bild
Arkiv

Familjen Jonas Bagges arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ATA/ENSK_17-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/iuVKizUXmAR1RhmXI2tPN4
ExtraIDENSK_17-1
Omfång
0 Hyllmeter 
20 Volymer 
Datering
18361899(Tidsomfång)
ArkivinstitutionATA/Riksantikvarieämbetet
Arkivbildare/upphov
Familjen Jonas Bagge (1800 – 1899)
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll

ArkivhistorikFAMILJEN JONAS BAGGES ARKIV
Jonas Bagges arkiv tillfördes Svenska Handelsbankens Bankmuseum såsom gåva från Esselte. När sedan Bankmuseet inköptes och införlivades med Kungliga Myntkabinettet, överfördes arkivhandlingarna till Antikvarisk-topografiska arkivets samlingar av enskilda arkiv.
Handlingarna berör i första hand den period då Jonas Bagge och därefter hans söner Pehr Olof och Jacob (se nedan) var verksamma som tryckeriföreståndare för riksbankens sedeltryckeri åren 1852-1889, men en del av de privata handlingarna härrör sig från den tid då Jonas Bagge var anställd som förvaltare för Tumba pappersbruk 1830-1852.
De handlingar som ingår kan indelas i tre avdelningar, nämligen Jonas Bagges privata handlingar, sedelutgivningen vid Riksbanken samt en privat tryckeriverksamhet.
Den senare verksamheten ingick i tryckeriföreståndarens förmåner och kom sig av att riksbankens sedeltryckeri måste hålla en stor stab av skickliga tryckeriarbetare, väl förfarna i konsten att arbeta med den speciella teknik, som värdepapper kräver och som mycket skiljer sig från boktryckeriteknik. Riksbankens behov av nya sedlar kom periodvis och denna stora stab av arbetare behövdes för att vid dessa tillfällen kunna fylla behovet. Däremellan fanns inte full sysselsättning till alla och då fick tryckeriföreståndaren använda personal och maskiner till egen verksamhet.
Jacob Bagge lät ändra namnet på firman till JACOB BAGGES SEDELTRYCKERI, vilket levde kvar ända in på 1940-talet, långt efter det att tryckeriet upphört att vara i familjen Bagges ägo och långt efter det att den privata sedelutgivningen upphört.
I arkivet ingår skisser och förslag, som genast efter donationen infördes i Bankmuseets samlingar, och som i efterhand är omöjligt att med säkerhet identifiera som tillhöriga denna samling och därför inte ingår i denna förteckning.
JONAS BAGGE
Jonas Bagge föddes i Göteborg den 30 augusti 1800. Han var son till Benjamin Bagge och Gustava Regina f. Wallin.
Hans uppväxt präglades av knappa levnadsförhållanden och hans utbildning varvades med praktiskt arbete och studier.
Bagge avlade studentexamen i Uppsala 1820. där han sedan bedrev studier i teologi, matematik och fysik och antogs som amanuens vid Uppsala astronomiska observatorium 1821.
Året därpå blev Bagge antagen som askultant vid Bergsskolan i Falun där han sedermera avlade bergsexamen. Mellan åren 1823-1824 förestod han kopparmyntningen i Avesta. Efter examen arbetade han som lärare på Bergsskolan.
Jonas Bagge fick tack vare sin begåvning och mångsidighet placering på Jernkontorets mekaniska stat, där han tjänstgjorde som konsult och åtog sig uppdrag som skiftade allt ifrån enklare reparationer till komplicerade konstruktioner.
År 1832 ingick han äktenskap med Eva Carolina Billmansson, med vilken han fick sex barn, fyra söner och två döttrar. Två av sönerna skulle sedermera verka vid Rikets Ständers Banks sedeltryckeri (se nedan).
Den industriella framväxten gjorde England till ett föregångsland. Jernkontoret bekostade en studieresa för Bagge mot att han, när han kom hem, skulle skriva en reseberättelse. Resan genomfördes och Bagge gjorde noggranna anteckningar dag för dag, men när det kom till att skriva rent dessa anteckningar trodde han sig inte om detta utan betalade tillbaka hela reseanslaget. Senare fick han till sist möjlighet att skriftligen redogöra för sina erfarenheter från Englandsresan.
