Arkiv

Enskilda arkiv, föreningar, företag och org..Gustavsbergs porslinsmuseum

Grunddata

Referenskod

SE/AB144/EA_66-1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/3g9FNLq8CaonBivFIFmmL2

ExtraID

EA_66-1

Omfång

13 Hyllmeter

138 Volymer

Datering

1850 – 2009 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Nationalmuseum

Arkivbildare/upphov

Enskilda arkiv, föreningar, företag och org..Gustavsbergs Porslinsmuseum (Arkivbildare)

Alternativa namn: Gustavsbergssamlingen

Kategori: Övriga. Ospecificerad (Design)

Kategori: Övriga. Ospecificerad (Keramik)

Kategori: Övriga. Ospecificerad (Porslin)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Enskilda arkiv, föreningar, företag och org..Gustavsbergs Porslinsmuseum
KORT HISTORIK
1640 ärvde Gustav Gabrielsson Oxenstierna egendom Farsta av sin far riksrådet Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Han började uppföra en ståndsmässig bostad vid farstaviken - Farsta slott. För att få tegel till byggnaden uppfördes också ett tegelbruk på den plats där porslinsfabriken senare uppfördes.
Gustav Gabrielsson Oxenstierna avled 1648, innan säteriet stod klart. Istället blev det hans änka Maria de la Gardie som fullföljde byggandet. För att hedra sin make kallade hon området Gustavsberg.
På 1820-talet köptes egendomen av en grosshandlare Öhman, som hade planer på att sätta igång porslinstillverkning här. På nyåret 1827 brändes de första ugnarna i Gustavsberg.
Det var ett bra ställe att bedriva den här typen av verksamhet: Inom området fanns ett vattendrag, för att utnyttja vattenkraften och läget vid Farstaviken gjorde det möjligt med transporter sjövägen. Det fanns också ett lantbruk som gav möjligheter till självhushållning.
De första ca 10 åren bedrevs produktionen med tyska leror och tyska hantverkare, medan dekoreringen av godset gjordes med tryckta mönster av engelsk typ. På Gustavsberg placerades svenska motiv inom en bård, t.ex bilder av kungliga lustslott. De graverades av fabrikens egna gravörer.
Kvaliteten var dålig och man ansåg vid fabriken att man behövde lägga om produktionen.
I slutet av 1830-talet genomfördes många betydande förändringar. 1838 köptes fabriken upp av några av ägarna med handelshuset Godenius som den störste ägaren. Samtidigt lades produktionen om till det engelska tillverkningssättet. Engelska leror och en engelsk verkmästare anställdes. En större rågodsugn uppfördes. Man installerar en ny ångmaskin (den första installerades 1832).
Under 1830-talet arbetade ca 150 personer vid fabriken.
Under 1840-talet gick inte fabriken så bra, det var ibland svårt att få tag på råvaror och resultaten var inte goda. Tidvis låg produktionen nere. Investeringarna kostade också och fabriken utbjöds till försäljning.
1852 blev Godenius ensam ägare till fabriken. Under hans ledning påbörjades en omfattande modernisering av fabriken och grunden till den storindustri som så småningom växte fram lades nu.
1869 tog Wilhelm Odelberg över ledningen vid fabriken. Vid den tiden arbetade ca 300 anställda vid fabriken. I slutet av 1890-talet var antalet upp i 900. Av dessa var ca 15 % barn.
Efter Wilhelm Odelbergs bortgång 1924 övertogs ledningen av hans söner Axel och Victor.
1937 bestämde man sig för att sälja fabriken till KF. Konkurrensen från utländska fabriker gjorde det nödvändigt att modernisera och rationalisera, något som de nya ägarna hade möjlighet att göra.
1939 stod sanitetsporslinsfabriken färdig. 1946 startade plastavdelningen, man gjorde detaljer till andra industrier (dammsugare, kylskåp mm) och på 1950-talet produkter till hushållen; plastlådor, måttsatser mm. Plastproduktionen flyttade till Borås 1981.
KF satsade också på att modernisera hushållsporslinsfabriken. Man rev gamla byggnader och byggde nytt mellan åren 1940-48. Den nya fabriken ritades av Olof Thunström vid KF:s arkitektkontor.
1987 går Gustavsbergs porslin och Rörstrand, som ägs av finska Wärtsiläkoncernen (dit Arabia hör), samman. Efter några år säljer man porslinstillverkningen till Hackman.
1994 läggs porslinstillverkningen ned i Gustavsberg och flyttar istället till Arabia.

