativ och beslut … Hovförsamlingen är i laga ordning erkänd som en församling inom Svenska kyrkan men varken underställd något territoriellt stift eller annan kyrklig myndighet. Dess medlemmar tillhör Svenska kyrkan genom sitt medlemskap i hovsförsamlingen.”

Hovförsamlingen är en integrerad del av hovstaterna och dess verksamhet finansieras av konungarna, i senare tid via apanaget. Men samtidigt är hovförsamlingen en kyrkokommunal institution. Före 1969 fungerade Hovförsamlingen praktisk taget helt utan kyrkokommunala organ. Någon församlingsverksamhet förekom heller icke. Vid enstaka tillfällen sammankallades kyrkostämma av pastor, t.ex. i samband med val till kyrkomöte.

Först den 21 november 1969 kallades till kyrkostämma för val av ett kyrkoråd. I denna kyrkostämma deltog Konung Gustav VI Adolf personligen, vilket innebar att fattade beslut omedelbart hade kunglig sanktion. Det nyvalda kyrkorådet sammanträde första gången den 2 december 1969.

De kungliga apanagemedel som finansierar den grundläggande verksamheten fick fr.o.m. 1975 ett tillskott i form av kyrkoskatt som kunde användas till församlingsverksamhet och andra tilläggsuppgifter.

Övrigt: Enligt beslut 1910-12-09 inom Stockholms, Solna, Ekerö (då Lovö) kommuner.
(I och med relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten 1999-12-31 ingår församlingen sedan 2000-01-01 i Samfundet Svenska Kyrkan.)


T.o.m. 1999-12-31:

Inom myndigheten har handlagts frågor rörande:
-  Folkbokföring t.o.m. 1991-06-30
-  Kyrkobokföring fr.o.m. 1991-07-01
-  Kyrkorådets verksamhet

-  Kyrkokommunal ekonomi

-  Viss begravningsverksamhet

Vidare har upprättats:
-  Inventarieförteckningar
-  Byggnadsfrågor har handlagts av Stockholms slotts byggnadsavdelning/arkitektkontor och Statens fastighetsverk
-  Ämbetshandlingar (inspektionsprotokoll m.m.)

Andra viktiga handlingar inom verksamheten
-  Ministerialböcker på papper (dop-, vigsel-, begravnings-, och konfirmationsböcker) med tillhörande ej gallringsbara handlingar.
-  Protokoll (kyrkofullmäktige, kyrkoråd)
-  In och utflyttningsböcker

Andra sökingångar
-  Arkivförteckning
-  Diarium

Viktiga serier som bevarats är bl.a. ministerialböckerna (födelse och dopbok, konfirmationsbok, lysningsbok, död- och begravningsbok), protokoll, diarier, diarieförda handlingar samt vissa räkenskaper (för de sistnämnda se RA 1988:19 § 5). Vidare: inventarieförteckningar.


Arkiv- och ADB-ansvariga

Pastor var arkivansvarig för kyrkoarkivet och dess vårt samt de ADB-register som hör till pastorexpeditionens verksamhet. Pastor ansvarade för att uppgifter ur kyrkoarkivet utlämnats i överensstämmelse med gällande lag och författning. Kyrkorådet var registeransvarigt för medlemsregister (och verksamhetsregister, förda med hjälp av ADB.)