Med anledning av coronapandemin har Riksarkivets läsesalar för närvarande begränsat öppethållande. Kontrollera alltid på webbplatsen innan du planerar ditt besök.

bild
Arkiv

Rådhusrätten i Malmö 1


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00811
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/rXSyCWY2E2R2YjGT53N7N7
ExtraIDJUD
Omfång
424 Hyllmeter  (Text)
Datering
15031947(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Norra hamnen, Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Rådhusrätten i Malmö 1503-1947
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Rådhusrätten i Malmö arkiv 1, 1503-1947

Under medeltiden handlades stadens administration efter tyskt mönster av borgmästare och råd. I danska städer var den primära domstolen bytinget men även fogden, kungens man, hade troligen viss domsrätt. Rådet omnämns i Malmö första gången 1331 i samband med stadfästande av privilegier. I och med dess införande uppstod en ny rättsinstans, rådstuvurätten, senare kallad rådhusrätten. Ännu på 1500-talet var kompetensfördelningen mellan rådhusrätten och bytinget oklar. I praxis tycks rådhusrätten ha handlagt civila mål och bytinget brottmål, egendoms- och pantförskrivningsärenden. På 1500-talet vädjade man från bytinget till rådhusrätten och från rådhusrätten kunde man i Malmö liksom i en del andra danska städer överklaga direkt till kungens rättarting, sk landstingsrätt.

Det medeltida rådet, som hade bestått av stadens ledande köpmannaskikt, hade omhänderhaft all administration (magistratens föregångare). Arbetsuppgifterna cirkulerade bland rådmännen, typ kämnärsinstitutionen som hade hand om stadens räkenskaper.

Efter övergången till Sverige knöts administrationen fastare till kronan. Borgmästarna, från 1680-talet en politie- och en justitieborgmästare, tillsattes allt oftare efter generalguvernörens eller kungens beslut. Bytinget ersattes med kämnärsrätt 1682 då svenska regeringen funnit att justitiemålens handläggning försenades på grund av att bytinget endast träffades en gång per vecka.

Fördelningen av mål mellan rådhusrätten och kämnärsrätten går ej helt att klarlägga före 1734 års lag då man ännu dömde efter stadslagens åldriga rådstuvubalk. De flesta civilmål tycks ha legat under rådhusrätten medan kämnärsrätten dömde i brottmål. I grova mål skedde dock endast rannsakningen i kämnärsrätten, varefter målet överläts till högre rätt.

I och med 1734 års lag klarnade kompetensfördelningen och rådhusrätten hade hand om civilmål och sjörätts- och växelsaker, mål angående lagfart, inteckning, uppbud, arv, testamente och förmynderskap, brottmål angående liv och ära. Den var dessutom överinstans till kämnärsrätten. Överinstans till rådhusrätten var Göta Hovrätt ända tills hovrätten över Skåne och Blekinge tillkom 1820. Uppsikten över domstolarna låg hos landshövdingen.

Förutom dessa domstolar fanns specialdomstolar som slottsrättens, accisrätten, sjötullrätten och hall- och manufakturrätten (se dessas arkiv).

Tullmålen upptogs i specialdomstol fram till 1831 och övergick sedan till rådhusrätten. 1842 tillkom en särskild avdelning av rådhusrätten som skulle behandla tullmål.

Kämnärsrätten avskaffades 1849 och 1850 inrättades en andra avdelning i rådhusrätten. Den särskilda tullmålsavdelningen ersattes av första avdelningen för civilmål medan andra avdelningen förutom tullmål också hade hand om brottmål.

Allt eftersom polisväsendet organiserades (fr 1868 ny stadga) uppkom också behov av en dömande polisfunktion och 1874 inrättades en tredje avdelning på rådhusrätten som upptog polismål (polisdomstolen).

Med Kungl. brev 1911 fick rådhusrätten, magistraten och polisverket en ny stadga och polisdomstolen skildes från rådhusrätten och blev egen myndighet. I rådhusrätten handlade Första avdelningen a) tvistemål och ansökningsärenden rörande lagfarter, inteckningar, förlagsinteckningar, tomträtt, äktenskapsförord, förmynderskap, bouppteckningar, arv och testamenten, morgongåvor, lösöreköp, b) konkurs- och boskillnadsmål, c) ansökningar om aktiebolag, registrering av föreningars upplösning, tvister angående ägande- och besittningsrätt, hyres- och växelmål mm. Andra avdelningen handlade: handels-, dispasch och andra sjörättsmål, sjöförklaringar, brottmål efter lottning med trejde avdelningen och hälften av alla tvistemål som inte tillhörde särskild avdelning. På Tredje avdelningen ankom: tryckfrihetsmål, förhör i mål som anhängiggjorts i annan domstol, mål med häktade personer och hälften av tvistemålen mm.

Fördelningen av mål förblev densamma fram till 1947. I och med den nya rättegångsbalkens ikraftträdande 1948 utökades antalet avdelningar från tre till fyra och avdelningarna indelades i rotlar. Polisdomstolen upphörde och infogades i tredje avdelningen, liksom lagsökningsdomaren (första avdelningen). Handlingar efter 1947 har förtecknats som separat arkivbildare, se Rådhusrätten i Malmö 2.

Tidigare har Magistratens handlingar ingått i Rådhusrättens arkiv, men dessa urskildes till egen arkivbildare vid ordnings- och förteckningsarbete 1954. Arkivet reviderades av Lennart Tomner, Kjell-Åke Karlsson och Solveig Karlsson i december 1982 samt under åren 2003-2005 av Åke Norström och Tobias Bjernehed.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Malmöhus län

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1996-09-18 00:00:00
Senast ändrad2019-06-11 10:16:22

Nyheter

den 1 februari 2021
AI och medborgarforskning öppnar upp arkiven
Är du nyfiken på Göteborgs dolda historia under s...


den 13 januari 2021
Volymer med slutår 1950 har publicerats
Vid årsskiftet släpptes ca 1280 digitaliserade vo...


Tidigare nyheter