Arkiv

Locknevi storkommun / Kommunalnämndens arkiv

Basic data

Reference code

SE/H252/VIMKOARK_1219-1

Link to archive record

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/H1wH10ZCVKsS6C7N8aEM30

Extra ID

VIMKOARK_1219-1

Extent

4.6 Hyllmeter

99 Volymer

Date

1950 – 1970 (Tidsomfång)

Archive institution

Vimmerby kommunarkiv

Record creator / Origination

Locknevi storkommun / Kommunalnämnden, 1952 – 1970 (Arkivbildare)

Kategori: Kommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)

Content and Biographical History

Biographical history

Locknevi storkommun / Kommunalnämnden
H I S T O R I K
Vimmerby kommun, Centralarkiv 227
1219 Locknevi storkommun / Kommunalnämndens arkiv
Kommunalnämnder infördes i varje socken år 1863 och ersatte den år 1843 inrättade sockennämnden som socknens eller kommunens verkställande organ. Kommunalnämnden fanns kvar till och med år 1970 varefter den ersattes av kommunstyrelsen. Handlingar från sockennämnder förvaras hos landsarkiven, medan handlingar från kommunstyrelser förvaras hos respektive kommun.
De obligatoriska kommunala organen i landskommunerna från 1863 var kommunalstämman som beslutade och kommunalnämnden som verkställde. Kommunalstämman bestod av alla röstberättigade, och rösträtten var graderad efter förmögenhet. Stora jordägare eller bolag kunde därför få ett dominerande inflytande i en kommun. I början av 1900-talet infördes den 40-gradiga skalan för att minska denna dominans. Först 1918 infördes allmän kommunal rösträtt. Kvinnor med egen förmögenhet eller viss inkomst kunde redan från 1863 rösta kommunalt, liksom jordägande änkor på landet hade haft rösträtt på sockenstämman och burskapsägande änkor i staden. I större landskommuner kunde man inrätta kommunalfullmäktige, dvs ett valt beslutande organ i stället för kommunalstämman.
Från 1863 fanns det inte flera obligatoriska kommunala organ än de ovan nämnda. Många landskommuner tillsatte inte ens fattigvårdsstyrelse från 1863, trots att fattigvården var en viktig kommunal angelägenhet. Hälsovård, som kallades "sundhet", och epidemisjukvård var också kommunala angelägenheter från 1863. Det var kommunerna som skulle bekämpa den fruktade koleran under 1860-talet. Sockenstämman hade redan 1843 fått viss beskattningsrätt och det fick även den borgerliga kommunen, men den kommunala skatten var bunden till olika, från början beslutade ändamål (utom hundskatten som fick användas fritt). Kommunen skötte själv uppbörden av kommunal- och kyrkoskatt. Den kommunala rösträtten och skatten beräknades efter fyrkar, från 1910 efter inkomsthundrade. Den som betalade mest skatt hade mest röster. Kommunal vägskatt utgick enligt 1891 års väglag (jfr 15.3) och från 1909 kunde en kommunal skogsaccis uttas. Först 1947 samordnades kommunal och statlig skattskrivning och uppbörd.
Nämnden skulle verkställa de beslut som kommunalstämman, eller i förekommande fall kommunalfullmäktige, beslutat, ha tillsyn över förvaltningen av kommunens gemensamma egendom och kassa samt verkställa skatteuppbörden. Det ämne som mer än något annat upptog de första kommunalnämndernas tid var fattigvården, då särskilt i kommuner där ingen särskild fattigvårdsnämnd inrättats. Det förekom även senare i tiden att kommunalnämnden utövade andra nämnders funktion, till exempel nykterhetsnämndens eller hälsovårdsnämndens.
Två tunga arbetsuppgifter var annars att upprätta den komplicerade fyrktalslängden (röstlängden) och upprätta budget, eller inkomst- och utgiftsförslag, för nästkommande år. Med tiden blev också kommunalnämnden beredande organ åt kommunalstämman och fick även tillsyn över övriga nämnder och styrelser inom kommunen. Enligt 1930 års kommunallag (SFS 1930:251) hade kommunalnämnden rätt att sköta om hälsovård, brandväsende, försäljning av rusdrycker och arbetarskydd om detta inte ankom en för frågan särskilt inrättad nämnd eller styrelse.
Kommunalnämnden skulle bestå av mellan tre och elva ledamöter. Exakt hur många bestämdes av kommunalstämman som också utsåg nämndens ordförande. Det ankom ordförande att föra, eller låta föra, protokoll från nämndens möten. Ordförande skulle även ombesörja skriftväxlingen, ansvara för att räkenskaperna fördes riktigt och vårda nämndens handlingar och föra register över dem.
I och med att 1953 års kommunallag (SFS 1953:753) trädde i kraft år 1955 fick landets städer och landsortskommuner en gemensam kommunallag i vilken det markeras tydligare än tidigare att kommunalnämnden utgör kommunens styrelse. Om kommunalnämnden, och dess motsvarighet i städerna drätselkammaren, sägs i denna gemensamma lag att de utgör kommunens styrelse. Nämnden skall i sin egenskap av styrelse leda förvaltningen av kommunens angelägenheter, ha tillsyn över övriga förvaltningar och nogsamt följa frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Enligt 1953 års lag ankommer det även på kommunalnämnden att svara för vården och förtecknandet av de kommunala arkiven.

Control

Created	05/10/2017 18:27:49
Amended	09/01/2020 09:59:02

Serier (19 st)

Reference code	Title	Note
A 1	Protokoll	Serien i arkivbox. Bevaras.
E 1	Korrespondenser	Serien i arkivbox. Bevaras.
E 2	Korrespondenser	Serien i arkivbox. Bevaras.
F 2	Blockindelningar	Serien i arkivbox. Bevaras.
F 3	Brandförsäkringsbrev	Serien i arkivbox. Bevaras.
F 4	Byggnadshandlingar	Serien i arkivbox. Bevaras.
F 5	Byggnadshandlingar	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 1	Huvudböcker	Serien i arkivbox. Bevaras. 1951-1957 benämnda bokslut.
G 2	Dagböcker	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 3	Fördelningsböcker	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 4	Verifikationer	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 5	Lönelistor	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 6	Räkenskapsböcker	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 7	Hundskatteregister	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 8	Utgifts- och inkomststater	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 9	Räkenskapssammandrag	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 10	Övriga räkenskaper	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 11	Arbetsgivareuppgifter	Serien i arkivbox. Bevaras.
G 12	Avlöningsjournaler	Serien i arkivbox. Bevaras.