Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 15 maj, klockan 11.00–11.30 och 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Åklagarmyndigheten i Stockholm


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/4620
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/hlF6zCzdysWtOyEJjPo0Xz0
ExtraID4620
Omfång
185,3 Hyllmeter 
Datering
1948 – 1996  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Åklagarmyndigheten i Stockholm 1948-1996 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Arkivbeskrivning för
Åklagarmyndigheten i Stockholm 1948-1996


Inledning

Åklagarmyndigheten i Stockholm bildades den 1 januari 1948 i samband med 1948 års rättegångsreform. Tidigare var det stadgat att det skulle finnas sex tjänstgörande stadsfiskaler och minst två extra stadsfiskaler i Stockholm.

Myndigheten lyder under riksåklagarämbetet. Riksåklagaren är landets högste allmänne åklagare och ansvarar för ledningen och tillsynen av åklagarväsendet i riket.

En åklagares huvudsakliga arbetsuppgifter är att leda förundersökningar av brott, fatta beslut i åtalsfrågan, utfärda strafföreläggande och att föra talan i domstol.


Historik
Före 1965
Åklagarmyndigheten i Stockholm bestod av förste statsfiskalen, stadsfiskaler, biträdande stadsfiskaler och stadsfiskalassistenter. Vid myndigheten tjänstgjorde också amanuenser och kanslipersonal.

Förste statsfiskalen verkade som stadsåklagare i Stockholm och var chef för de övriga åklagarna och annan anställd personal vid myndigheten. Förste statsfiskalen skulle ta hand om de mer vidlyftiga eller krävande målen. Förste statsfiskalen skulle även pröva frågan om eftergift av åtal mot den som vid begånget brott inte fyllt 18 år, eller vid tilldelning av målet till annan åklagare tillse att bestämmelsen fullföljdes.

Myndigheten indelades i underavdelningar benämnda kammare. Varje kammare hade en stadsfiskal som chef. Vid kammaren tjänstgjorde också biträdande stadsfiskaler och stadsfiskalassistenter. De tilldelade målen som kammaren fick fördelades mellan åklagarna. Föreskrifter angående myndighetens organisation, målens fördelning och åklagarnas indelning till tjänstgöring i kamrarna och vid rådhusrätt lämnades i myndighetens arbetsordning, som fastställdes av riksåklagarämbetet efter samråd med överståthållarämbetet.

Överståthållarämbetet och en av Stockholms stadsfullmäktige vald direktion, benämnd Direktionen för Stockholms stads rättväsende hade hand om den ekonomiska förvaltningen av åklagarmyndigheten. Förste statsfiskalen hade rätt att närvara vid direktionens sammanträden i ärenden som angick åklagarmyndigheten.




1 januari 1965 - 30 juni 1996
Den 1 januari 1965 förstatligades åklagarväsendet och det organisatoriska bandet mellan polis och åklagare upphävdes. Tidigare hade stadsfiskalerna varit såväl allmänna åklagare som polischefer och kronofogdar.

Chefen för åklagarmyndigheten i Stockholms distrikt benämndes överåklagare. Överåklagarens uppgift var bland annat att indela åklagare och annan personal till tjänstgöring vid åklagarkamrarna och övriga avdelningar, samt fördela målen på kamrarna. Övriga anställda vid myndigheten var chefsåklagare, kammaråklagare, distriktåklagare, assistentåklagare och andra tjänstemän.

Vid varje kammare tjänstgjorde en chefsåklagare som förestod kammaren. Chefsåklagarens uppgift var bland annat att fördela målen mellan åklagarna inom kammaren och med iakttagande av vad överåklagaren hade bestämt för visst mål.
Verksamhetens reglering
Verksamheten har reglerats av Svensk författningssamlings instruktioner/förordningar (SFS 1947:957 instruktion för åklagarmyndigheten i Stockholm, 1964:739 åklagarinstruktion, 1974:910 åklagarinstruktion, 1989:848 åklagarförordning), samt rättegångsbalken, strafflagen (före 1965), brottsbalken (från och med 1965) och andra straffrättsliga författningar.


Åklagarkamrarna
Brottmålsbeteckningar
Följande brottmålstyper förekommmer hos myndigheten före dess förstatligande: B-, C- och tremansmål (T). Ett fåtal A-mål förekommer också. Från och med år 1959 är diarierna för tremansmålen uppdelade på trafikmål och övriga allmänna mål. För övriga tremansmål används i arkivförteckningen bokstaven S. Mellan åren 1965 och1967 är måltyperna A, B och S (smånämndsmål). S-målen motsvarar de tidigare tremansmålen. Mellan 1968-1995 är måltyperna A, B, C, D, och år 1996 A och C. E-mål har funnits mellan 1970-1996.

