bild
Arkiv

Stockholms rådhusrätt 1948-1970


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2393
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/xzPSQvrCpgVVjkZ45siNh6
ExtraID2393
Sökmedel
Arkivinledning: Stockholms rådhusrätts organisation (pdf)
Arkivinledning: Lista över skrymmande aktbilagor (pdf)
Arkivinledning: Efterfrågade mål 1950-1991 (pdf)
Arkivinledning: kartor och ritningar 1949-1970 (pdf)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv
Arkivbildare/upphov
Stockholms rådhusrätt
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Inledning
Förteckningsarbetet över Stockholms rådhusrätts arkiv 1948-1960 påbörjades i maj 2000 och fortgick till augusti samma år av Patrik Thelin (avdelning 2-13). Arbetet återupptogs i juni 2001 av undertecknad. Förteckningen är en omarbetning av Lars Wikströms arkivförteckning upprättad 1971. Anledningen härtill är att flera serier med tiden blivit inaktuella för att de gallrats samt för att få en inventering inför leveransen och den slutgiltiga förvaringen på Stockholms stadsarkiv.

Arkivbeskrivning
Arkivförteckningen avser olika avdelningar inom Stockholms rådhusrätt vilka alla räknats som egna arkivbildare. Dessa avdelningar är Aktuariekontoret, Förmynderskapsavdelningen, Familjerättsavdelningarnas expedition, Övervakningsnämnden för villkorligt dömda samt avdelningarna 2 t.o.m. 24. Totalt uppgår det förtecknade materialet till ca 1000 hyllmeter.

De arkivbildare inom Stockholms rådhusrätt som inte ingår i denna förteckning är Magistraten, samfällda rådhusrätten och presidiet, Fastighetsavdelningen och Bouppteckningsenheten. Avdelning 19E, har med anledning av dess verksamhetstid 1960-1964 förtecknats med Stockholms rådhusrätts arkiv 1961-1970.

Stockholms rådhusrätts arkiv har förtecknats i olika omgångar allteftersom det levererats till Stockholms stadsarkiv under 1900-talet. Senaste leveransen till Stockholms stadsarkiv omfattade tiden 1925-1947 (acc.15/1968). Från 1948 och framåt har arkiven förtecknats om ca 10-års perioder, dels för att motverka allt för långa serier, dels på grund av omorganiseringar. Detta innebär att serier och dess signum inte alltid är löpande i varje arkivförteckning, något man bör vara uppmärksam på om man söker handlingar över en längre tid. Anledning till att seriesignum ändras beror på att vissa serier har gallrats, eller att några serier avslutats, medan andra tillkommit.

Det händer att volymer som redovisats i denna arkivförteckning tillhör både perioden 1948-1960 och perioden 1961-1970. Detta beror på att förteckningsperioderna är konstruerade i efterhand. Berörda handlingar har genomgående förtecknats i den äldre perioden, medan anteckning om detta förts in i arkivförteckningen för den nyare.

Rådhusrättens arkiv består till stor del av domböcker och protokoll, vilka innehåller rättens avgörande av ett mål. Alla handlingar i ett mål har förts samman till en akt vilken innehåller såväl inkomna, som av rådhusrätten upprättade handlingar. I flera fall har akterna bundits samman med protokollen.

Andra handlingstyper i rådhusrättens arkiv är förteckningar och diarier i vilka man söker sig fram till dombesluten. En tredje handlingstyp är dagboksblad i vilka det kronologiska händelseförloppet i ett mål framgår. Utöver dessa har bildats ett flertal serier som kan variera beroende på vilken typ av mål en avdelning handlagt. Ett fåtal avdelningar har inte haft en dömande funktion utan enbart varit förvaltande eller fungerat som expeditioner till de dömande avdelningarna.

Sökingångar i Stockholms Rådhusrätts arkiv 1948-1960
Följande presentation har till syfte att underlätta återsökningen av de handlingar som uppkommit i Stockholms Rådhusrätts verksamhet under perioden 1948-1960. Tanken är att framställningen skall bidra till förståelse för vilka grupper av vanligen förekommande handlingar som hör ihop, samt vilken typ av uppgifter handlingarna innehåller. En beskrivning av förkortningar som kan påträffas ges sist i presentationen.

