Klinte kyrkoarkiv

Klinte har varit moderförsamling i Klinte och Fröjel församlingars pastorat så långt tillbaka i tiden källorna lämnar upplysning därom. Ända fram till 1962 bestod denna tingens ordning. Vid omorganisationen av pastoratsindelningen detta år tillfördes Klinte pastorat Eksta från Eksta, Levide och Gerums församlingars pastorat och Sproge från Hablingbo, Slite och Sproge församlingars pastorat. År 2002 sammanslogs Klinte och Sanda Kyrkliga Samfälligheter och bildade Klinte Kyrkliga Samfällighet, vilken består av Eksta, Fröjel, Hejde, Klinte, Mästerby, Sanda, Sproge, Västergarn och Väte församlingar.

Den äldsta volymen i Klinte kyrkoarkiv, vilken innehåller födelse- och doplängd, lysnings- och vigsellängd samt död- och begravningslängd, är upplagd år 1681, d.v.s. fem år före 1686 års kyrkolag, vilken innehöll de första föreskrifterna i Sverige om folkbokföring. Detta förhållande förklaras troligtvis av att Haguin Spegel visiterade alla församlingar i medeltredingen våren 1681. Han torde då ha förmanat prästerna om vikten att föra kyrkoböcker.

För åren 1732-1758 saknas kyrkoböcker, d.v.s. för samma tid som "karolinern" Olof Canutius var kyrkoherde i Klinte. Hans intressen omfatttade andra ting än omsorger om sitt ämbete, bl.a. anmärker P.A. Säve att Canutius trivdes bäst då han fick "dricka om rätt tappert och samspråka om gamla krigsäfventyr".

Den första leveransen från Klinte kyrkoarkiv till dåvarande arkivdepån skedde 1907, sedan har leveranser skett 1928, 1929, 1939, 1947, 1960, 1964 och 1972.

En historik över prästerskapet i Gotlands socknar finns i O W Lemke, Visby stifts herdaminne (1868) med Supplementblad (1892).


Förteckningen

Som grund för förteckningen ligger bl a en förteckning som upprättades 1957 av David Gadd. Den har sedan omarbetats och kompletterats dels 1973 av amanuens Tommy Sundberg, dels i oktober 2000 av arkivarierna Marianne Holm och Tomas Larsson och den färdigställdes under åren 2003 och 2012 av Kjell Swebilius.