Ett uppdrag, som skulle bli mycket betydelsefullt för Bagge, fick han av Fullmäktige för Rikets ständers banco 18363-1834. Han skulle tillverka ett nytt sedelpapper.
Jonas Bagge blev erbjuden befattningen som förvaltare av Tumba pappersbruk år 1838, där han stannade till 1852. Hans förvaltarskap var mycket framgångsrikt. När han tillträdde befattningen häftade bruket i skuld med 43 000 riksdaler banco, men tio år senare gav det en årlig vinst på 60 000 riksdaler banco.
Bagge fick professors titel år 1840.
Då befattningen som föreståndare vid Rikets Ständers Banks sedeltryckeri, efter C:A: Brolings död i Paris 1851, blev ledigförklarad sökte Jonas Bagge samt några andra, men den gick till förste tryckaren vid tryckeriet P.A. Nyman, som uppehållit tjänsten under tiden. Bagge och de andra överklagade, och av dem ansågs Bagge som den mest kvalificerade av de sökande. P.A. Nyman slutade och öppnade eget tryckeri, vilket sedan under 1850- och 1860-talen skulle komma att konkurrera om tryckning av värdepapper.
Jonas Bagge fick med tiden en vacklande hälsa och begärde tjänstledighet ett par månader om året under nästan hela 1860-talet. Som ställföreträdare fungerar hans äldste son Pehr Olof Bagge, som vid faderns död 1869 fick efterträda honom, som föreståndare för Rikets Ständers Banks sedeltryckeri fram till sin egen död år 1872.
PEHR OLOF BAGGE
Pehr Olof Bagge föddes i Stockholm 20 augusti år 1833. Han var en skicklig tecknare och många skisser och förslag av hans hand finns i arkivet. Där finns också en brevväxling av privat karaktär med vänner ifrån "Tumbatiden".
Det privata tryckeriet hade under tiden flyttats till en fastighet, Skeppsbron 4, kv Bootes 5. Vid Pehr Olofs död 1872 övertogs detta av hans yngre bror, Jacob Bagge, som fick upprätthålla tryckeriföreståndartjänsten vid Riksbankens sedeltryckeri till dess den blev tillsatt, men denna gång gick befattningen som tryckeriföreståndare till Carl Axel Nyman, son till tidigare nämnda P.A. Nyman.
JACOB BAGGE
Jacob Bagge föddes år 1848. År 1881, efter Nymans frånfälle, blev Jacob Bagge chef för riksbankens sedeltryckeri, en befattning som han uppehöll till sin död 1892.
Från den senare epoken i tryckeriets historia, dvs 1870-talet till sekelskiftet, finns endast små arkivfragment bevarade, vari man kan utläsa att Jacob Bagge under sjuttiotalet, förutom tryckning av värdepapper, av ekonomiska skäl även måste inrikta sig på boktryckeriteknik.
Från Jacob Bagges tid som tryckeriföreståndare finns en del promemorior angående den nya sedeltypen 1885 och en del protokollsutdrag från Riksbankens fullmäktige.
Efter Jacob Bagges död ombildades firman till ett aktiebolag, vilket köpte tryckeriet. Efter försäljningen uppstod en tvist om äganderätten till en samling tryckprov av banksedlar och andra värdepapper. det framgår inte av handlingarna i arkivet hur denna tvist löstes, men i och med bildandet av aktiebolaget slutade familjen Bagges direkta anknytning till tryckeriet som långt in på 1900-talet verkade under namnet Jacob Bagges sedeltryckeri.
Arkivförteckningen upprättad av arkivarie Brigitte Straubinger.
Stockholm den 16 oktober 1990.
Källor:
Svenskt Biografiskt Lexikon.
Svenska Män och Kvinnor.
Straubinger B. En sedeltyp från 1850-talet.
Nordisk Numismatisk årsskrift 1972.

Kontroll

Skapad2023-01-16 10:43:09
Senast ändrad2023-03-06 09:57:17

Nyheter

den 1 december 2023
Läs och sök i förarbetena till 1766 tryckfrihetsförordning
Unesco utsåg tidigare i år den svenska tryckfrihe...


den 30 november 2023
Bruksarkiv från Lövstabruk finns nu samlat på Riksarkivet i Uppsala
Ett omfattande bruksarkiv från Lövstabruk finns n...


Tidigare nyheter