Rörande arkivläggning av rådhusrättens handlingar så utgör av tradition varje avdelning en egen arkivbildare. Detta kan anses försvåra återsökningen eftersom man måste veta vilken avdelning ett mål finns på. Framförallt gäller detta avdelningarna 2–24, vilka alla har handlagt brott- och tvistemål. Flera avdelningar kan alltså handlägga samma typer av mål.

Aktuariekontoret är den avdelning som lottat ut målen och i dess diarier framgår vilken avdelning ett mål hamnat på. Endast generaldiarierna i tvistemål har bevarats. Diarierna i brottmål har från 1948 och framåt gallrats. Detta gäller alla sökvägar i brottmålen.

En annan faktor som påverkat arkivbildningen är att de viktigare inkomna handlingarna till största del intagits i protokollbanden (serie A), eller i ett måls akt (serie F). Således saknas serier för inkommande handlingar. Detta gäller även kopior av utgående handlingar vilka också tillhör akterna. Tidigare har funnits B- och E-serier vars handlingar numera är gallrade. Se även gallringsdokumentationen med bilagor.

Nedan har beskrivits ett flertal av de handlingstyper som förekommer i avdelning 2-24, samt hur man söker bland dessa. Därefter följer en presentation av Förmynderskapsavdelningen samt sökingångar i dess arkiv. För övriga arkivbildare har sökvägarna beskrivits i anmärkningskolumnerna i respektive förteckning.


Avdelning 2 - 24

A – Domböcker och protokoll

Domböcker i brott- och tvistemål; I dessa söker man på år och domsnummer, vilka man får fram genom dagboksbladen eller förteckningar över tvistemål om man söker ett tvistemål. Ibland tillhör målet en särskild rotel inom avdelningen, vilken i så fall också framgår av dagboksbladen. Domböckerna innehåller domen, vilken är rättens avgörande av själva saken, det målet handlar om. Häri kan även finnas vissa bilagor t.ex. inkommande handlingar i direkt anslutning till domen. I flera fall är akten bevarad och innehåller fler handlingar än vad som finns i domböckerna.

Domböcker i konkursmål; Här finns protokoll och dom, ofta tillsammans med bilagor. Sökning hit sker genom dagböcker i konkurser.

Beslut; Besluten är ett avgörande av de frågor som uppstår i samband med handläggningen av ett mål.

Beslut i ärenden; Sökes genom serien förteckningar över ärenden. Ofta är dagboksblad och bilagor inbundna med besluten.

Beslut i förvandlingsmål; Förvandlingsmålen har som grund att någon inte betalat ådömda böter. Åklagaren kan förvandla bötesstraffet till fängelse, något dessa beslut avgör.

Slutliga beslut; Ett slutligt beslut fattas när rådhusrätten skiljer målet eller ärendet från sig, d.v.s. när det hela är avslutat för rådhusrättens del.

Protokoll i boskillnadsärenden; (Bodelningsprotokoll). Upprättas under äktenskapet och avgör hur boet är delat. Principen vid bodelning är att vad som återstår efter att eventuella skulder betalts skall hälftendelas. Protokollet är undertecknat av båda makarna och i det framgår såväl makarnas giftorättgods som enskild egendom. Sökning sker genom ett register på makens namn vilket är bundet med protokollet. Det finns även ett diarium i boskillnadsärenden som hänvisar till dessa protokoll.

Protokoll i förmynderskapsärenden; Innehåller beslut och bilagor. Även aktnummer anges. Man söker sig fram till protokollet genom serien förteckningar över förmynderskapsärenden.

Utmätningsed; Är en ed som avläggs inför konkursdomaren av en gäldenär hos vilken tillgångar för fullbetalning av dennes skuld ej anträffats. Utmätningseden är en försäkran att gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar.

Utslag i lagsökningsmål; Lagsökning är ett summariskt förfarande inför domstol i syfte att erhålla exekutionstitel för fordran grundad på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis.

Äktenskapsförordsprotokoll; Är ett avtal mellan makar eller blivande makar där egendomsförhållandena regleras mellan giftorättsgods och enskild egendom. Sökning sker genom ett register vilket är ordnat efter makens namn och inbundet med protokollet.


C - Diarier

Dagböcker i konkurser; Ger uppgift om den dag konkursansökningen ingavs samt konkursens kronologiska förlopp. Det framgår också om det är gäldenären själv eller någon annan som lämnat in ansökan.

Diarium i boskillnadsärenden; (hemskillnadsmål) Om ett tvistemålsnummer (T-nummer) samt årtal uppges söker man vidare genom domböcker i tvistemål. Saknas T-nummer söker man på datum och år efter utslaget (domen) i protokoll i boskillnadsärenden, även kallade bodelningsprotokoll.

