Arkiv

Stockholms Studenthyresgästers Förening

Basic data

Reference code

SE/SSA/2748

Link to archive record

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/sG5ESay4Kg3GDbtzgBfuk4

Extent

1.3 Hyllmeter

Archive institution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content and Biographical History

Scope and Content

NAMN
Stockholms studenthyresgäster förening (SSF) är en hyresgästorganisation för de hyresgäster som bebor Stiftelsen Stockholms Studentbostäders (SSSB:s) bestånd. Fram till den 26 februari 1989 var organisationens namn Samarbetsorganisationen för studenthemmen i Stockholm, vilket förkortades SORG. Namnändringen trädde i kraft i och med att årsmötet 1989 tog beslut om nya stadgar.

HISTORIK
SORG tillkom våren 1970. Som namnet antyder uppfattades organisationen från början i första hand som en samarbetsorganisation för områdesföreningarna. En av organisationens viktigaste uppgifter blev att fungera som SSSB:s förhandlingspart, framförallt i hyresförhandlingarana. Andra uppgifter var att utgöra valorganisation för hyresgästrepresentanter i olika SSSB- och SSCO-organ och att utgöra ett forum för gemensamma angelägenheter. SORG:s status som hyresgästförening reglerades i de nya stadgar som utarbetades under 1978, mot bakgrund av hyresförhandlingslagens tillkomst den 1 juli 1978. I enlighet med den nya stadgan blev nu varje hyresgäst på SSSB:s områden direkt medlem i SORG.

Innan januari 1979 hade SORG varken fasta funktionärer eller en egen ekonomi. Fram till dess hade SORG varit beroende av medel från områdesföreningarna, som erhöll ett s.k. förvaltningsbidrag från SSSB. Grundplåten till SORG:s första budget blev kvarstående ej ianspråktagna förvaltningsbidrag för 1978 samt 1/4 av förvaltningsbidraget för 1979, som utgick till 12 kr per hyreskontrakt, inalles drygt 26 000 kr.

Sin första förhandlingsersättning, som man enligt den nya lagen om förhandlingsordning hade laglig rätt till, erhöll SORG under räkenskapsåret 1980. Denna uppgick till 15 kr per hyreskontrakt vari också föreningsbidraget inkluderades. I och med räkenskapsåret 1980 övertog nämligen SORG handläggningen av föreningsbidraget som tidigare hade skötts av SSSB. Som en följd av den nya hyresförhandlingslagen 1978 införlivades också från 1980 de s.k. insprängda bostäderna i förhandlingsordningen mellan SORG och SSSB.

Under hela första halvan av 1980-talet pågick en livlig diskussion om SORG:s status och självständighet i förhållande till områdesföreningarna. Framförallt områdesföreningen på Lappskärsberget (LOM) var mycket drivande Många och långa motioner lades fram på årsmötena. Genom upprepade misstroendeförklaringar försökte man avsätta SORG-funktionärer som man menade gick SSSB:s ärenden. Eftersom SORG:s dåvarande ordförande Mikael Sandberg också satt som ordförande i SSSB:s förvaltningsutskott ifrågasattes dennes lojalitet gentemot studenthyresgästerna. Men framförallt uppfattade man att SORG hade fått en alltför fristående och styrande roll i förhållande till områdesföreningarna och att SORG genom sina band till SSSB inte förmådde företräda studenthyresgästernas intresse, utan i själva verket fungerade som ett SSSB-organ som gick SSSB:s ärenden. SORG skulle, menade man, vara underställd områdesföreningarna såväl organisatoriskt som ekonomiskt. Åtskilliga LOM-motionärer förordnade en förändring av representationen i SORG:s styrelse och förhandlingsdelegation från en ledamot pet områdesförening till en fördelning som tog bättre hänsyn till områdenas storlek., på så sätt att stora föreningar fick representeras av flera ledamöter, på samma sätt som på årsmötena.

Ett antal motionärer från Lappis menade att en hårdför "hyreskamp", förd genom aktioner som hyresstrejker, hyresmaskningar och rundskrivelser, kunde ge ett bättre utfall för hyresgästerna än förhandlingar. Genom en kraftfull mobilisering av hyresgästerna kunde man bättre stå emot SSSB:s krav på hyreshöjningar. Att dessa motionärer också hade ett inte så litet stöd ute på Lappis visar uppslutningen kring de aktioner som faktiskt genomfördes. Som protest mot hyreshöjningen 1980 genomfördes en hyresmaskning i januari 1980.

Den aktion som mer än någon annan kom att få konsekvenser för såväl SORG som SSSB vad den s.k. hyresbojkotten 1985. I förhandlingarna om 1985 års hyror hade parterna för andra året i rad kommit fram till oförändrade hyror (0% höjning). Genom en s.k. värmeklausul, som trädde i krafy om höjningen av värmekostnaderna översteg en viss fastställd nivå, menade sig SSSB ha rätt att höja hyran under året utan att en ny förhandlingsöverenskommelse behövde träffas. SSSB menade att det under våren 1985 förelåg en sådan situation att värmeklausulen var tillämpbar. S.k. värmeförhandlingar genomfördes under våren mellan SORG och SSSB.

