bild
Arkiv

Stadsfullmäktige i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00896
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/o4SkoGlDU4seoExmz58Hd3
ExtraIDKMN
Omfång
62,1 Hyllmeter 
Datering
1863 – 1970  (Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Stadsfullmäktige i Malmö, 1863 – 1971 (Arkivbildare)
Kategori: Kommunal myndighet. Kommunala myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Stadsfullmäktige i Malmö

Enligt kommunalförordningen utövades högsta beslutanderätten i staden av stadsfullmäktige, medan den verk- ställande och förvaltande makten tillkom drätselkammaren och andra av fullmäktige inrättade nämnder. Stadsfullmäktige var det högsta beslutande organet för de flesta städernas styrelse mellan 1863 och 1970. Stadsfullmäktige var från början obligatoriskt för städer med mer än 3 000 invånare och frivilligt i mindre. Från 1955 blev det obligatoriskt i alla städer, men redan dessförinnan hade det införts i alla städer. I samband med kommunsammanslagningarna och införandet av en enhetlig kommunbeteckning, d v s när den gamla stadsbeteckningen togs bort, ersattes namnet stadsfullmäktige 1971 av kommunfullmäktige.

För att på 1800-talet få rösta vid stadsfullmäktigeval måste man ha rätt att deltaga i beslut och överläggningar i rådstugan. Denna rätt hade varje välfrejdad svensk undersåte, som var medlem av en stadskommun och skyldig att erlägga skatt till den kommun där röst- rätten skulle utövas. Kravet på erlagd skatt var det viktigaste. Skötseln av den gemensamma kassan skulle vara en sak enbart för dem som lämnade bidrag till den. Systemet hade många kritiker, men var seglivat.

Ledamöterna till stadsfullmäktige valdes på allmän rådstuga av stadens röstberättigade invånare. Mandat- perioden var fyra år, halva antalet fullmäktige valdes vartannat år. Från valet 1922 valdes samtliga ledamöter vart fjärde år. Antalet ledamöter var från början 40, men ökade successivt. Ordförande och vice ordförande valdes årligen bland ledamöterna. Två ordinarie sammanträden skulle enligt föreskrifterna hållas varje år. Extra sammanträden kunde förekomma, och blev nödvändiga praktiskt taget omedelbart.

Fullmäktige dominerades under de första åren av ämbetsmanna- och handlandegrupperna. Efter att allmän och lika rösträtt för män införts 1918 valdes den förste socialdemokratiske ordföranden 1919. Malmö hade under tiden mellan världskrigen närmast ett tvåpartisystem, där socialdemokraterna hade egen stark majoritet med högern som det andra stora partiet.

Stadsfullmäktige arbetade i stor och under tiden fram till första världskriget ökande utsträckning genom kommittéer som företog utredningar, ofta mycket grundliga. (För att läsa mer om dessa, se Stadsfullmäktiges i Malmö kommittéer.)


Källor: Nationalencyklopedin.
Malmö stads historia, del 5 och 7.

Arkivet tilläggsordnades och förtecknades av arkivarie Annika Hanson 1998.
Ordning & strukturArkivnr MSA/00896

Förteckning 4/1995









Förteckning

över

Stadsfullmäktiges i Malmö arkiv
1863-1970

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2024-04-10 14:58:15

Nyheter

den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...


den 22 april 2025
Källor till judarnas historia i Sverige nu digitalt tillgänglig
Den judiska minoriteten har en lång historisk närv...


Tidigare nyheter