bild
Arkiv

Stockholms feriebarnsförening


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0441
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/xUQmHjwKo4g0ueidUzGBA2
ExtraID0441
Omfång
6,6 Hyllmeter 
VillkorDelvis
TillståndsgivareChef för förvarande arkivinstitution
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll och historik

Innehåll
Stockholms feriebarnsförening
(Centralkommittén för feriebarns utsändande)


Inledning

Information om föreningen och dess verksamhet

Förhistoria
År 1900 började några lärarinnor vid Stockholms skolor, med fröken Anna Rylander i spetsen, att på ideell basis arbeta med att sända ut mindre bemedlade skolbarn till bondgårdar runt om i landet för några veckors sommarvistelse. Idén att skicka enskilda stadsbarn till hem på landet för att ge dem tillfälle att komma bort från smutsen och trängseln i storstaden kom ursprungligen från Danmark där sådan verksamhet hade bedrivits ända sedan 1853. I Sverige valde man dock från början en annan väg - med ursprung i Tyskland - nämligen att sända barnen på sommarkoloni. Efter en artikel i tidskriften Verdandi år 1900, där folkskoleinspektören J. Bager-Sjögren beskrev det danska systemet, inspirerades dock fröken Rylander att starta sin feriebarnsverksamhet som ett komplement till de etablerade sommarkolonierna.

Centralkommittén för feriebarns utsändande
Från början skedde arbetet med att skicka ut feriebarnen utan någon formell ram, men eftersom verksamheten snabbt växte ansåg man att den borde ges fastare former. Därför bildades 1903 Centralkommittén för feriebarns utsändande. Denna kommitté bestod av företrädare för skolan, kyrkan och den sociala verksamheten i Stockholm, och den utsåg en styrelse med ordförande, sekreterare och kassaförvaltare. Styrelsen skulle i sin tur, tillsammans med överläraren i varje överlärarområde, utse ett skolombud (eller feriebarnsombud) som skulle svara för administrationen av de feriebarn som sändes ut från detta område. Finansieringen av verksamheten skedde genom anslag från församlingarna, Barnens Dag, Röda korset, Rädda barnen, Stockholms stad, tidningarna Dagens Nyheter, Aftontidningen och Morgontidningen samt genom bidrag från målsmän och enskilda.

Stockholms feriebarnsförening
1946 gjordes en omorganisering av Centralkommittén för feriebarns utsändande och namnet ändrades till Stockholms feriebarnsförening. Omorganiseringen innebar att folkskoledirektionen övertog den ursprungliga kommitténs roll att utse en styrelse för föreningen, vilken ansvarade direkt inför Stockholms stad och Socialstyrelsen som kom att dela huvuddelen av det ekonomiska ansvaret. Folkskoledirektionen övertog också ansvaret för att utse skolombud. Även om organisationen och finansieringen ändrades förefaller verksamheten ha bedrivits på ungefär samma sätt som tidigare.

Skolombuden
Den tyngsta arbetsbördan, när det gäller feriebarnsverksamheten, hade skolombuden, vilka var lärare på Stockholms skolor. På deras ansvar låg att upplysa lärare och elever i sitt överlärarområde om feriebarnsverksamheten, att tillhandahålla ansökningsblanketter till barn som önskade komma till feriehem, hålla kontakt med gamla feriehem för att om möjligt få använda dem igen, ta reda på hemmens lämplighet, brevväxla med hemmen före och efter barnens vistelse i dem, göra upp resplaner för barnen och köpa biljetter till dem, utbetala inackorderingsbidrag till feriehemmen, sköta föreningens bokföring för sin skola och lämna redovisning till styrelsen.
Från början fick skolombuden ingen ekonomisk ersättning för sitt arbete. I stället minskades deras ordinarie veckoarbetstid med en timme. 1947 beslutade dock skolmyndigheterna att inte längre tillåta någon nedsättning av arbetstiden varvid ett kontant grundbelopp av 50 kr och ett arvode av 10 kr per utsänt feriebarn infördes. Ersättningen kom senare att höjas.