Diarium över ansökningar om fri rättegång; Innehåller uppgifter om tidpunkt för när fri rättegång beviljats, beräkning av kostnader, dag och nummer för avgörandet samt om vad är anmält. Registret som är bundet med diariet är ställt på kärandes namn.

Diarium över efterbevakningar i konkurser; Efterbevakning i konkurs sker när fordringsägare till domstolen anmäler fordran efter utgången av den tid som bestämts för bevakning.

Diarium över konkursansökningar; Anger när någon lämnat in konkursansökan, samt om ansökan avskrivs. Står en hänvisning till en dagbok är det serien dagböcker i konkurser som menas.

Diarium över konkursmål; Ger uppgift om gäldenärens namn, yrke och titel samt dag för bevakning. Numret som framgår är samma nummer som man söker konkursakten på.

Diarium över villkorligt dömda; Man söker i detta genom ett alfabetiskt register som är bundet med diariet. Det finns inga särskilda handlingar till diariet, men i det anges personuppgifter som yrke, bostad och födelseår. Häri framgår också domens dag och nummer, vilken domstol och vilket straff som dömts, prövotiden början samt när övervakningen upphör. Det kan också finnas ytterligare anteckningar.

Förteckningar över förmynderskapsärenden; Anger ärendets beskaffenhet, vilken avdelning det placerats på, inkomna handlingar samt vilket paragrafnummer ärendet har i protokoll över förmynderskapsärenden.

Förteckningar över tvistemål; Häri alfabetiskt register över kärande i målen. Förteckningsnumret är det samma som målnumret, genom vilket man söker sig fram i dagboksbladen och akterna. I förteckningen framgår år och dag för avgörande och nummer på dom eller beslut, eller fall målet avskrivits. Dombeslutsnumret är alltså ej samma nummer som målnumret.

Förteckningar över ärenden; Denna serie är sökvägen till beslut i ärenden. Häri framgår inkommandedatum och det ärendenummer sökanden, eller den ärendet gäller har fått. Även en notering om ärendets beskaffenhet samt beslutsnummer och dag för avgörande.


D - Dagböcker och register

Dagboksblad; Är ordnade efter ett måls inkommandeår samt i de flesta fall brott- eller tvistemålsnummer. Dagboksblad finns även för ärenden, konkursmål etc. I dessa får man fram dom- eller protokollsnumret. I dagboksbladen har också antecknats kronologiskt samtliga inkomna och upprättade till ett mål eller ärende medan det pågår. Häri skall också framgå om akten i ett mål har gallrats och när den i så fall gallrades.

Kvartalsstatistik; Är oftast bundet med domböckerna. Ger uppgift om fördelningen mellan olika typer av mål på en avdelning etc.

Saköreslängder; Är en förteckning över obetalda böter bestämda genom godkänt föreläggande eller domstolsavgörande. Denna längd har legat till grund för indrivning. Sökning i dem sker genom år och dombeslutsnummer.

Vadeböcker; Anger att en dom blir överklagad till hovrätten. Dessa är kronologiska och ger uppgift om vem som lämnat in vadeinlagan, när denna och akten expedierats till hovrätten, samt när akten återlämnats till rådhusrätten.


F - Akter
Alla handlingar i ett mål förs samman till en akt som innehåller såväl inkomna som av rådhusrätten upprättade handlingar. Inkomna handlingar kan t. ex. vara stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Exempel på upprättade handlingar är protokoll, kallelser och förelägganden av olika slag. Beroende på typ av mål kan särskilda vittnesförhör finnas med eller rättspsykiatriska undersökningar. Brottmålsakterna ger i vissa fall upplysningar om den åtalades familje- och uppväxtförhållanden. Akterna innehåller även en kopia av domen eller beslutet, något som innebär att om akten finns bevarad behöver man ej ta fram domboken. Akterna är arkivlagda på det året ett mål blev instämt samt efter målnummer.


Att söka de vanligare typerna av mål

Tvistemål
Först måste man veta vilket år ett mål inleddes. Tvistemål förs alltid in på kärandes namn.

1. Sök i Aktuariekontorets serie D1, Register till generaldiarium i tvistemål och därefter i serie C1, generaldiarier i tvistemål för att få fram vilken avdelning målet lottades ut på.

