bild
Arkiv

Kanngjutareämbetet

SKRÅARKIV

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0066/28
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/lDJe6DKz3gPSFxF4qsfo74
ExtraID28
Omfång
0,02 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll och historik

Innehåll
KANNGJUTAREÄMBETET (66/28)

INLEDNING

Konsten att gjuta tenn går långt tillbaka i tiden, till romartiden och ännu tidigare. Från klostren spreds under medeltiden tenngjutarkonsten till städerna. I Sverige omnämns kanngjutare på 1300-talet i Stockholm och Visby. Kannor var en viktig produkt och kanngjutare blev också den vanligaste benämningen för yrkeskåren tenngjutare. (Se även Tenngjutareämbetet förteckning nr 66/76.)

Den första skråordningen för gryt- och kanngjutare tillkom 1545. Grytgjutarna arbetade med mässing och brons. Under 1600-talet ökade antalet kanngjutare i Stockholm, t ex på 1640-talet fanns det fem kanngjutaremästare och ca 100 år senare uppgick antalet till ca 15 mästare. Mästarna i landsorten lydde under stockholmsämbetet till dess de blev fler än tre mästare i en stad, då fick de tillåtelse att bilda ett eget skrå.

I Stockholms stadsarkiv finns endast en handling bevarad från Kanngjutareämbetet, nämligen ett protokoll upprättat den 21 juni 1687.


Stockholms stadsarkiv den 29 januari 2010

Christina Hellgren


KÄLLOR:
Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987.

Löfgren, Albert, Stockholms kanngjutareskrå, Stockholm 1935.

Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, Bursell, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.



Kontroll

Skapad2009-09-15 08:11:09
Senast ändrad2012-12-05 13:12:11

Nyheter

den 26 maj 2025
Nya arkiv öppnas för fler med hjälp av AI
Många har testat vår nya möjlighet att leta bland ...


den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...


Tidigare nyheter