Arkiv

Sachsska barnsjukhuset

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/1057

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/Y2uus52gHqYPAKEGKKnC00

ExtraID

1057

Omfång

53,5 Hyllmeter

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll och historik

Innehåll

Arkivbeskrivning
SACHSSKA BARNSJUKHUSET

HISTORIK
I Stockholm var behovet av ett barnsjukhus för späda barn stort vid 1900-talets början. Något sådant existerade inte vid tiden, vare sig i Stockholm eller i övriga Sverige. Sachsska barnsjukhuset, eller Barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs Minne (se 1) som det formellt egentligen heter, var en av de inrättningar som uppfördes för att något stilla behovet.

Sachsska barnsjukhuset möjliggjordes genom en donation av arvingarna till Simon Sachs samt dennes hustru Mathilda Sachs. 1907 donerade generalkonsul Josef Sachs samt grosshandlare Adolf Thiel och hans hustru Alice Thiel, syster till Josef Sachs, 400 000 kronor rör uppförandet av ett barnsjukhus till minne av Simon och Mathilda Sachs.
Därmed uppfylldes den klausul i Simon Sachs testamente, i vilken denne uttryckt en önskan att göra något för Stockholms barn. Vid donationen fästes villkoret att Stockholms stad skulle upplåta en tomt åt barnsjukhuset. Stadsfullmäktige upplät 1909 en tomt i Årstalunden och byggandet kunde ta sin början. Ar 1911 stod Sachsska barnsjukhuset klart. Ägare blev Stockholms stad. Arkitekt var Ivar Tengborn, som tillsammans med sin son, Anders Tengbom, åter anlitades då sjukhuset byggdes om mellan 1946 och 1956.

Medicinsk forskning har alltsedan starten bedrivits på Sachsska barnsjukhuset. Som ett exempel på tidig forskning kan nämnas Adolf Lichtenstein, överläkare under åren för första världskriget, som bl.a. skrev om den s.k. Lichtensteinska kuvösen för underviktiga och för tidigt födda barn.

För att söka hålla det nya barnsjukhusets driftskostnader nere samt för att ge blivande sjuksköterskeelever utbildning i barnavård kom under de första åren en inte obetydlig del av arbetet på sjukhuset att utföras av elever. Avtal slöts mellan Ersta sjukhus, Röda korsets sjukhus, Sabbatsbergs sjukhus, Sophiahemmet och Södra Sveriges sjuksköterskehem om utbildning av sjuksköterskor. År 1922 inleddes också kurser i barnavård för barnmorskor. Utvecklingen gick fort och år 1928 talas det för första gången i årsberättelserna om röntgenavdelningen.

Mellan 1941 och 1943 inrättades i Sachsska sjukhusets regi den tillfålliga inrättningen Karlhälls konvalescenthem för framför allt finska krigsbarn.

År 1950 knöts Sachsska sjukhuset till Södersjukhuset som invigts 1944.

Under 1950-talet inrättades också en medicinsk utredningsavdelning samt en avdelning för barnallergologi, vilken leddes av Sven Kraepelien. Under överläkare Henning Magnussons ledning böljade man under 1950-talet även att ta emot barn upp till skolåldern.

1970-talet innebar förändringar bl.a. i det att den barnkirurgiska avdelningen år 1975 överfördes till S:t Görans sjukhus; en vårdavdelning lades ned och inriktningen mot barnallergologi ökade. År 1976 invigdes exempelvis en ny mottagningsenhet och en ny vårdavdelning för barn med allergier.

Förändringarna fortfor under 1980-talet. 1981 ägde omfattande ombyggnader rum, dels på grund av sjukhusets ökade upptagningsområde, dels för att möjliggöra inrättandet av läkarutbildning. År 1982 startades så läkarutbildning i barnsjukvård och sjukhuset blev pediatrisk institution vid Karolinska Institutet. Sachsska barnsjukhuset fungerar i dag som Södersjukhusets barnklinik.

1) Sachsska barnsjukhuset får ses som en vedertagen benämning och förekommer omväxlande tillsammans med det fullständiga namnet Barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs Minne i sjukhusets arkivmaterial.

ORGANISATION
Sachsska barnsjukhuset har genomgått ett flertal organisatoriska förändringar under 1900-talet. Här nämns de förändringar som inträffade under de år som arkivet täcker.