2. Sök i serie C, förteckningar över tvistemål på aktuell avdelning för att se målnummer samt datum för dom eller beslut, eller om målet avskrivits.

3. Genom domsnumret får man fram domen. På målnumret kan man söka dagboksbladet, serie D, och se vad som hänt med målet samt om akten finns bevarad. Akten sökes också på målnummer. I akten finns kopia på domen så i de fall akten är bevarats behöver man ej ta fram domboken


Brottmål
Att söka en speciell person som begått ett brott är mycket svårt eftersom sökvägarna gallrats från 1948 och framåt enligt Protokollkungörelsen SFS 1976:820 29§. I princip måste man redan på förhand veta vilket år målet inleddes, vilken avdelning målet lottades till samt målnummer eller domsnummer. Vet man inte detta måste man söka igenom alla avdelningars domböcker, eller dagboksblad.


Konkurser
Konkursärenden har handlagts av avdelning 5. Konkurser är en förrättning mellan borgenärer och gäldenärer som övervakas av rätten. Om inga medel finns att för att ersätta borgenären avskrivs konkursen. Vid annonsering om konkurs skall borgenärerna inom en viss tid insända sina fordringar på gäldenären. Dessa fordringar kallas bevakningar och bildar serien konkursakter. Serien akter i konkursmål består av konkuransökningar, förfallna och avskrivna konkurser samt slutliga beslut. För att söka konkursakter;

1. Sök i serie C 4, diarium över konkursansökningar i vilken framgår om gäldenären förstätts i konkurs, eller om konkursen avskrivs. Vid konkurs hänvisas häri till ett dagboksnummer.

2. Sök med det aktuella numret i serie C 5, dagböcker i konkurser vilken ger uppgifter om konkursens kronologiska förlopp.

3. Dagboksnumret är detsamma som numret man söker fram konkursakten på, serie F 4.



Familjerättsmål
Familjerättsmål- och ärenden handlades av avdelning 2-3 från 1948, samt avd. 20 från 1949 och avd. 21 från 1953. I samband härmed tillkom nya serier och vissa äldre serier blev gemensamma för samtliga familjerättsavdelningar, varför de förtecknats särskilt i den så kallade familjerättsavdelningarnas expedition. De gemensamma serierna blev främst diarier och register.

När man söker bland dessa avdelningar kan det under vissa år, vilka framgår i förteckningen, vara förtjänstfullt att först söka i expeditionens serier för att se till vilken avdelning målet/ärendet kom.


Förmynderskapsavdelningens arkiv
Rådhusrättens första avdelning i förmynderskapsärenden har i egenskap av domstol haft till uppgift att förordna förmyndare och gode män. Inskrivning av förmynderskap har bl. a. skett då en omyndigs ena förälder avlidit, någon ansökt om att omyndigförklara en person eller för att bevaka en bortovarandes rätt i ett dödsbo etc. Beslut om inskrivning har fram till 1953 antecknats i den särskilda förmynderskapsbok (serie D 4 a) som förts hos domstolen och därefter förts i ett särskilt kortregister (serie D 4 b-d). Adoptioner har alltid skrivits in som ärenden och sökes först genom serie C 2, förteckningar över ärenden och sedan serie A 3, protokoll över ärenden.

Fram till 1956 ingick också Förmyndarkammaren med egenskap av överförmyndare i Stockholm i Rådhusrättens första avdelning i förmyndarsakapsärenden. Kammaren hade sedan 1856 (SFS 1856:24) haft en förvaltningsfunktion medan första avdelningen haft en dömande. Allteftersom beskars kammarens uppgifter och vid tiden för verksamhetens upphörande bestod Förmyndarkammaren av borgmästaren som ordförande samt fyra assessorer vilka även fungerade som ledamöter vid förmynderskapsavdelningen och var där ansvariga för varsin rotel.

Genom lagen om ändring av vissa bestämmelser i föräldrabalken, vilken trädde ikraft 1 januari 1957, föreskrevs att Förmyndarkammaren i egenskap av överförmyndare istället skulle överföras till en nyinrättad nämnd, Stockholm stads överförmyndarnämnd. Förmyndarkammarens återstående befattning med förvaltning och tillsyn av donationsfonderna överfördes till Stockholms stads drätselnämnd (SFS 1956:531 och 532). Konsekvenserna blev att Förmyndarkammaren upphörde och med den samordningen mellan rådhusrättens förmynderskapsavdelning och överförmynderiet. I arkivhänseende innebar det också att vissa serier som tillhörde överförmyndaren upphörde. I serie Ö 1 finns två volymer med handlingar som bl a rör denna omorganisation.