Feriehemmen
Feriebarnsverksamheten byggde på att människor runt om i landet frivilligt tog emot ett eller flera stockholmsbarn i sitt hem under några sommarveckor. Därför bedrev både Centralkommittén för feriebarns utsändande och Stockholms feriebarnsförening omfattande rekryteringskampanjer för att få tillstånd tillräckligt många feriehemsplatser varje sommar. I detta arbete hade man god hjälp av de nätverk av feriehem, skolombud, präster, föräldrar etc. som så småningom byggdes upp, men också av alla de tidningar som gratis införde föreningens upprop till hem på landet. Även i radio kunde man emellanåt höra dessa upprop.
Många feriehem ställde upp helt gratis, men för att locka fler infördes ett litet inackorderingsbidrag ”...därest så ifrågasättes...”. 1947 låg detta bidrag på 50 kronor per månad och barn, men eftersom det var svårare att placera pojkar än flickor fick man 50 öre extra per dag om man tog en pojke (för sängvätare utgick också ett extra bidrag).
För att förvissa sig om att ett hem som anmälde intresse att ta emot feriebarn var lämpligt som feriehem inhämtade feriebarnsföreningen upplysningar om hushållet ifråga innan beslut om att ta det i bruk fattades. Från början kontaktade man socknens prästerskap för att få denna information, men senare har omdömen om hemmen lämnats av kommunernas barnavårdsnämnder. Feriebarnsföreningen har också sänt ut egna feriehemsinspektörer vilka årligen presenterat sina inspektionsberättelser för styrelsen.

Vad händer efter 1963?
I Stockholms feriebarnsförenings arkiv finns inga handlingar bevarade från tiden efter 1963. Förmodligen har föreningen upphört, eller uppgått i någon annan förening, i och med utgången av detta år, men jag har inte funnit några spår av en sådan process i arkivmaterialet - varken i protokoll, räkenskaper, årsberättelser, eller någon annan stans. Det har heller inte lyckats mig att ta reda på föreningens fortsatta öde i källor utanför arkivet, trots idogt sökande. Det förefaller som att inget har publicerats om Stockholms feriebarnsförening och hänvisningar till föreningen i andra skrifter om feriebarnsverksamhet är också mycket sällsynta. Kanske ett uppslag för framtida forskning?
Något som ytterligare stödjer teorin att föreningen upphör efter 1963 är att verksamheten minskar kraftigt från mitten av 1950-talet. 1955 skickas hela 2430 barn ut till feriehem, men 1963 har antalet sjunkit till endast 203. Kanske är det helt enkelt så att föreningen stilla insomnar p.g.a. brist på intresserade barn, föräldrar och/eller feriehemsvärdar?



Information om arkivet

Arkivet ordnades och förtecknades av mig, Martin Lundgren, hösten 2003, som ett led i arkivutbildningen vid Stockholms universitet, och med benäget bistånd av handledaren Lars Asklund.

Det arkiv som nu går under namnet Stockholms feriebarnsförenings arkiv, är i själva verket både arkivet för Centralkommittén för feriebarns utsändande (1904 - 1946) och för Stockholms feriebarnsförening (1946 - 1963). Som framgår av informationen om föreningen i tidigare avsnitt skedde en omorganisering 1946 som föranledde namnbytet. Min bedömning, när jag betraktat arkivmaterialet, är dock att denna omorganisering inte var så genomgripande att det föranleder en uppdelning av arkivet i två fristående enheter. Tvärt om har jag iakttagit en stor kontinuitet både i verksamheten och i redovisningen. Som exempel kan nämnas att samma protokollspärm och samma kassabok har använts såväl före som efter namnbytet.

Det som kanske först slår den som söker i arkivet är att det i många stycken är så fragmentariskt. I de flesta serier förekommer större eller mindre luckor och i många fall finns handlingar bevarade bara från ett kortare tidsintervall. För att ge den som letar efter information från en viss tid möjlighet att på ett tidigt stadium välja bort serier som inte berör den aktuella perioden har jag valt att lägga in årtal i parentes till höger om serierubrikerna i innehållsförteckningen. Årtalen visar när den första, respektive sista daterade handlingen i serien upprättades, och de innebär alltså inte att det alltid (eller ens oftast) finns handlingar från samtliga år i intervallet.

