FAGEREDS SANATORIUM

Organisation

Kategori

Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Historik

H I S T O R I K
LtHalland
25013 LANDSTINGET HALLAND FAGEREDS SANATORIUM
Vid sekelskiftet avled årligen i Sverige två människor på 1000 invånare i tuberkulos. Tuberkulosen var verkligen en folksjukdom. Eftersom Halland vid den tiden hade ungefär 140000 invånare, betydde detta att nära 300 hallänningar dog i sjukdomen. Landstinget som ansvarigt för sjukvården uppmärksammade naturligtvis problemet. Men dess sjukvårdsutskott trodde inte särskilt mycket på sanatoriekuren. Några år före sekelskiftet sade utskottet att "det ej bevisats att vistelse vid sanatorium vore absolut botande och det vore ej lämpligt att därmed för länets räkning experimentera".
Några år in på 1900-talet hade landstinget dock kommit på andra tankar. Sedan svenska national föreningens mot tuberkulos lokalkommitté för Hallands län till konungens befallningshavande ingivit en skrivelse angående lungsotssjukvårdens ordnande i länet hade landshövdinge -ämbetet i skrivelse av den 24 augusti 1905 hemställt, att landstinget skulle utse tre eller fem personer med uppdrag att till 1906 års lagtima landsting inkomma med utredning och förslag rörande nämnda sjukvårds ordnande på ett praktiskt men ej alltför kostbart sätt, vare sig i enlighet med ett i lokalkommitténs skrivelse framställt förslag eller annorledes. Landstinget beslöt att för ändamålet tillsätta en kommitté bestående av fem personer och en suppleant med anmodan till kommittén om möjligt till 1906 års landsting inkomma med utredning och förslag i ärendet. I kommittén ingick landshövding A Asker, 1:e stadsläkaren J Nordström, direktören H Henriksson, bankdirektören A Henreksson samt trafikchefen A Olsson. Till suppleant utsågs regementsläkaren A Söderberg .
Med anledning av att styrelsen för svenska nationalföreningen mot tuberkulos uppdragit åt en av tre personer bestående kommitté att utreda lämpligheten och möjligheten av att å lägerplatsen Skedalahed anordna en vårdanstalt för tuberkulossjuka hemställde den av landstinget utsedda kommittén att den till dem hänskjutna frågan måste förklaras vilande till 1907 års landsting på det att under tiden upplysning skulle kunna vinnas, huruvida svenska nationalföreningen mot tuberkulos skulle komma att å Skedalahed anordna en vårdanstalt för tuberkelsjuka av den omfattning att några vidare åtgärder från landstingets sida icke blev för ändamålet erforderliga.
Landstinget beslöt att förklara den till kommittén hänskjutna frågan vilande till 1907 års landsting.
Sommaren 1907 besiktigades Skedalahed av nationalföreningen mot tuberkulos och man uttalade sig för inrättandet av ett sanatorium där och då den av landstinget utsedda kommittén antog att nationalföreningen skulle fullfölja sina planer, så hemställde man till landstinget att förklara frågan vilande till 1908 års landsting, vilket också beviljades av landstinget. Till 1908 års landsting inkom kommittén med förslag om att uppföra ett sanatorium å kronoparken Spenshult i Slättåkra socken. Detta var ett förslag som landstinget anammade och man anvisade bland annat medel och utsåg en byggnadskommitté.
Frågan behandlades vid 1909 års landsting då man godkände de av maj:t uppställda villkoren för upplåtelse av mark inom kronoparken i Spenshult.
Vid 1910 års landsting företeddes landstinget av den 1908 tillsatta byggnadskommittén fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar. De från början anvisade ekonomiska ramarna hade dock överskridits med 202450 kronor, vilken summa kommittén anhöll om att få tillagd till den ursprungligen beviljade summan om 220000 kronor. Den begärda tilläggsumman erhölls ej och byggnadskommitténs uppdrag ansågs därmed vara förfallet.