Betydelsen av målbokstäverna har förändrats över åren. Före myndighetens förstatligande var B-mål av grövre karaktär än C-mål. Mellan 1965 och 1967 räknades de grövre brotten framför allt till A-mål. Tremansmålen/smånämndsmålen som överväger hade ett lågt straffvärde och motsvarar troligen de senare E-mål och strafföreläggande. Från och med 1968 avses med A-mål mål som upphävande av skyddstillsyn, vitesförläggande, bötesförvandling, besöksförbud, med mera. Till D-mål räknas brott med fängelse i straffskalan men som lyder under andra lagar än brottsbalken. Militärmål hade från och med år 1968 beteckningen B. E-mål var bötesmål och handlades av Åk 9.
Särskilda typer av brottmål fördelade på kamrarna
Vid olika tidpunkter har en del av åklagarkamrarna varit specialiserade på olika typer av brottmål.

Militärmålen har handlagts av
Åk 6 år 1951. Åk 6 saknar diarier före 1951
Åk 9 åren 1952-1964
Åk 7 åren 1965-1969
Åk 8 åren 1970-1995

Säkerhetsmålen, mål rörande rikets säkerhet, har handlagts av
Åk 2 mellan åren 1954-1964
Åk 7 mellan 1965-1996

Narkotikamålen har handlagts av
Åk 2 --1964
Åk 6 åren 1965-1996

Åk 5 har varit specialiserad på ungdomsmål under hela perioden.
Åk 6 har kallats socialkammaren, och har varit specialiserad på mål som rör sociallagstiftningen.

Tullmålen har handlagts av
Åk 9 mellan 1976-1986
Åk 2 mellan 1987 och cirka 1994.

Sjömålen har handlagts vid
Åk 9

Bötesbyrån med parkeringskontoret
Den 1 juli 1961 bildades Bötesbyrån med parkeringskontoret, vilken var en särskild avdelning för handläggning av bötesmål och parkeringsförseelser.

Arkivet
Handlingsslag
Arkivet består i huvudsak av diarier, anhållningsliggare, personregister och protokoll över unga lagöverträdare. En stor del av myndighetens handlingar har gallrats enligt Riksarkivets gallringsbeslut. Handlingar som gallrats är framför allt diarieförda handlingar och strafförelägganden, men även personregister och persondiarier är till viss del gallrade. Det som inte var gallrat av persondiarierna och registren vid förteckningstillfället bevaras härmed enligt beslut av verksarkivarien.

I början av april 1996 upphörde den manuella diarieföringen, och man övergick till det elektroniska diariesystemet Brådis. Vid sökning i BRÅDIS används kamrarnas organisationskod enligt följande: Åk 1 (0151), Åk 2 (0152), Åk 3 (0153), Åk 4 (0154), Åk 5 (0155), Åk 6 (0156), Åk 7 (0157), Åk 8 (0158) och Åk 9 (0159).

Personalhandlingarna förvaras hos Riksåklagaren och finns inte med i förteckningen. Däremot är personaldiarierna förtecknade.
Sökingångar
Sökingång till arkivet är framför allt arkivförteckningen och de olika registren
Sekretess
Handlingar som eventuellt kan lyda under Sekretesslagen och Sekretessförordningen, är uppgifter som rör förundersökning i brottmål och annan verksamhet för att förebygga och beivra brott, eller för att skydda enskilds personliga förhållanden, samt uppgifter i personaladministrativ verksamhet. Den sekretess som gäller i Åklagarmyndighetens brottsbekämpande verksamhet regleras huvudsakligen i 5 kap. 1 § och 9 kap. 17 § sekretesslagen (1980:100).
Riksarkivets utfärdade gallringsbeslut
Nr 58 den 7 juni 1963
Nr 490 den 17/10 1975, Åklagarmyndigheten i Stockholm
1985: 28 och 1985:29 i tillämpliga delar
1989:3 i tillämpliga delar
RA-MS 1996:47 Åklagarmyndigheten i Stockholm 1948-1964
RA-MS 1996:39 Överlämnande av oavslutade ärenden och personaldossiéer
RA-MS 1996:47 Handlingar rörande avskrivna mål 1948-64

Myndighetens upphörande

Brottmål som registrerats manuellt och som inte var avslutade den sista juni 1996 överfördes till den nya myndigheten Åklagarmyndigheten i Stockholm som bildades den första juli 1996. De oavslutade målens diarieblad samlades i så kallade balansdiarier (balans = det som är kvar/återstår). I diarierna står vilka mål (diarienummer) som har överflyttats.

Arkivet består av cirka 229 hyllmeter.



Arkivförteckningen är upprättad i enlighet med det allmänna arkivschemat, under år 2006.

Åklagarmyndigheten
Arkivarie Berit Halfvarson
Allmän anmärkningStockholms åklagardistrikt

Tillgänglighet

SekretessDelvis
UpphovsrättUpphovsmannen

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad2011-06-15 00:00:00
Senast ändrad2024-03-19 15:31:20

Nyheter

den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...

den 22 april 2025
Källor till judarnas historia i Sverige nu digitalt tillgänglig
Den judiska minoriteten har en lång historisk närv...

Tidigare nyheter