Första avdelningen i förmynderskapsärenden och Förmyndarkammaren tillsammans med Justitiekollegiums arkiv fram till 1925 förtecknades av Carl-Fredrik Corin och levererades till Stockholms stadsarkiv 1954 (acc.489/1954). Rådhusrättens förmynderskapsavdelnings och Förmyndarkammarens arkiv 1925-1947 förtecknades av Lars Wikström 1977, men levererades till stadsarkivet redan 1968 (acc.15/1968).


Adoptioner
För att söka beslutet för en adoption krävs att man vet vilket år ärendet inleddes, samt efternamnet på adoptivföräldrarna

1. Sök i förmynderskapsavdelningens arkiv serie C 2, förteckningar över ärenden. Det är fem volymer för varje år uppdelade på varsin rotel. I registret söker man på adoptivföräldrarnas efternamn. Häri framgår ett ärendenummer, dag för beslut, samt vem adoptionen rör.

2. Sök med aktuellt år och rotelnummer i serie A 3, protokoll över ärenden på ärendenummer. Häri finns beslut och bilagor.

3. I serie D2, dagboksblad i ärenden kan ytterligare en sökning ske på ärendenumret för att se vad som hänt under ärendets gång. Ytterliggare bilagor kan fås genom serie F 3, inneliggande handlingar, vilken kan innehålla inkomna skrivelser. Denna serie bör dock ses som väldigt sporadisk.



Förkortningar

Mål och ärenden Domar Slutliga beslut

Brottmål B DB SB
Militära brottmål MB DMB SMB
Tvistemål T DT ST
Militära tvistemål MT DMT SMT
Domstolsärende Ä SÄ
Förmynderskaps-
Ärende FM SFM
Mål om
Lagsökning L
Mål om betal-
ningsföreläggande BF
Konkursmål K SBK
Utmätningsed U
Domar i mål ang.
Erkända förseelser EF EF



Otryckta källor
Handledning för forskning i Stockholms rådhusrätts arkiv 1911-1947, okänd upphovsman.
Stockholms rådhusrätts arkiv 1948-1960
Wikström Lars, inledningen till arkivförteckningen över Rådhusrättens förmynderskapsavdelnings och Förmyndarkammarens arkiv 1925-1947


Tryckta källor
Bergström, Sture: Juridikens termer, Stockholm 1988
Corin Carl-Fredrik: Stockholms förmyndarkammare 1667-1956, minnesskrift, Stockholm 1956
Martinger, Sven: Nordstedts juridiska ordbok, juridik från A till Ö, Kristianstad 1998
Nationalencyklopedin under ”förmynderskap”

Gallring
Sedan Stockholms rådhusrätts arkiv 1948-1960 förtecknades första gången har ett flertal serier gallrats. Någon särskild dokumentation kring detta har inte företagits, men gallring bör ha skett enligt;

Gallringsbeslut 13/4 1934, utfärdat av chefen för ecklesiastikdepartementet (bilaga1)
SFS 1953:716
Gallringsbeslut 17/1 1958, utfärdat av chefen för justitiedepartementet (bil.2)
Gallringsbeslut nummer 75/1963, utfärdat av Riksarkivet (bil.3)
Gallringsbeslut nummer 342/1972, utfärdat av Riksarkivet (bil.4)
Gallringsbeslut nummer 34 år 2004, utfärdat av Riksarkivet (bil. 5)

De handlingstyper som redovisats i den äldre förteckningen, men numera har gallrats är;

Delgivningsförteckningar
Förteckningar och diarier över civila och militära brottmål
Gallringsbara akter enligt bilaga 3
Hovrättsdomar
Koncept, skrivelser och cirkulär i den mån de ej bundits med protokollen eller lagts i akter
Minnesböcker
Nämndliggare

Diarier och förteckningar över brottmål har gallrats enligt Protokollskungörelsen, SFS 1976:820 29§. I denna anges att register över brottmål ej får omfatta mål som avgjorts tidigare än två år före det löpande kalenderåret. Det framgår dock inte att register som förts före lagens ikraftträdande skall gallras, något som alltså skett.