En ny kommitté, bestående av 12 av landstinget utsedda personer, utsågs att å landstingets vägnar bland annat anskaffa anbud å mark för sanatoriets uppförande om annan plats än den å Spenshults kronopark redan upplåtna skulle ur kostnadssynpunkt befinnas lämpligare och låta uppgöra behövliga ritningar till sanatoriet.
Den år 1910 av landstinget utsedda kommittén hemställde till 1911 års landsting att landstinget ville besluta att å 7/18 mtl nr 1 Obbhult i Fagereds socken låta uppföra ett sanatorium för ett anvisat belopp av 450000kronor.
Landstinget beslöt 1911 at frånträda det tidigare beslutet att förlägga sanatoriet till Spenshults kronopark och beslöt istället att, i enlighet med kommitténs förslag, förlägga sanatoriet till Fagered.
Sanatoriet skulle uppföras i överrensstämmelse med de av arkitekten Rudolf Lange, Göteborg, upprättade ritningarna för ett beräknat antal av 88 patienter.
I och med detta beslut var den av landstinget 1910 utsedda kommitténs arbete tillända och nu utsåg landstinget en byggnadskommitté bestående av fem ledamöter och en suppleant med uppdrag att bland annat inköpa ovan nämnda fastighet 7/18 mtl nr 1 Obbhult för 35000 kronor och att där uppföra ett sanatorium i huvudsaklig överrensstämmelse med arkitekten Langes ritningar.
Sanatoriet byggdes och färdigställdes under åren 1912-1915. Som förste läkare vi sanatoriet förordnade medicinalstyrelsen dr Konrad Bertilsson för en tid räknat från den 1 augusti1914.
Den första patientn inskrevs vid sanatoriet den 24 augusti 1914.
Beträffande Spenshults kronopark så anslog riksdagen 1909 medel ur konung Oscars jubileumsfond till ett jubileumsfondens sanatorium som skulle uppföras därstädes. Från det beslutet räknar Spenshults reumatikersjukhus sin historia.
Den 13 april öppnades sanatoriet som i första hand var avsett för statsanställda och var under den första tiden avsett endast för män. Efter att ha varit stängt från hösten 1916 till februari 1917
så öppnades det igen med en avdelning för män och en för kvinnor.
År 1955 omändrades en av Fagereds sanatoriums vårdavdelningar till kronikeravdelning och den öppnades den 25 oktober 1956.
Från och med 1957 benämnes i handlingarna kronikeravdelningen sjukhemmet i Fagered. Samdrift skedde dock med sanatoriet vad beträffar personal och ekonomi.
Sanatoriets verksamhet upphörde den 8 februari 1965 och patienterna överfördes till den nybyggda lungkliniken vid länssjukhuset i Halmstad.
Till Fagereds sanatorium överflyttades enligt landstingets beslut verksamheten vid Nikolaihemmet i Halmstad.
Efter genomgående ombyggnads- och renoveringsarbeten togs sanatoriet i bruk som sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka i början av april 1967 under benämningen Liahemmet. Då ytterliggare ett sjukhem fanns inrymt i före detta sanatoriet eller Liahemmet beslöt förvaltningsutskottet att för att undvika förväxling benämna de båda sjukhemmen Liahemmets psykiatriska avdelning respektive Liahemmets somatiska avdelning.
Administativt sorterar Liahemmet från den 1 april 1964 under sjukhuset i Varberg men med en egen direktion kallad direktionen för Fagereds sjukhem (1965-1966) och direktionen för Liahemmet (1967-1970). Genom den nya nämndsorganisationen inom landstingskommunen kom Liahemmet från den 1 januari 1971 in under sjukhusdirektionen i Varberg. Sedan 1977 sorterar sjukhemmet i Lia under Hälso- och sjukvårdsdirektionen i Falkenberg.

Referenskod	SE/N002/LTHD_25013
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/5holDBngXqU8tH3wI5qSx3
Språk	Svenska
ExtraID	LTHD_25013

Arkivbeskrivning

FAGEREDS SANATORIUM (Regionarkivet i Region Halland)

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

FAGEREDS SANATORIUM

Nyheter