Arkivhistorik

GUSTAVSBERGSSAMLINGENS ARKIV
Handlingar rörande AB Gustavsbergs fabriker finns på flera håll. Redan på 1960- och 1970-talen deponerades delar av fabrikens arkiv hos Riksarkivet, RA, som fick ta emot ytterligare material efter år 2001. Visst material, framför allt pressklipp och foton med direkt anknytning till samhället Gustavsberg, finns hos Värmdö Kommun, kulturförvaltningen. Det som idag finns kvar hos Gustavsbergs porslinsmuseum och Nationalmuseum är konstnärsmaterial, tryckt produktinformation och pressmaterial.
Vintern 2000 fanns inget uppordnat arkiv vid Gustavsbergs porslinsmuseum utan handlingarna förvarades oordnade, tillsammans med resterna från ett referensbibliotek och uttjänt utställningsmaterial. Förutom oordningen var det också mycket smutsigt. Ytterligare delar av arkivet förvarades i en källarlokal. Detta material var något mer ordnat men dessvärre var delar av arkivet där vattenskadat.
Det arkiv som idag utgör Gustavsbergssamlingen skall inte betraktas som en spegling av verksamheten, utan det är ett arkiv skapat utifrån de handlingar som finns kvar och som förhoppningsvis kan vara till hjälp för forskare och andra intresserade som söker information om Gustavsbergs porslinsfabrik och de konstnärer som varit verksamma där.
Eftersom arkivet inte kan sägas spegla företagets eget arkiv, har jag valt att inte utgå från allmänna arkivschemat, utan istället numrerade serier. Detta för handlingarna inte skulle motsvara allmänna arkivschemats serieindelning utan troligtvis bara leda till svårigheter att söka i arkivet.
Enstaka konstnärsarkiv har skapats utifrån M Grass arkivschema för personarkiv.
Arkivet har delats i två delar: Konstnärsarkivet och Allmänna arkivet. Konstnärsarkivet innehåller framför allt skisser. För några enstaka arkivbildare finns även korrespondens, pressklipp och annan tryckt information, som exempelvis produktblad och utställningskataloger.
Konstnärsarkivet skall inte heller ses som de enskilda arkivbildarnas egna arkiv utan mer som handlingar rörande deras verksamhet. Det är inte möjligt att idag gå tillbaka till något slags ursprunglig ordning av dessa handlingar. Därför har jag valt att ordna handlingarna efter konstnär, kronologiskt när det är möjligt; många gånger saknas datering av handlingarna.
Dessutom är inte alla skisser signerade. Vissa skisser kan oavsiktligt ha hamnat hos fel konstnär. När skisserna gjordes var det inte i första hand som konstnärligt material, utan som underlag och arbetsmaterial till porslinsfabrikens tillverkning, därför är inte heller allting dokumenterat.
Christine Sundby Gustavsberg 2006-04-11
År 2014 har arkivet återigen förtecknats och försetts med nya signa. Materialet från de två arkiven har sammanförts till ett arkiv där skissmaterialet i stora format hanteras separat.

Kontroll

Skapad	2016-05-12 11:42:45
Senast ändrad	2024-04-26 12:59:49

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

Enskilda arkiv, föreningar, företag och org..Gustavsbergs porslinsmuseum

Grunddata

Innehåll och historik

Kontroll

Serier (18 st)

Nyheter