Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stadens olika betjänte

SKRÅARKIV

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0066/69
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zIivugoIegBIGmG1Rbimi7
ExtraID1092
Omfång
1,4 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll och historik

Innehåll
STADENS OLIKA BETJÄNTE (66/69)

INLEDNING

Arkivet ordnades och förtecknades första gången 1981 då även följande historik författades: "Stadens olika betjäntes arkiv består av handlingar från en rad olika ämbeten i Stockholm vilka räknades till stadens tjänare och inte tillhörde borgerskapet. Handlingarna har ihopsamlats från ett flertal andra arkiv där de hamnat och en gemensam arkivbildare saknas följaktligen för arkivet. Större delen av handlingarna berör de sjuk- och begravningskassor som de olika ämbetena inrättade under 1700- och 1800-talen, men även en mängd handlingar rörande de enskilda ämbetsutövarna ingår. Tidsmässigt sträcker sig arkivet från början av 1700-talet till 1870-talet då de flesta av de gamla ämbetena hade upplösts eller uppgått i andra organisationsformer.

Till de ämbeten i Stockholm som räknades som stadens tjänare hörde mätare, packare, vräkare och vägare. Dessa räknades från början till borgerskapet och mätare och packare förekommer i borgarböckerna under hela 1600-talet medan vräkare och vägare gör det endast i undantagsfall. År 1717 riktade överståthållaren en fråga till magistraten huruvida packare och mätare var att betrakta som borgare eller stadens tjänare och inte långt därefter ställdes dessa ämbeten utanför borgerskapet. De övriga ämbetena som ingår i arkivet är stadens arbetsmanskap, hamnfogdarna och besökarna. De många ämbetena är till olika grad representerade i det bevarade materialet och många handlingar saknas för de flesta av dem. Därför har handlingarna från de olika ämbetena slagits samman till gemensamma serier.

I det följande skall ges en presentation av de ämbeten som ingår i arkivet och deras verksamhetsområden. Gemensamt för de flesta av dem är att de är knutna till handeln och tullförvaltningen i Stockholm.

Den grupp av stadens betjänte som är rikligast representerad i arkivet är de olika mätarämbetena. Redan i de tidiga medeltida städerna fanns särskilt anställda mätare av olika varor. Mätarnas bemedling var nödvändig och lagstadgad vid handel mellan borgare och främmande p g a de invecklade och divergerande måttsystemen vid denna tid och även senare. Efter skråmönster organiserades mätarna i två lag under 1600-talet, salt- och spannmålsmätarna samt kalk-, krit- och stenkolsmätarna [de sistnämnda se även förteckning nr 66/26]. Senare tillkom även parmmätarna vilka mätte hö som såldes efter parm innan det började säljas efter vikt. Riksdagen förordnade 1638 att det skulle finnas edsvurna mätare i städerna. Städerna fick rätt att upptaga mätarpengar av alla inkommande varor vilket var en viktig del i mätarnas inkomster. 1723 stadgades att ett mätarhus skulle uppföras i alla städer där sådana inte fanns förut. I Stockholms stads ordinantier (tryckt år 1679) finns en rad förordningar som slår fast hur och var mätandet skulle göras. Bl a föreskrivs det att spannmål skulle mätas genom en "krönt skruf'. Mätarpengar skulle betalas lika av säljare och köpare, ett halvt öre silvermynt för varje tunna. Mätningsskyldigheten upphörde i Stockholm för inkommande varor 1872 och ett år tidigare hade det gamla salt- och spannmålsmätarlaget fått avsked.

Av packarna är det endast sil/packarna som är representerade i arkivet. [Se även Sillpackareämbetet förteckning nr 66/56.] Packarna hade till uppgift att besiktiga och ompacka samt övervaka packningen av vissa varor (t ex sill, strömming och kött) som infördes till städerna och utskeppades därifrån. Detta skedde på en s k packarebana iordningställd särskilt för ändamålet. Straffet för att upplägga oompackat och obesiktigat gods i sina bodar i Stockholm var 40 marks böter och godsets förlust.

Från vräkar- och vägarämbetena finns mycket lite handlingar i arkivet. Bland de olika vräkarna finns bara tjärvräkarna representerade. Dessa hade till uppgift att kontrollera beskaffenheten hos tjäran och beslagta den tjära som inte var fullgod. Vräkarpengar betalades hälften var av köpare och säljare. Vågkarlarna tjänstgjorde vid de olika vågar som kunde finnas i städerna. Viktigast var järnvågarna och metallvågarna där man kontrollerade de till städerna inkommande eller utgående metallernas beskaffenhet, vikt och stämpling. Vågkarlarna uppbar vågpengar för sin tjänst. [Se även arkivet Våg- och skålkarlar i Stockholm, förteckning nr 66/88.]

En stor del av handlingarna i arkivet kommer från Stockholms arbetsmanskap vilket är ett gemensamt namn på några grupper av Stockholms tjänare vilka på 1700-talet bildade ett ämbete med en sjuk- och begravningskassa [se även Stadsarbetsfolkets dödlåda nr 66/70]. Till detta ämbete hörde timmermän, hantlangare, pådrivare (förmän) och dagsverksfolk.

De två sista ämbetena som ingår i arkivet är hamnfogdarnas och besökarnas. Båda fungerade som ett slags lägre tjänstemän knutna till hamnen och tullverket. Hamnfogdarna hade till uppgift att hålla uppsikt över att snygghet och ordning iakttogs på stadens kajer. Där skulle de bereda plats för ankommande fartyg och tillhandahålla landgångar och andra redskap som kunde behövas. Besökarna var anställda vid tullbevakningen och hade till uppgift att gå ombord på ankommande fartyg innan de lade till. Fr o m 1729 hade besökarna också till uppgift att kontrollera accis och andra liknande avgifter av varor och fartyg."

Stadens olika betjäntes arkiv omfattar ca 1,5 hm tiden 1675-1874. Arkivet innehåller till större delen protokoll 1745-1874 (serie A) och räkenskaper 1754-1874 (ser. G 1-G 3), men också bland annat medlemsmatriklar 1716-1868, förordningar och reglementen 1645-1849 (ser. B och Ö 1), handlingar rörande rättsfall 1796-1873 (serie F 1.) Arkivförteckningen har moderniserats och registrerats i databasen ARKIS I l under november 2009.


Stockholms stadsarkiv den 1 mars 2010

Christina Hellgren


KÄLLOR:
Stadens olika betjäntes arkiv (se/ssa/0066/69), Inledning till arkivförteckning 1981 (D 2).
Salt- och spannmålsmätare; Parmmätare; Sillpackare; Hamnfogdar; Tjärvräkare; Stockholms arbetsmanskap; Besökarna (=vissa anställda vid tullbevakningen)
Ordning & strukturArkivnr: SSA/14039

Förteckning 1092









Förteckning

över

Stadens olika betjäntes arkiv

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2013-04-08 12:39:13

Nyheter

den 1 juli 2025
400 000 nya sidor i vårt AI-sök
I april lanserade vi helt nya möjligheter för anvä...

den 30 juni 2025
Nya poster i 1930 års folkräkningsdatabas
Nu har vi uppdaterat folkräkningsdatabasen för år ...

Tidigare nyheter