Stockholms tingsrätt 2002-04-08

Jenny Bäckström, projektanställd arkivarie



Tillägg till förteckning

Inledning

Förtecknandet av Stockholms rådhusrätts arkiv 1961–1970 påbörjades och avslutades under hösten 2005 av undertecknade. Som underlag för den här förteckningen hade vi en äldre förteckning av Rådhusrätten 1961-1970, utförd av Bertil Lundquist och Anders Thornström under nittonhundrasjuttiotalet.

Stockholms Rådhusrätts arkiv har av tradition förtecknats i tioårsperioder, mellan vilken arkivbildningen brutits och en ny förteckning upprättats. Detta har man gjort för att undvika alltför långa serier med ohanterliga volymnummer som följd. Trots detta har vi, i samråd med stadsarkivet, istället för att skapa en ny arkivförteckning, valt att komplettera den senaste periodens förteckning (1948-1960), som förtecknades av Jenny Bäckström och Patrik Thelin år 2000 – 2001. Detta av effektivitetsskäl, men också för att undvika att bryta serier som enligt vår bedömning inte är för långa. Det blir också lättare att följa en serie genom åren och man håller ihop Rådhusrätten, som upphör 1970 då den ersätts av Stockholms tingsrätt. Arkivet för perioden 1961-1970 omfattar 1100 hm och består främst av inbundna volymer och akter i arkivkartong.

De tidigare perioderna är förtecknade vid olika tillfällen och av olika personer, men innehåller information som är relevant även för det material som vi förtecknat, t.ex. historiken för Rådhusrätten, dess funktion och uppgifter, som återfinns i inledningen av den gamla förteckningen för Rådhusrätten 1636-1849. Den information om gallring och sökvägar till olika typer av mål, som Jenny Bäckström redovisat i förteckningen över Rådhusrätten 1948-1960, är även aktuell för vår period 1961-1970. Därför kommer vi endast här att tillföra information som enligt vår bedömning saknas eller endast omfattar de år som vi förtecknat. Så långt det har varit möjligt har vi också gjort hänvisningar och redovisat sökvägar i förteckningen eller i den inledande informationen för varje avdelning.


Stockholms rådhusrätt arkiv har förtecknats i olika omgångar, allteftersom det levererats till Stockholms stadsarkiv under 1900–talet. Senaste leveransen omfattade 1948-1960. Det händer att volymer som redovisats i denna arkivförteckning tillhör både perioden 1948-1970 och perioden efter 1970. Om merparten av volymen är från 1970 och tidigare, har vi förtecknat den under Rådhusrätten, i annat fall har vi låtit den tillhöra Stockholms tingsrätt.

De arkivbildare inom Stockholms rådhusrätt som inte ingår i denna förteckning är fastighetsavdelningen, inskrivningsmyndigheten, och bouppteckningsenheten. Inte heller Magistraten, som föregick den administrativa avdelningen ingår i förteckningen.

Stockholms rådhusrätt 1961-1970

Under åren 1961-1969 bestod rådhusrätten av l2 brottmålsavdelningar och 11 tvistemåls-avdelningar. Utöver dessa dömande avdelningar fanns Aktuariekontoret samt första avdelningen, som bestod av olika enheter som handlade olika typer av ärenden; bouppteckningsenheten, förmynderskapsavdelningen, expropriationsdomstolen. Dessa avdelningar och enheter har alla behandlats som egna arkivbildare.
T.o.m. 1964 administrerades rådhusrätten av Magistraten.1965 förstatligades Rådhusrätten, varvid Magistraten upphör och dess funktion övertas av en nyinrättad administrativ avdelning.

En ny arbetsordning trädde i kraft för Stockholms rådhusrätt 1 jan 1970, vilket innebär att antalet avdelningar minskas från 23 till 19. Detta medför att mål och ärenden omfördelats mellan de nya avdelningarna.