Eftersom SORG var splittrat och inte kunde ta något beslut om hur man skulle förhålla sig till de kompromissbud som framföhandlats valde SSSB att med hänvisning till värmeklausulen höja hyran från 1 juli 1985 med 4,97%. Efter sommaruppehållet framträdde SORG:s splittring än tydligare. Ordförande Mikael Sandberg var av uppfattningen att SSSB hade rätt att höja hyran utifrån värmeavtalet. SORG:s förhandlingssekreterare Erik Lindgärde, som själv aktivt deltog i hyresbojkotten, hävdade motsatsen. På detta styrelsemöte togs beslut om att ett extra föreningsmöte skulle hållas. Vidare togs beslut om att SORG skulle uttala sig till förmån för den hyresbojkott som inletts på Lappis och som innebar att man vägrade att acceptera hyreshöjningen eftersom den inte godkänts av SORG. Till hyresbojkotten anslöt sig också hyresgäster från andra områden och 600 hyresgäster torde ha deltagit i bojkotten. Bojkotten rönte stor uppmärksamhet i massmedia.

Resultatet av det extra föreningsmötet i september 1985 blev en nästan fullständig förnyelse av SORG:s funktionärsgrupp. Eftersom de sittande funktionärerna antingen ställde sina platser till förfogande eller avgick fullföljdes aldrig misstroendevotumet. På det extra årsmötet togs beslut om att SORG "skall ändra sin policy till en hårdare och mer aktiv linje". Såväl ordförande- och förhandlingssekreterarposten besattes av personer från Lappis som stödde eller själva deltog i hyresbojkotten. Vidare beslöts att SORG skulle ta avstånd från de stämningar som utfärdats mot tre ledande företrädare för hyresbojkotten på Lappis, däribland SORG:s avgående förhandlingssekreterare tillika tillträdande ordförande Erik Lindgärde, och uttala sitt stöd för dessa.

Konflikten avslutades med att SSSB träffade en överenskommelse med SORG enligt vilken SSSB gick med på ett tillbakadragande och en återbetalning av hyreshöjningen. SSSB:s dåvarande VD Björn I Ohlsson lämnade efter denna överenskommelse in sin avskedsansökan.

Trots LOM:s stärkta ställning inom SORG förmådde man aldrig genomdriva sitt krav på en proportionell fördelning av ledamotsplatserna i SORG:s styrelse.

I och med förhandlingarna om 1987 års hyror inledde LOM ett samarbete med Hyresgästföreningen i Stockholm, som innebar att en avsevärd del av förhandlingsersättningen tillföll hyresgästföreningen, mot att de bistod och medverkade vid förhandlingarna med SSSB.

Under större delen av 1980-talet var aktiviteten inom SORG mycket hög. Såväl styrelsemöten som årsmöten var späckade med punkter. PÅ årsmötena motionerades det flitigt och det hände ofta att flera kandidater kandiderade till samma funktionärspost. Stadgan reviderades flera gånger under denna tioårsperiod. Misstroendeförklaringar riktades vid ett par tillfällen mot förtroendevalda. Mötena kunde ta lång tid. Rekordet torde innehas av årsmötet den 28/2 1988 som pågick i 9 timmar. Protokollet från detta möte är 10 sidor och bilagorna på 35 sidor. Under senare delen av 1980-talet utbildas en praxis enligt vilken man försöker lägga de årliga föreningsmötena ute på områdena, för att på så sätt öka kännedom om SORG/SSF ute på områdena och motverka eventuella centraliseringstendenser. 1989 skapas, efter flera års diskuterande och förhandlingar, boendeinflytandekommittén där representanter från hyresgästerna, SSSB, och SSCO kan mötas, behandla, och förhoppningsvis lösa boendefrågor.

LOKAL
Vid tidpunkten för SORG:s omorganisation och konstituerande som hyresgästförening 1979 disponerade man Områdesföreningen Domus/Nyponets klubblokal på Körsbärsvägen 1B. Från november 1981 till januari 1984 hade SORG en lokal på körsbärsvägen 4C, med ingång omedelbart till vänster i entré 4C, vid Café Forum I februari 1984 flyttade man tillbaks till Domus, nu med adressen Körsbärsvägen 3-5.

PUBLIKATIONER
Fram till 1987 saknar saknar SORG/SSF ett eget organ. Under 1987 utkommer två nummer av SORGS:s eget organ "Studenthyresgästen", varav det senare dras in. Under 1988 sker ingen utgivning. Därefter utkommer Studenthyresgästen med ett par nummer per år. Produktionen av tidningen har skötts av en informatör, som tillsätts av årsmötet.

Innan 1987 har SSSB upplåtit sidor i sitt organ "Bostadsnytt" åt SORG. Såväl Studenthyresgästen som Bostadsnytt delades ut gratis till alla studenthyresgästhushåll.

REPRESENTATION
SORG/SSF har under hela den här aktuella tiden haft representanter i SSCO-organen bostadsdelegationen och besvärsnämnden samt SSSB:s styrelse. Fram till 1986 har SORG dessutom haft representanter i SSSB:s förvaltningsutskott. Från 1989 har SORG/SSF valt representanter till Boendeinflytandekommittén.

ARKIVET
Förutom en kallelse till ett "FR-möte" daterat den 16/12 1976 har inga protokoll, dagordningar, eller kallelser för tiden innan 1979 återfunnits. Från och med 1979 finns inga luckor vad gäller årsmötesprotokoll och bara enstaka styrelseprotokoll saknas. Vad gäller föreningens verksamhetsberättelser har alla återfunnits utom verksamhetsberättelserna för år 1980 och 1983. Enstaka handlingar rörande hyresförhandlingar har återfunnits för tiden 1979.

Archival history

Control

Created	12/01/2016 10:34:26
Amended	21/12/2021 09:33:41

Serier (6 st)

Reference code	Title
A	Protokoll
B	Utgående handlingar
D	Register och liggare
E	Inkomna handlingar
F	Handlingar ordnade efter ämne
Ö	Övriga handlingar