Eftersom arkivet är så fragmentariskt har jag också, av förvaringstekniska skäl, i flera fall tvingats samla material som egentligen borde ha legat i olika serier i en och samma kartong. Så är t.ex. fallet med serierna B1, Stadgar årsberättelser och övriga utgående handlingar och F1, Redogörelser för inspektioner av feriehem samt övriga ämnesordnade handlingar. För att ta reda på vad som döljer sig bakom beteckningarna övriga utgående handlingar respektive övriga ämnesordnade handlingar är det dock bara att bläddra fram till respektive förteckningsblad där en utförligare beskrivning av innehållet i serierna finns.

Jag har vid mitt ordnande och förtecknande av arkivet försökt att göra det så användarvänligt som möjligt, men utan att förstöra den ursprungliga ordning som fanns i det (i den mån en sådan ordning kunde skönjas). I några fall har jag försökt att återställa en ursprunglig ordning och återupprätta samband som gått förlorade, men i en del fall fanns ingen annan möjlighet än att skapa en helt ny ordning eftersom alla spår av hur det såg ut från början var bortsopade.

Jag hoppas att min arkivförteckning ger den information som behövs för att leta sig fram genom arkivet och önskar alla användare lycka till med sökandet!


Stockholm i december 2003

Martin Lundgren



Stockholms feriebarnsförening
(Centralkommittén för feriebarns utsändande)




Tillägg


Delar av arkivet påträffades i Klara folkskola 1945 och förtecknades av Folke Sleman samma år. Förteckningen är stämplad som inkommen 7/9 1945 under nr 588. En kort historik av Sleman inleder förteckningen.
Merparten av arkivet inkom 1966 till Stadsarkivet från Stockholms skoldirektion med
acc.nr 50/66. Arkivet omförtecknades 1967 av Viking Rendahl som skrev en något längre inledning. Förteckningen är stämplad som inkommen 7/9 1967 med nr 613-1273.
De båda äldre förteckningarna återfinns i anslutning till arkivhandlingarna i depån.
Ytterligare handlingar synes ha inkommit senare och dessa var således oförtecknade.
Då dessutom Rendahls förteckning var utförd enligt äldre modell utan volymnummer och då handlingarna var bristfälligt kartonglagda osv beslutades att arkivet skulle bli föremål för ytterligare ett omförteckningsarbete. Detta genomfördes av Martin Lundgren 2003 som en praktikuppgift inom arkivvetenskapsutbildningen vid Stockholms universitet.
Hans förteckning föreligger härmed (utan några behov av justeringar) för allmänt bruk.

I februari 2004 inkom till Stockholms stadsarkivs bibliotek en uppsats:
Ljungdahl Zackrisson, Barbro: Från den privata världen till offentliga värden. Stockholms feriebarnsförening 1943-1963. (Stockholms universitet. Ekonomisk-historiska institutionen.
Påbyggnadskurs ekonomisk historia HT 2003).
I uppsatsen framgår att Stockholms barnavårdsnämnds sommarbarnsbyrå successivt tog över ”utsändandet av sommarbarn, medan föreningens andel minskade. Till slut blev det naturligt att kommunen tog över återstoden av föreningens verksamhet”.
(Ljungdahl Zackrisson 2003 s. 18).

* * *

Barbro Ljungdahl Zackrisson har under hösten 2004 fortsatt att studera feriebarnsfrågan och därvid funnit att den formella upplösningen av Stockholms feriebarnsförening skedde 1964 (beslut i Stadskollegiet 11.11 1964) varvid föreningens eventuella tillgångar skulle överföras till barnavårdsnämnden för motsvarande verksamhet. Se vidare uppgifter i Sommarbarnsbyråns arkiv (KÖV), Utredningar och uppsatser (serie F2, volym 1).



Stockholm i Stadsarkivet 5 februari 2004 samt 13 oktober 2002




/Lars Asklund/
1:e arkivarie

Sommarbarn
Allmän anmärkningCentralkommittén för feriebarns utsändande

Kontroll

Skapad2003-12-10 00:00:00
Senast ändrad2020-06-11 17:42:36

Nyheter

den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...


den 22 april 2025
Källor till judarnas historia i Sverige nu digitalt tillgänglig
Den judiska minoriteten har en lång historisk närv...


Tidigare nyheter