Första avdelningen

Rådhusrättens första avdelning bestod under åren 1948-1970 av olika enheter som alla behandlats som enskilda arkivbildare. Fastighetsavdelningen var verksam under åren 1933-1971 och var föregångare till inskrivningsmyndigheten som bildades 1972. Båda dessa arkiv förtecknades under 2002, i och med att de levererades till IM depån vid Härnösands landsarkiv.
Mellan åren 1951 och 1971 finns en särskild expropriationsdomstol, som handlade mål och ärenden som tidigare handlagts av fastighetsavdelningen. I Expropriationsdomstolens arkiv ingår också handlingar rörande expropriationsmål som handlagts av andra avdelningar. Hela expropriationsdomstolens arkiv har förtecknats i samband med att Rådhusrättens arkiv för åren 1961-1970 förtecknats, d.v.s. i december 2005.
Bouppteckningsenheten under 1961 – 1970 tillhörde Rådhusrätten, men förtecknades i samband med att handläggningen av bouppteckningsfrågor flyttades från Stockholms tingsrätt till skattemyndigheten, då det äldre materialet levererades till stadsarkivet.
Förmynderskapsavdelningen hade till uppgift att handlägga ärenden som rör förmynderskap för omyndiga barn, omyndigförklaranden, adoptioner, utse gode män vid arvsskiften etc. Fram till utgången av 1956 ingick även f.d. förmynderkammaren i egenskap av överförmyndare. Från januari 1970 upphör Förmynderskapsavdelningen som egen avdelning och blir därmed en del av första avdelningen, förmynderskapsenheten. Arkivet är dock sammanhållet och förtecknat som en arkivbildare ”Förmynderskapsavdelningen1961-1970”.
Fr.o.m. 1970 ingick också Expeditionen för lagsökning och betalningsförelägganden som en enhet under avdelning 1, men hålls ihop och förtecknas som en arkivbildare.

Administrativa avdelningen
1965 då Rådhusrätten förstatligades, öppnades en administrativ avdelning som ersatte Magistraten. Dess arkiv för åren 1965-1970 förtecknas som en arkivbildare under Stockholms rådhusrätt. (Magistratens arkiv är till stora delar levererat till stadsarkivet och förtecknas som enskild arkivbildare utanför rådhusrättens arkiv).

Familjerättsavdelningarna
Familjerättsavdelningarna är under åren 1961-1969 uppdelade på av 2, 3, 20, 21. 1970 upphör avd.20 och 21 och familjerättsmålen flyttas från dessa till avd.4 och 5. Vissa diarier och register har förts gemensamt för samtliga familjerättsavdelningar och kan sökas genom Familjerättsavdelningarnas expedition, som förtecknats som en arkivbildare.

Konkurser
Mål och ärenden rörande konkurser handlades under åren 1948-1969 av avdelning 5. Efter 1970 flyttades dessa till avdelning 6, som då också handlade mål rörande bolag. Expeditionen för lagsökning och betalningsförelägganden fungerade som särskild expedition för femte avdelningens mål rörande lagsökning och betalningsföreläggande. 31/12 1969 lades expeditionen ner och ärendena flyttades över till avdelning 1, men den förtecknas som en enhet för åren 1948-1970.

Allmänna tvistemål
Allmänna tvistemål handlades under åren 1961– 1969 främst av avdelningarna 4, 6, 7, 19, 19E, samt avd. 24. Fr.o.m. 1970 handlades tvistemål av avdelningarna 2-10. Detta medför att tvistemålen från avdelning 4 flyttas till avdelning 8 och mål från avdelning 24 flyttas till avdelning 9. I samband med detta flyttas också handläggningen av konkurser, tvistemål rörande bolag etc. från avdelning 5 till avdelning 6. (se även bilaga 6)

Brottmål
1961–1969 handlades brottmål av avdelningarna 8- 16, 22, 23.
I och med omorganisationen 1970 lades avdelningar ner och allmänna brottmål handlades då av avdelning 11-19. Detta innebar också att handläggningen av speciella typer av mål flyttats till nya avdelningar. Militära brottmål flyttades från avd.13 och 23 till avd. 14 och 15.
Handläggningen av narkotikabrottmål flyttade från avd. 11 till avd. 16. Skattemål från avdelning 12 flyttades till avd. 17 och ungdomsmål flyttade från avdelning 10 till avdelning 18. (se även bilaga 6)




Stockholms Tingsrätt 2005-12-27


Tor Söderberg, projektanställd arkivarie

Maria Eriksson, projektanställd arkivarie

Ämnesord

Ämnesord, ort
Stockholms län

Kontroll

Skapad2011-05-23 14:58:13
Senast ändrad2023-06-13 14:45:36

Nyheter

den 30 november 2023
Bruksarkiv från Lövstabruk finns nu samlat på Riksarkivet i Uppsala
Ett omfattande bruksarkiv från Lövstabruk finns n...


den 15 november 2023
125 386 nya personer sökbara i Folkräkning 1930
Folkräkningsdatabasen för 1930 har uppdaterats me...


Tidigare nyheter