Enligt donationsbestämmelserna från 1907 skulle Sachsska barnsjukhuset förvaltas av en styrelse bestående av högst sju ledamöter. Styrelse utsågs av Stadsfullmäktige i Stockholm, men donatorerna hade under sin livstid rätt att utse tre av Ledamöterna. Styrelse utsågs för ett år i taget

År 1950 knöts Sachsska barnsjukhuset till Södersjukhuset. Ett förvaltningsråd inrättades vid Sachsska barnsjukhuset, vars direktion sköttes av dåvarande Sjukhusdirektionen, sedermera Sjukhusstyrelsen. Förvaltningsrådet hade att följa upp sjukhusets verksamhet samt vid behov väcka förslag om förändringar och förbättringar. Förvaltningsrådet utsågs av Sjukhusdirektionen och bestod av fem ledamöter och tre suppleanter. Två av ledamöterna och en suppleant skulle efter donatorernas död vara arvingar till dem.

VIKTIGARE HANDLINGSTYPER
Styrelseprotokoll med bilagor, patientregister och liggare samt patientjournaler.

FÖRVARING
Sachsska barnsjukhusets arkiv förvaras vid två arkivinstitutioner: Stockholms stadsarkiv (Frihamnen) och Landstingsarkivet. Sistnämnda institution förvarar bl.a. patientjournaler från år 1954 och framåt samt handlingar rörande barnkirurgi, barnmedicin och barnröntgen.

Handlingar rörande Sachsska barnsjukhusets skola, som startades mot slutet av 1950-talet, förvaras på Stockholms stadsarkiv. Se vidare SSA/2061: Barnhems- och sjukhus skolorna 1959-1968, Eriksdalsskolan (ro) 1962-1968, SSA/2060: S:t Örjans ro/specialenhet 1968-1996. För tiden efter 1997 se vidare Stockholms stadsarkivs skolregister.

GALLRINGSBESLUT
Gallring har verkställts i arkivet enligt beslut av Stockholms stadsarkiv 1990:6.

SEKRETESS
Vissa handlingar i arkivet såsom patientjournaler samt register och liggare rörande patienter är belagda med sekretess ewnligt Sekretesslagen. (Sekretesslagen 7 kap. 1 §.)

LITTERATUR
En uppsats öm Sachsska barnsjukhuset återfinns exempelvis i Södersjukhuset 50 år: Södersjukhusets historia berättad av medarbetare på sjukhuset, (red, Halldin, Matts), Stockholm, Opuscula Medica, 1994.

ÖVRIGT
Denna förteckning har upprättats i enlighet med det allmänna arkivschemat såsom en övningsuppgift inom Stockholms universitets kurs i Arkivvetenskap höstterminen 2002.

Stockholm den 4 december 2002

Anna Nilsson

Sachsska barnsjukhuset

Tillägg 1

Arkivet förtecknades under arkivvetenskapskursen vid Stockholms universitet ht 2002 av
Anna Nilsson. I februari 2003 har enstaka korrigeringar/tillägg gjorts av undertecknad.
De omfattande journalserierna finns för närvarande i koncept och beräknas kunna föras in i föreliggande förteckning under kommande sommar. När detta skett föreligger arkivförteckningen i helt färdigt skick.

I det exemplar av förteckningen som förvaras i depån i anslutning till arkivhandlingarna återfinns dels en reversalliknande lista över handlingarna (som dock saknar uppgift om accessionsår och -nummer), dels två bilagor av Anna Nilsson om förteckningsarbetet mm.

Stockholm i Stadsarkivet 3 februari 2003

/Lars Asklund/

Tillägg 2

Vid mitten av 2000-talet scannades Död- och begravningsböckerna (serie D 1C) varvid ett antal lösa handlingar i böckerna plockades ut. Dessa har samlats i en separat volym (D 1C:5).

I mars 2011 inkom en tilläggsleverans från Landstingsarkivet (acc.nr 2011:014). Den har nu ordnats och förtecknats i en egen ny serie: EKG-journaler (serie F 1F). Serien Övriga patienthandlingar har därför bytt signum från tidigare F 1F till F 1G.

I maj 2012 konceptförtecknades journalserierna åter och har sedan registrerats i Arkis 2.
Sedan volymerna i dessa serier också etiketterats är arkivförteckning och arkiv äntligen helt avslutade.

Stockholms i Stadsarkivet Frihamnen 16 mars 2011 & 1 juni 2012

Lars Asklund
1:e arkivarie

Södersjukhuset, Barnmedicinska Kliniken

Allmän anmärkning

Barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs Minne

Kontroll

Skapad	2011-03-15 15:32:06
Senast ändrad	2014-05-13 10:25:09

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

Sachsska barnsjukhuset

Grunddata

Innehåll och historik

Kontroll

Serier (7 st)

Nyheter